EUROPA: Sverigedemokraterna uppmärksammas internationellt

2023 01 13

SD får uppmärksamhet i internationell press i samband med EU-toppmötet i Kiruna.

– Det finns en oro inom EU för att en hårdhänt svensk extremhöger kommer att hålla tillbaka den nordiska nationen i att uppfylla sina ambitioner för 27-nationsblocket.

Så skriver internationella nyhetsjätten AP i samband med att Sverige i egenskap av ordförandeland bjudit in medlemsländerna till ett möte i landets nordligaste stad.

"Kan försvåra jobbet"

Nyhetsbyrån syftar på Sverigedemokraterna som AP:s skribent menar kan göra jobbet svårare för den svenska regeringen i frågor om exempelvis klimat och migration.

Partiet beskrivs som grundat av högerextrema grupper och nynazister som “mjukat upp sin ton men bibehåller en hård linje mot migration”.

– Den svenska koalitionsregeringen förlitar sig på stöd från Sverigedemokraterna, vilket gör att partiet kan påverka politiken trots att det inte har några regeringsplatser, framhåller AP.

"Väldigt nyfikna"

Även SVT:s EU-korrespondent David Boati rapporterar att utländska journalister är mycket intresserade av SD:s roll och hur de kommer att påverka Sveriges ordförandeskap.

– De frågor som mina europeiska kollegor ställer till våra politiker handlar mycket om Nato-ansökan och det finns en stor nyfikenhet på Sverigedemokraterna och hur stort inflytande de kommer få över till exempel klimatfrågorna och migrationen, säger han till tv-kanalen.

Kristersson: "Fullständigt obefogat"

Idag gick statsminister Ulf Kristersson (M) ut och satte ned foten mot det fokus och den kritik som riktats mot SD i europeisk press.

Han säger att han “inte alls förstår den kritiken” och att alla partier i Sverige står enade.

– Nu är vi åtta partier av åtta som är för det svenska EU-medlemskapet, som arbetar för att vi ska lösa saker gemensamt, säger han till SVT.

Statsministern säger också att europeisk oro över att SD skulle kunna få inflytande som bromsar klimatmålen, till exempel genom att driva på frågan om sänkt reduktionsplikt, är “obefogad”.

– Ja, den är fullständigt obefogad. Sverige kommer ha en mycket ambitiös klimatpolitik men vi kommer inte lägga all kraft bara på reduktionsplikten, säger Kristersson.

Foto: K. Glenn

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen