EUROPA: Skakande nyheter för hela kontinenten

2022 11 02

Europa värms upp i rasande takt – dubbelt så fort som övriga världen.

De uppseendeväckande uppgifterna framkommer i en ny rapport från FN:s meteorologiska organ WMO och EU:s program Copernicus, rapporterar bland annat brittiska The Guardian.

Rapporten slår fast att temperaturerna på den europeiska kontinenten har ökat med mer än dubbelt så mycket som det globala genomsnittet under de senaste 30 åren.

Skarp varning

Flera effekter av den snabba uppvärmningen märks tydligt redan här och nu, där torka, skogsbränder och smältande isar drabbar hela kontinenten. 

Enligt Copernicus finns det skäl att gå ut med en skarp varning – när uppvärmningstrenden fortsätter kommer exceptionell värme, skogsbränder, översvämningar och andra klimatförändringar att påverka samhället ekonomierna och ekosystemen, skriver The Guardian.

En halv miljon människor har påverkats

Rapporten visar vidare att över 500 000 människoliv i Europa har påverkats av klimatförändringarna under 2021.

Hundratals dödsfall och ekonomiska skador på över 500 miljarder kronor var också en konsekvens av väderomställningarna som ägde rum under fjolåret.

– Europa presenterar en levande bild av en värmande värld och påminner oss om att inte ens väl förberedda samhällen är säkra från effekterna av extrema väderhändelser, säger WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas.

– I år, liksom 2021, har stora delar av Europa drabbats av omfattande värmeböljor och torka, vilket har gett upphov till skogsbränder. År 2021 orsakade exceptionella översvämningar död och förödelse.

Goda nyheter i bedrövelsen

Mellan 1991 till 2021 har temperaturerna i Europa stigit med en genomsnittlig hastighet på ungefär 0,5 grader Celsius varje decennium.

Flera väderkatastrofer förutspås i framtiden I FN-rapporten, och den dystra trenden lär sannolikt fortsätta framgent. 

Men det finns också goda nyheter.

Nämligen att flera europeiska länder har varit mycket framgångsrika i att minska utsläppen av växthusgaser. 

Mellan 1990 och 2020 minskade till exempel utsläppen i EU med 31 procent, skriver The Guardian.

Regeringens besked inför toppmöte

På söndag inleds det globala toppmötet för klimatet COP27 i Egypten.

Inför mötet har Sveriges nya klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) försäkrat att regeringen inte ska vika en tum från de klimatpolitiska målet. 

Hon vill även att Sverige ska statuera exempel för andra länder som fortfarande kan göra betydligt mer än vad de gör idag.

– Vi har svåra förutsättningar. Vi har en energikris att hantera, vi har ett krig och vi har ett tufft ekonomiskt läge. Och att vi i det läget fortsatt kommer att bedriva en ambitiös klimat- och miljöpolitik, stå kvar vid de klimatpolitiska mål som är uppställda – det tycker jag snarare är ett styrkebesked. Det visar på det ledarskap som Sverige fortsatt har, säger Romina Pourmokhtari enligt SVT.

LÄS MER: FN varnar: På väg mot global katastrof

Foto: M. Howard

Text: Redaktionen


19 maj 26

Sänker skatten för äldre

2026 05 20

Regeringen går fram med en ny skattesänkning.

Om Tidöpartierna vinner valet kommer jobbskatteavdraget för seniorer att förstärkas med totalt 460 miljoner kronor.

– Förslaget innebär att skatten för seniorer som arbetar minskar med cirka 1 600 kronor per år. Skattesänkningen riktas till alla seniorer som arbetar, framhåller regeringen i ett uttalande.

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Höjd åldersgräns

Utöver sänkningen av skatten föreslås det att åldersgränsen för att ta del av jobbskatteavdraget för seniorer höjs från 66 till 67 år. 

– Det innebär att den som vid årets ingång har fyllt 67 år omfattas av skattelättnaden. Åldersgränsen följer därmed riktåldern för pension, uppger regeringen.

Kan göra stor skillnad

Att arbeta lite längre och skjuta upp pensionen kan göra stor skillnad för plånboken.

Pensionsbolaget Alecta listar tre fördelar med att jobba längre:

- Du fortsätter att tjäna in allmän pension (i vissa fall även tjänstepension) så länge du fortsätter att jobba. 

- Den pension du tjänat in fördelas på färre år, vilket betyder mer pengar per månad när du börjar ta ut pension. 

- Skatten på både pension och arbete sjunker rejält från det år du fyller 67 år. 

Enligt bolaget är en tumregel att varje extra års arbete ger en medelinkomsttagare mellan 1 500 och 2 000 kronor mer i pension varje månad före skatt.

– För den som arbetar utan att ta ut pension kan skatten bli riktigt låg. På inkomster upp till 29 900 kronor i månaden blir skatten faktiskt bara runt 8 procent, framhåller Alecta.

LÄS MER: Många vågar inte chansa – går miste om tusenlappar

Behövs bättre förutsättningar

Samtidigt riktas kritik mot systemet.

– Med ökande ålder i arbetskraften så ökar också andelen arbetstagare med hälsoproblem och nedsatt arbetsförmåga, säger Magnus Linnarud Johansson, psykolog på Centrum för arbets- och miljömedicin.

Han är en av författarna till rapporten ”Att förlänga arbetslivet - om insatser på arbetet för äldre medarbetare” från Centrum för arbets- och miljömedicin i Region Stockholm och Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

I rapporten fastslås det att en stor andel svenskar kan tänka sig att arbeta längre om förutsättningarna var rätt. Kritik riktas mot att få arbetsgivare skapar dessa förutsättningar genom exempelvis ökade möjligheter att arbeta deltid, fler lediga dagar och större möjlighet att styra arbetets upplägg.

– Inom arbetaryrken är det fler som tycker det är viktigt med minskade fysiska krav, att få andra arbetsuppgifter eller möjligheter att byta arbete. Bland tjänstemän är det vanligare att tycka att möjligheten till distansarbete och större frihet att styra sitt arbete är viktiga förändringar, säger Magnus Linnarud Johansson.

LÄS OCKSÅ: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo 

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen


20 maj 2026

FHM går ut med virusvarning – sätter upp skyltar i Sverige

2026 05 20

Folkhälsomyndigheten har på onsdagen fattat beslut om att gå ut med viktig information.

Världshälsoorganisationen, WHO, har utfärdat internationellt nödläge.

Detta efter att 600 fall av ebola konstaterats under det utbrott som pågår i Kongo-Kinshasa och Uganda.

Enligt UD befinner sig omkring 200 svenskar i länderna som drabbats, skriver DN.

Nu agerar Folkhälsomyndigheten.

Skyltar kommer att sättas upp på svenska flygplatser för att uppmana resenärer att söka vård omedelbart om man uppvisar symtom.

Det går inte att helt utesluta importfall. Vid minsta symptom om man reser in från de här länderna ska man kontakta hälso- och sjukvården, säger socialminister Jakob Forssmed (KD), till SR.

Följer utvecklingen

Det pågående utbrottet bedöms av WHO som ett regionalt hot. Folkhälsomyndigheten, som i måndags gick ut med att man följer utvecklingen och kontinuerligt tar del av information från WHO, betraktar därför skyltkampanjen som en säkerhetsåtgärd.

– Ebolavirus smittar framförallt vid mycket nära kontakt med en sjuk person som har tydliga symtom, förklarar myndigheten.

Inget vaccin

Virusvarianten som orsakat det senaste utbrottet är den så kallade Bundibugyo. Den upptäcktes 2007 och har tidigare orsakat två andra smittutbrott.

Det finns inget vaccin eller behandling.

Majoriteten av svenskarna i de drabbade områdena befinner sig i Kongo-Kinshasa och Ugandas huvudstäder, enligt UD. 

Enligt Jakob Forssmed står Sverige rustat om viruset träffas på även på svensk mark. 

– Vi är ett referenslaboratorium i Europa för ebola, vi har möjligheter till diagnostik dygnet runt och vi har också kapacitet på våra högisoleringsvård som finns i Sverige. Därför är det viktigt att ha den här informationen på plats på flygplatserna, säger ministern.

Ebolasmittan är inte luftburen utan sprids framför allt när en sjuk person vårdas i hemmet eller på sjukhus utan skyddsåtgärder.

– Insjuknandet sker snabbt i influensaliknande symtom som hög feber, huvudvärk, halsont, mag- och tarmsymtom samt muskelsmärtor. I slutet av sjukdomsförloppet kan blödningar uppstå på huden och i inre organ, uppger Folkhälsomyndigheten.

Inkubationstiden är mellan 2-21 dagar.

Foto: Kjell-Olof Hedlund/Folkhälsomyndigheten resp C. Lendl

Text: Redaktionen