EUROPA: Skakande nyheter för hela kontinenten

2022 11 02

Europa värms upp i rasande takt – dubbelt så fort som övriga världen.

De uppseendeväckande uppgifterna framkommer i en ny rapport från FN:s meteorologiska organ WMO och EU:s program Copernicus, rapporterar bland annat brittiska The Guardian.

Rapporten slår fast att temperaturerna på den europeiska kontinenten har ökat med mer än dubbelt så mycket som det globala genomsnittet under de senaste 30 åren.

Skarp varning

Flera effekter av den snabba uppvärmningen märks tydligt redan här och nu, där torka, skogsbränder och smältande isar drabbar hela kontinenten. 

Enligt Copernicus finns det skäl att gå ut med en skarp varning – när uppvärmningstrenden fortsätter kommer exceptionell värme, skogsbränder, översvämningar och andra klimatförändringar att påverka samhället ekonomierna och ekosystemen, skriver The Guardian.

En halv miljon människor har påverkats

Rapporten visar vidare att över 500 000 människoliv i Europa har påverkats av klimatförändringarna under 2021.

Hundratals dödsfall och ekonomiska skador på över 500 miljarder kronor var också en konsekvens av väderomställningarna som ägde rum under fjolåret.

– Europa presenterar en levande bild av en värmande värld och påminner oss om att inte ens väl förberedda samhällen är säkra från effekterna av extrema väderhändelser, säger WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas.

– I år, liksom 2021, har stora delar av Europa drabbats av omfattande värmeböljor och torka, vilket har gett upphov till skogsbränder. År 2021 orsakade exceptionella översvämningar död och förödelse.

Goda nyheter i bedrövelsen

Mellan 1991 till 2021 har temperaturerna i Europa stigit med en genomsnittlig hastighet på ungefär 0,5 grader Celsius varje decennium.

Flera väderkatastrofer förutspås i framtiden I FN-rapporten, och den dystra trenden lär sannolikt fortsätta framgent. 

Men det finns också goda nyheter.

Nämligen att flera europeiska länder har varit mycket framgångsrika i att minska utsläppen av växthusgaser. 

Mellan 1990 och 2020 minskade till exempel utsläppen i EU med 31 procent, skriver The Guardian.

Regeringens besked inför toppmöte

På söndag inleds det globala toppmötet för klimatet COP27 i Egypten.

Inför mötet har Sveriges nya klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) försäkrat att regeringen inte ska vika en tum från de klimatpolitiska målet. 

Hon vill även att Sverige ska statuera exempel för andra länder som fortfarande kan göra betydligt mer än vad de gör idag.

– Vi har svåra förutsättningar. Vi har en energikris att hantera, vi har ett krig och vi har ett tufft ekonomiskt läge. Och att vi i det läget fortsatt kommer att bedriva en ambitiös klimat- och miljöpolitik, stå kvar vid de klimatpolitiska mål som är uppställda – det tycker jag snarare är ett styrkebesked. Det visar på det ledarskap som Sverige fortsatt har, säger Romina Pourmokhtari enligt SVT.

LÄS MER: FN varnar: På väg mot global katastrof

Foto: M. Howard

Text: Redaktionen


10dec2025

Glädjebesked från Swedbank – gäller från och med 2026

2025 12 11

Storbanken Swedbank går ut med ett glädjande besked till svenska hushåll.

Under flera år har bostadsmarknaden gått trögt.

Stigande låneräntor och hög inflation har bromsat svenskarnas möjligheter att köpa bostad.

Men en vändning kan vara i sikte.

– Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider, säger Arturo Arques som är privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, i ett uttalande.

– Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt.

Möjligheten ökar

Efter flera kämpiga år för bostadsmarknaden kommer nu ett glädjande besked från storbanken Swedbank.

Under det tredje kvartalet 2025 har lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökat hushållens möjligheter att köpa en bostad, enligt Swedbanks Boindex.

Swedbanks sammanvägda Boindex för småhus och bostadsrätter steg under årets tredje kvartal från 111 till 114, uppger banken.

– Det innebär att den som köper en bostad idag behöver i genomsnitt lägga 26 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. För småhus respektive bostadsrätter ligger Boindex på 113 respektive 118.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Stigande bostadspriser

Svenskarnas ökade möjligheter till bostadsköp väntas också få en positiv påverkan på bostadspriserna framöver.

– Tack vare lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökar nu hushållens möjligheter att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Med lägre inkomstskatter, lägre moms på livsmedel och högre inkomster finns det mycket som talar för högre bostadspriser under 2026.

Köp av bostadsrätt och underhållsskuld

För den som funderar på att köpa en bostadsrätt finns det mer än inköpspriset att ta hänsyn till, bland annat bostadsrättsföreningens underhållsskuld och sparbehov.

– Kunskap om underhållsskuld och sparbehov kan också användas för att jämföra priset på bostadsrätter i olika föreningar och öka möjligheterna till en lyckad bostadsrättsaffär. Men det är tyvärr få som har den kunskapen, säger Arturo Arques.

LÄS OCKSÅ: “Fick mig att glömma min telefon” – Google storsatsar på ny produkt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


10 dec 2025

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen