EUROPA: Skakande nyheter för hela kontinenten

2022 11 02

De uppseendeväckande uppgifterna framkommer i en ny rapport från FN:s meteorologiska organ WMO och EU:s program Copernicus, rapporterar bland annat brittiska The Guardian.

Rapporten slår fast att temperaturerna på den europeiska kontinenten har ökat med mer än dubbelt så mycket som det globala genomsnittet under de senaste 30 åren.

Skarp varning

Flera effekter av den snabba uppvärmningen märks tydligt redan här och nu, där torka, skogsbränder och smältande isar drabbar hela kontinenten. 

Enligt Copernicus finns det skäl att gå ut med en skarp varning – när uppvärmningstrenden fortsätter kommer exceptionell värme, skogsbränder, översvämningar och andra klimatförändringar att påverka samhället ekonomierna och ekosystemen, skriver The Guardian.

En halv miljon människor har påverkats

Rapporten visar vidare att över 500 000 människoliv i Europa har påverkats av klimatförändringarna under 2021.

Hundratals dödsfall och ekonomiska skador på över 500 miljarder kronor var också en konsekvens av väderomställningarna som ägde rum under fjolåret.

– Europa presenterar en levande bild av en värmande värld och påminner oss om att inte ens väl förberedda samhällen är säkra från effekterna av extrema väderhändelser, säger WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas.

– I år, liksom 2021, har stora delar av Europa drabbats av omfattande värmeböljor och torka, vilket har gett upphov till skogsbränder. År 2021 orsakade exceptionella översvämningar död och förödelse.

Goda nyheter i bedrövelsen

Mellan 1991 till 2021 har temperaturerna i Europa stigit med en genomsnittlig hastighet på ungefär 0,5 grader Celsius varje decennium.

Flera väderkatastrofer förutspås i framtiden I FN-rapporten, och den dystra trenden lär sannolikt fortsätta framgent. 

Men det finns också goda nyheter.

Nämligen att flera europeiska länder har varit mycket framgångsrika i att minska utsläppen av växthusgaser. 

Mellan 1990 och 2020 minskade till exempel utsläppen i EU med 31 procent, skriver The Guardian.

Regeringens besked inför toppmöte

På söndag inleds det globala toppmötet för klimatet COP27 i Egypten.

Inför mötet har Sveriges nya klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) försäkrat att regeringen inte ska vika en tum från de klimatpolitiska målet. 

Hon vill även att Sverige ska statuera exempel för andra länder som fortfarande kan göra betydligt mer än vad de gör idag.

– Vi har svåra förutsättningar. Vi har en energikris att hantera, vi har ett krig och vi har ett tufft ekonomiskt läge. Och att vi i det läget fortsatt kommer att bedriva en ambitiös klimat- och miljöpolitik, stå kvar vid de klimatpolitiska mål som är uppställda – det tycker jag snarare är ett styrkebesked. Det visar på det ledarskap som Sverige fortsatt har, säger Romina Pourmokhtari enligt SVT.

LÄS MER: FN varnar: På väg mot global katastrof

Foto: M. Howard

Text: Redaktionen

Smäller snart i Moskva – unik attack på väg

2026 07 29

Nu förbereds en historisk attack mot den ryska huvudstaden.

I höst kommer Ukraina för första gången att avfyra ballistiska robotar mot Rysslands största stad, rapporterar oberoende ryska Meduza.

Nyhetsbyrån hänvisar till Denys Shtilierman, som är huvudägare och chefsingenjör på Fire Point – företaget som utvecklar Flamingo-robotarna.

Shtilierman framhåller att de första ballistiska robotattackerna mot Moskva kommer att inledas i höst. Enligt honom pågår de sista testerna av de nya robotarna FP-9, som har kapacitet att slå ut mål i den ryska huvudstaden.

– Militären kommer att fastställa måltavlor, men jag tror att det kommer handla om betydande mål från början, säger Shtilierman till Meduza.

På frågan när attackerna kommer att inledas, svarar han kort:

– I höst.

Shtilierman tillägger att eventuella problem som upptäcks under testerna kommer att åtgärdas snabbt.

– Vi gör stora framsteg. Jag tror att det kommer att ske i höst, säger han.

Beskrivs som en vändpunkt

Militäranalytikern Jörgen Elfving beskriver beskedet som en slags gamechanger i kriget. Han hänvisar till att ballistiska robotar är mycket svårare att skjuta ned jämfört med drönare som färdas i långsammare takt.  

Han pekar även på att det ryska luftförsvaret är decimerat efter ett utdraget krig. Ryssland har begränsad tillgång till luftförsvarssystem som kan skjuta ned ballistiska robotar.

– Möjligheten att nå mål i Ryssland skulle öka, säger Elfving till DN.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Ryssland inför undantagstillstånd 

Kraftfullare än ryska Iskander

Denys Shtilierman har tidigare uppgett att den nya FP-9-roboten är kraftfullare än den ryska kryssningsroboten Iskander.

– Iskander har en hastighet på omkring 800 meter per sekund när den träffar. Vår kommer att ha en hastighet på över 1 200 när den träffar. Vi kommer att kunna övermanna luftförsvaret märkbart lättare, sade han i våras, enligt Kyiv Independent.

Vidare uppgav Shtilierman att han beräknar att omkring 25 procent av robotarna kommer att träffa sina måltavlor.

LÄS OCKSÅ: Ryssar strömmar ut ur landet

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redationen