EUROPA: Skakande nyheter för hela kontinenten

2022 11 02

De uppseendeväckande uppgifterna framkommer i en ny rapport från FN:s meteorologiska organ WMO och EU:s program Copernicus, rapporterar bland annat brittiska The Guardian.

Rapporten slår fast att temperaturerna på den europeiska kontinenten har ökat med mer än dubbelt så mycket som det globala genomsnittet under de senaste 30 åren.

Skarp varning

Flera effekter av den snabba uppvärmningen märks tydligt redan här och nu, där torka, skogsbränder och smältande isar drabbar hela kontinenten. 

Enligt Copernicus finns det skäl att gå ut med en skarp varning – när uppvärmningstrenden fortsätter kommer exceptionell värme, skogsbränder, översvämningar och andra klimatförändringar att påverka samhället ekonomierna och ekosystemen, skriver The Guardian.

En halv miljon människor har påverkats

Rapporten visar vidare att över 500 000 människoliv i Europa har påverkats av klimatförändringarna under 2021.

Hundratals dödsfall och ekonomiska skador på över 500 miljarder kronor var också en konsekvens av väderomställningarna som ägde rum under fjolåret.

– Europa presenterar en levande bild av en värmande värld och påminner oss om att inte ens väl förberedda samhällen är säkra från effekterna av extrema väderhändelser, säger WMO:s generalsekreterare Petteri Taalas.

– I år, liksom 2021, har stora delar av Europa drabbats av omfattande värmeböljor och torka, vilket har gett upphov till skogsbränder. År 2021 orsakade exceptionella översvämningar död och förödelse.

Goda nyheter i bedrövelsen

Mellan 1991 till 2021 har temperaturerna i Europa stigit med en genomsnittlig hastighet på ungefär 0,5 grader Celsius varje decennium.

Flera väderkatastrofer förutspås i framtiden I FN-rapporten, och den dystra trenden lär sannolikt fortsätta framgent. 

Men det finns också goda nyheter.

Nämligen att flera europeiska länder har varit mycket framgångsrika i att minska utsläppen av växthusgaser. 

Mellan 1990 och 2020 minskade till exempel utsläppen i EU med 31 procent, skriver The Guardian.

Regeringens besked inför toppmöte

På söndag inleds det globala toppmötet för klimatet COP27 i Egypten.

Inför mötet har Sveriges nya klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) försäkrat att regeringen inte ska vika en tum från de klimatpolitiska målet. 

Hon vill även att Sverige ska statuera exempel för andra länder som fortfarande kan göra betydligt mer än vad de gör idag.

– Vi har svåra förutsättningar. Vi har en energikris att hantera, vi har ett krig och vi har ett tufft ekonomiskt läge. Och att vi i det läget fortsatt kommer att bedriva en ambitiös klimat- och miljöpolitik, stå kvar vid de klimatpolitiska mål som är uppställda – det tycker jag snarare är ett styrkebesked. Det visar på det ledarskap som Sverige fortsatt har, säger Romina Pourmokhtari enligt SVT.

LÄS MER: FN varnar: På väg mot global katastrof

Foto: M. Howard

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen