EUROPA: Regering har fallit

2022 08 20

NATO-landet Montenegros socialliberala och socialdemokratiska regering har fallit.

Landet leds av premiärminister Dritan Abazovic, vars främsta prioritering är att närma sig EU, men han förlorade nattens viktiga omröstning med 50 röster mot 31.

Åtta regeringspartier

36 ledamöter i det 81 platser stora parlamentet i Montenegros huvudstad Podgorica hade lagt fram ett förslag om misstroendevotum mot Regeringen Abazovic.

Regeringen består av följande partier:

Socialliberalerna

Socialdemokraterna SDP

Socialistpartiet

Bosnienationalisterna

Albanska Listan

Albanska Koalitionen

Liberala Civis

Kroatiska Socialkonservativa

Styrde 100 dagar

Bakgrunden till misstroendevotumet är regeringens ifrågasatta uppgörelse med den mäktiga serbisk-ortodoxa kyrkan.

– Jag är väldigt stolt över allt vi har gjort under våra 100 dagar, säger premiärminister Abazovic enligt Reuters.

Regeringen Abazovic tog över efter Regeringen Krivokapic som kollapsade i våras.

– Vi kommer att bli ihågkomna som den regering som varade kortast tid men som tog de svåraste besluten, säger den avgående premiärministern Abazovic.

Partiet som låg bakom

Partiet som låg bakom misstroendevotumet är det socialistisk-nationalistiska Socialistpartiet DPS med presidenten Milo Djukanovic i spetsen.

Han fick även med sig några av regeringskoalitionens partier och totalt röstade 50 av de 81 ledamöterna för misstroendevotumet.

Nu ska president Djukanovic nominera en ny möjlig premiärminister. Det är även möjligt att det blir nyval.

Läka klyftan

Premiärminister Abazovic försvarade uppgörelsen med den serbisk-ortodoxa kyrkan med att det var viktigt att nå en enande uppgörelse som kan läka klyftan mellan de EU-vänliga partierna och de serbvänliga krafterna, uppger Reuters.

Men oppositionen hävdade att man gick för långt.

Premiärminister Abazovic anser emellertid att kriminella element låg bakom misstroendevotumet för att hindra hans regerings anti-korruptionskampanj.

– Detta land kommer antingen att ledas av kriminella eller av folket, säger den avgående premiärministern Abazovic.

Skyller på kriminella

Montenegros politik karaktäriseras sedan länge av två olika läger:

-De som identifierar sig som montegriner

-Ryssvänliga serber som var emot att Montenegro blev självständigt

55 procent röstade ja till självständighet mot 45 procent som röstade nej i en folkomröstning 2006 varpå Montenegro slet sig loss från Serbien och blev ett självständigt land som närmat sig Väst.

2017 gick landet med i Nato trots protester från Serbien och Ryssland.

Montenegro är I dag ett av sju kandidatländer för EU-medlemskap.

Foto: Montenegros regeringskansli, B. Cupic

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen