EUROPA: Premiärminister vädjar till Nato

2023 01 01

Ökade spänningar i Europa innebär nya osäkerheter som statsledare vill lösa.

Situationen på Balkan har blivit allt mer intensiv under den senaste tiden.

Flera vägblockader har etablerats på gränsen mellan Serbien och Kosovo och relationen mellan länderna svajar ordentligt.

Nu vädjar Kosovos premiärminister Albin Kurti till Nato och vill se organisationen agera, rapporterar Deutsche Welle.

– En betydande förstärkning av Natosoldater och militär utrustning i vårt land skulle säkerställa säkerheten och freden i Kosovo och hela regionen, säger Kurti.

Soldater på plats

Endast 70 av de 400 tyska soldater som beordrats att vara på plats är för närvarande i de fredsbevarande trupperna. 

Kurti anser att den Nato-ledda fredsbevarande styrkan KFOR i Kosovo bör utökas för att bevara freden i området.

Uttalandet kommer efter eskaleringar mellan länderna som haft en dålig relation sedan Kosovo förklarade sig självständigt 2008.

Serbien har ännu inte accepterat Kosovos självständighetsförklaring.

Varit där länge

KFOR är den korta benämningen för Kosovo Force vilket är en Nato-ledd internationell fredsbevarande styrka som varit i landet sedan 1999.

Soldater från 30 olika länder deltar i uppdraget.

“Motståndet är starkt”

Mot slutet av december reste Kosovoserber nya vägspärrar i norra Kosovo, vägspärrar som den kosovanska premiärministern sedan sagt ska rivas.

Sverige är ett av de drygt 100 länder som erkänt Kosovo som en egen stat.

– En utmaning för regeringen är att integrera den serbiskdominerade norra delen av Kosovo där motståndet mot den nya statsbildningen är starkt, uppger Utrikespolitiska Institutet.

Ville ändra dokument

I Kosovo är etniska albaner i majoritet bland befolkningen men landet är även hem till omkring 100 000 serber, uppger Bloomberg.

Spänningarna ökade även tidigare under året i augusti när myndigheter i Kosovo ville att den serbiska befolkningen skulle byta registreringsskyltar.

De ville även att den serbiska befolkningen skulle byta personliga dokument utfärdade av Kosovos regering istället för Serbiens.

Foto: M Studzinski

Text: Redaktionen

JUST NU: Tung smäll för hushållen – inträffar i september

2025 08 29

Den senaste tiden har elpriserna nått de högsta nivåerna sedan i vintras.

Södra Sverige har noterat pristoppar på 2 kronor per kilowattimme under vissa tider på dygnet.

Nu kommer nästa smäll.

Det aktuella prisläget ser ut att fortsätta och i mitten av september förvärras situationen, rapporterar ehandelsbolaget Bixia.

Bixia hänvisar till att hela fem kärnkraftsreaktorer i Sverige och Finland väntas vara ur drift samtidigt, vilket kommer få elpriserna att stiga ännu mer.

– Vi har redan ett läge där halva den svenska kärnkraften är frånkopplad. Om vi dessutom får fortsatt låga vindnivåer och hög efterfrågan, kan det bli riktigt knappt om el, säger Johan Sigvardsson, elanalytiker på Bixia.

”Ovanlig situation”

Det finns flera förklaringar till sensommarens höga elpriser. 

Flera svenska kärnkraftsreaktorer har varit ur drift på grund av planerat underhåll och tekniska fel, samtidigt som har vindkraftsproduktionen minskat under vindstilla dagar i stora delar av landet.  

Under flera dagar har Sverige tvingats importera el, vilket är mycket ovanligt för årstiden.

– Det här är en ovanlig situation, både vad gäller tid på året och omfattning, säger Johan Sigvardsson.

– När vindkraften inte producerar sätter vattenkraften pris i linje med kontinenten för att tillverka den el som behövs. Det innebär att elpriserna i vissa fall till och med har varit högre här än i våra grannländer på kontinenten.

Uppmanar elkunder: Se över elavtalet

Med anledning av de höga elpriserna och den kommande prisökningen uppmanar Bixia hushållen att se över sina elavtal.

– För elkunder innebär de höga elpriserna att det kan vara klokt att se över sitt elavtal och energianvändning. Med ett timprisavtal har du möjlighet att påverka din kostnad genom att anpassa din elanvändning till dygnets billigare timmar, skriver bolaget.

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina får rysk jättesumma

2025 08 29

Ukraina kan få ett välkommet tillskott i kassan.

EU-kommissionen utarbetar ett system för att överföra nästan 200 miljarder euro av ryska frysta tillgångar för att återuppbygga Ukraina efter krigets slut, rapporterar Politico.

En massiv summa. Siffran motsvarar omkring 2 200 miljarder kronor.

Den första fasen av planen är att använda räntorna från de ryska tillgångarna, och EU vill höja avkastningen genom nya investeringar.

– EU pressar medlemsländerna att flytta tillgångarna till mer riskfyllda investeringar som kan ge högre vinster för Ukraina och samtidigt öka trycket på Ryssland eftersom landet vägrar att stoppa striderna, uppger flera källor med insyn enligt tidningen.

I ett andra steg arbetar EU för att konfiskera tillgångarna helt och hållet.  

– Planen ses också som ett steg mot att potentiellt beslagta tillgångarna och ge dem till Ukraina som straff för att Ryssland vägrar att betala krigsskadestånd, förklarar källorna.

EU-chefen kommenterar

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen öppnade nyligen för att de ryska miljarderna kan flyttas till Ukraina.

– Vi fortsätter arbetet med de ryska frysta tillgångarna för att bidra till Ukrainas försvar och återuppbyggnad, sade hon på en pressträff i torsdags.

LÄS MER: Stort slöseri med skattepengar – ett parti pekas ut |

Motsätter sig omedelbart övertagande

Många EU-länder motsätter sig att tillgångarna omedelbart ska konfiskeras, eftersom det skulle bryta mot internationell rätt och kunna slå tillbaka mot EU-länder i framtiden.

Men uppfattningarna går isär.

De baltiska länderna har länge drivit på för att EU ska konfiskera tillgångarna helt och hållet. Både EU:s lettiske handelskommissionär Valdis Dombrovskis och unionens estniska utrikeschef Kaja Kallas har fört fram idén, rapporterar Politico.

Sverige är av samma uppfattning.

– Vi hade gärna gått längre i Sverige. Det hade varit ännu bättre att ta tillgångarna och finansiera ännu mer, har statsminister Ulf Kristersson (M) sagt till Europaportalen.

LÄS MER: Plötslig flykt på börsen – många säljer samma aktier

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen