EUROPA: Premiärminister vädjar till Nato

2023 01 01

Ökade spänningar i Europa innebär nya osäkerheter som statsledare vill lösa.

Situationen på Balkan har blivit allt mer intensiv under den senaste tiden.

Flera vägblockader har etablerats på gränsen mellan Serbien och Kosovo och relationen mellan länderna svajar ordentligt.

Nu vädjar Kosovos premiärminister Albin Kurti till Nato och vill se organisationen agera, rapporterar Deutsche Welle.

– En betydande förstärkning av Natosoldater och militär utrustning i vårt land skulle säkerställa säkerheten och freden i Kosovo och hela regionen, säger Kurti.

Soldater på plats

Endast 70 av de 400 tyska soldater som beordrats att vara på plats är för närvarande i de fredsbevarande trupperna.

Kurti anser att den Nato-ledda fredsbevarande styrkan KFOR i Kosovo bör utökas för att bevara freden i området.

Uttalandet kommer efter eskaleringar mellan länderna som haft en dålig relation sedan Kosovo förklarade sig självständigt 2008.

Serbien har ännu inte accepterat Kosovos självständighetsförklaring.

Varit där länge

KFOR är den korta benämningen för Kosovo Force vilket är en Nato-ledd internationell fredsbevarande styrka som varit i landet sedan 1999.

Soldater från 30 olika länder deltar i uppdraget.

“Motståndet är starkt”

Mot slutet av december reste Kosovoserber nya vägspärrar i norra Kosovo, vägspärrar som den kosovanska premiärministern sedan sagt ska rivas.

Sverige är ett av de drygt 100 länder som erkänt Kosovo som en egen stat.

– En utmaning för regeringen är att integrera den serbiskdominerade norra delen av Kosovo där motståndet mot den nya statsbildningen är starkt, uppger Utrikespolitiska Institutet.

Ville ändra dokument

I Kosovo är etniska albaner i majoritet bland befolkningen men landet är även hem till omkring 100 000 serber, uppger Bloomberg.

Spänningarna ökade även tidigare under året i augusti när myndigheter i Kosovo ville att den serbiska befolkningen skulle byta registreringsskyltar.

De ville även att den serbiska befolkningen skulle byta personliga dokument utfärdade av Kosovos regering istället för Serbiens.

Foto: M Studzinski

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen