EUROPA: Premiärminister vädjar till Nato

2023 01 01

Situationen på Balkan har blivit allt mer intensiv under den senaste tiden.

Flera vägblockader har etablerats på gränsen mellan Serbien och Kosovo och relationen mellan länderna svajar ordentligt.

Nu vädjar Kosovos premiärminister Albin Kurti till Nato och vill se organisationen agera, rapporterar Deutsche Welle.

– En betydande förstärkning av Natosoldater och militär utrustning i vårt land skulle säkerställa säkerheten och freden i Kosovo och hela regionen, säger Kurti.

Soldater på plats

Endast 70 av de 400 tyska soldater som beordrats att vara på plats är för närvarande i de fredsbevarande trupperna. 

Kurti anser att den Nato-ledda fredsbevarande styrkan KFOR i Kosovo bör utökas för att bevara freden i området.

Uttalandet kommer efter eskaleringar mellan länderna som haft en dålig relation sedan Kosovo förklarade sig självständigt 2008.

Serbien har ännu inte accepterat Kosovos självständighetsförklaring.

Varit där länge

KFOR är den korta benämningen för Kosovo Force vilket är en Nato-ledd internationell fredsbevarande styrka som varit i landet sedan 1999.

Soldater från 30 olika länder deltar i uppdraget.

“Motståndet är starkt”

Mot slutet av december reste Kosovoserber nya vägspärrar i norra Kosovo, vägspärrar som den kosovanska premiärministern sedan sagt ska rivas.

Sverige är ett av de drygt 100 länder som erkänt Kosovo som en egen stat.

– En utmaning för regeringen är att integrera den serbiskdominerade norra delen av Kosovo där motståndet mot den nya statsbildningen är starkt, uppger Utrikespolitiska Institutet.

Ville ändra dokument

I Kosovo är etniska albaner i majoritet bland befolkningen men landet är även hem till omkring 100 000 serber, uppger Bloomberg.

Spänningarna ökade även tidigare under året i augusti när myndigheter i Kosovo ville att den serbiska befolkningen skulle byta registreringsskyltar.

De ville även att den serbiska befolkningen skulle byta personliga dokument utfärdade av Kosovos regering istället för Serbiens.

Foto: M Studzinski

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned 

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen