EUROPA: Premiärminister vädjar till Nato

2023 01 01

Ökade spänningar i Europa innebär nya osäkerheter som statsledare vill lösa.

Situationen på Balkan har blivit allt mer intensiv under den senaste tiden.

Flera vägblockader har etablerats på gränsen mellan Serbien och Kosovo och relationen mellan länderna svajar ordentligt.

Nu vädjar Kosovos premiärminister Albin Kurti till Nato och vill se organisationen agera, rapporterar Deutsche Welle.

– En betydande förstärkning av Natosoldater och militär utrustning i vårt land skulle säkerställa säkerheten och freden i Kosovo och hela regionen, säger Kurti.

Soldater på plats

Endast 70 av de 400 tyska soldater som beordrats att vara på plats är för närvarande i de fredsbevarande trupperna. 

Kurti anser att den Nato-ledda fredsbevarande styrkan KFOR i Kosovo bör utökas för att bevara freden i området.

Uttalandet kommer efter eskaleringar mellan länderna som haft en dålig relation sedan Kosovo förklarade sig självständigt 2008.

Serbien har ännu inte accepterat Kosovos självständighetsförklaring.

Varit där länge

KFOR är den korta benämningen för Kosovo Force vilket är en Nato-ledd internationell fredsbevarande styrka som varit i landet sedan 1999.

Soldater från 30 olika länder deltar i uppdraget.

“Motståndet är starkt”

Mot slutet av december reste Kosovoserber nya vägspärrar i norra Kosovo, vägspärrar som den kosovanska premiärministern sedan sagt ska rivas.

Sverige är ett av de drygt 100 länder som erkänt Kosovo som en egen stat.

En utmaning för regeringen är att integrera den serbiskdominerade norra delen av Kosovo där motståndet mot den nya statsbildningen är starkt, uppger Utrikespolitiska Institutet.

Ville ändra dokument

I Kosovo är etniska albaner i majoritet bland befolkningen men landet är även hem till omkring 100 000 serber, uppger Bloomberg.

Spänningarna ökade även tidigare under året i augusti när myndigheter i Kosovo ville att den serbiska befolkningen skulle byta registreringsskyltar.

De ville även att den serbiska befolkningen skulle byta personliga dokument utfärdade av Kosovos regering istället för Serbiens.

Foto: M Studzinski

Text: Redaktionen


17 nov 2025

Bortglömd stad upptäckt i vattnet – “som ett verkligt Atlantis”

2025 11 17

Resterna av en förlorad stad har hittats i en av världens djupaste sjöar.

Upptäckten har gjorts i sjön Ysyk-Köl i Kirgizistan, en massiv saltsjö med ett maxdjup på 668 meter.

Försvann i jordbävning

Vid en exkursion har ryska arkeologer hittat “spår av nedsänkt stad” som förstördes av en förödande jordbävning på 1400-talet, rapporterar brittiska Daily Mail.

Tidningen jämför upptäckten med legenden om Atlantis, den mytiska försvunna civilisationen som påstås ha sjunkit till havets botten som ett straff från gudarna.

"Stort handelscentrum"

Bland bevisen finns exempelvis rester av en medeltida begravningsplats, stora keramiska kärl och delar av en byggnad av bränt tegel.

Enligt forskarna tror man att staden var centrum för bland annat muslimska bönehus, skolor och badhus.

När staden gick förlorad på 1400-talet var det en tragedi som kan jämföras med katastrofen Pompeji i omfattning, då ett våldsamt vulkanutbrott från Vesuvius år 79 e.Kr. begravde städerna Pompeji, Herculaneum, Stabiae och flera andra samhällen i Kampanien i södra Italien.

– Platsen vi studerar var en stad eller ett stort handelscentrum, säger expeditionsledaren Valerij Koltjenko, även forskare vid Kirgizistans nationella vetenskapsakademi, enligt Daily Mail.

LÄS MER: Akut kris: alla kan tvingas lämna Irans huvudstad

Upphörde att existera

Ysyk-Köl är nästan 182 kilometer lång och nästan 60 kilometer bred. Det är den åttonde största sjön i hela världen och syns från rymden.

När den upptäckta bosättningen ödelades av en jordbävning hade sannolikt invånarna dock redan lämnat staden.

– Efter jordbävningskatastrofen förändrades regionens befolkning drastiskt, och den rika medeltida bosättningscivilisationen upphörde att existera, säger Valerij Koltjenko.

Inte unikt

Trots jämförelsen med mytomspunna Atlantis är upptäckten i sig inte unik. Att landområden sjunker till havsbotten är inte ovanligt. 

Det mest kända exemplet är kanske Ravenser Odd, en brittisk hamnstad som svämmades över och övergavs på 1300-talet. Platsen är idag helt under vatten.

LÄS MER: Forskare i chock – kan ha upptäckt försvunnen värld

Foto: M. Dudin

Text: Redaktionen


Rysk jättefabrik tvingas stänga – landets största

2025 11 18

En av Rysslands industrijättar tvingas att stänga sin fabrik.

Den ryska ekonomin slås tungt av situationen i landet och västvärldens sanktioner.

Flera industrijättar tvingas till minskningar av produktionen på grund av den bristande efterfrågan.

– Tidigare har minst tio ryska företag inom gruv-, transport- och verkstadssektorerna beslutat att förkorta arbetsveckan, uppger The Moscow Times.

– Detta för att minska kostnaderna i samband med de ekonomiska problemen, bristande inhemsk efterfrågan och fallande export.

Jättefabrik stänger

Idag kom beskedet att den gigantiska anläggningen Kremniy, som ligger i den ryska regionen Irkutsk, kommer att stoppa allt arbete från och med den 1 januari 2026.

– Företagets presstjänst gick ut och berättade att bristen på efterfrågan var orsaken, eftersom importerat kisel är mycket billigare än inhemskt kisel och leveranserna från utlandet ökar. Ryska produkter är inte heller efterfrågade på världsmarknaden, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Putinallierad halverar sitt stöd – tung smäll för Ryssland

Största i landet

Den stora fabriken är den största producenten av kisel i Ryssland och ägs av bolagsjätten Rusal.

Men Kremniv-anläggningen är inte den enda av företagets anläggningar som tvingas till åtgärder.

– En annan Rusal-anläggning, Silicon Ural, kommer att fortsätta att fungera med reducerad kapacitet, uppger företages presstjänst, enligt tidningen.

– Tidigare har företaget meddelat sina planer på att minska kiselproduktionen med 35 procent på grund av Kina. Förra året uppgick produktionen till drygt 53 tusen ton.

Rusals anläggningar är de enda tillverkarna av raffinerat kisel i Ryssland.

Oljan reas ut

De ryska kiselfabrikerna är inte ensamma om att ha det kämpigt med ekonomin.

Förra veckan kom rapporter om att landets oljeexport också stannat av kraftigt den senaste tiden, vilket har tvingat Ryssland till kraftigt rabatterade priser för att få oljan såld.

– Rabatterna på rysk olja har ökat kraftigt i samband med USA:s sanktioner mot Rysslands två största oljebolag, Rosneft och Lukoil, uppger The Moscow Times.

LÄS MER: Himlen lyser upp – Ryssland attackerat

Foto: Дмитрий Хрусталев-Григорьев

Text: Redaktionen