EUROPA: Land kan tvingas avsäga sig sin neutralitet – efter 500 år

2024 08 30

Ett land som har varit neutralt i 500 år kan pressas till en förändring.

Rysslands invasion av Ukraina har fått stora konsekvenser för hela Europa.

Nu kan ett västeuropeiskt land vara på väg att ändra en 500-årig tradition.

Det handlar om Schweiz, som har varit alliansfritt och neutralt sedan 1515.

En ny rapport till landets försvarsminister har slagit ned som en bomb, rapporterar Politico.

I rapporten föreslås Schweiz ta stora steg bort ifrån sin militärt neutrala policy.

Rapporten kan ha påverkats av vapenindustrins intressen, enligt tidningen.

Ökad press på Schweiz

Schweiz är inte medlem i vare sig EU eller Nato. Det är en hållning som har satts på prov i samband med den ryska invasionen av Ukraina.

I den nya rapporten, som har sammanställts av en grupp experter – däribland höga diplomater – rekommenderas regeringen att ompröva landets hållning och att arbeta för en ”gemensam försvarskapacitet” med EU och Nato.

– Pressen på Schweiz att förtydliga sin position ökar, enligt rapporten, där det föreslås att landet ska ”revidera” sin neutralitetspolicy.

Neutraliteten påverkar även den schweiziska vapenindustrin och samarbetet med länder som levererar vapen till Ukraina.

Stoppat vapenleveranser till Ukraina

Vapenexporten är hårt reglerad, bland annat på grund av neutraliteten. Förra året föll Schweiz vapenexport med 27 procent jämfört med 2022.

De hårda reglerna har medfört att Schweiz har blockerat leveranser av vapen och ammunition till Ukraina från flera europeiska länder. Man tillåter inte att vapen som innehåller schweiziska komponenter skickas till Ukraina.

Det finns alltså både politiska och ekonomiska incitament för Schweiz att ompröva sin neutralitet.

Möter motstånd

Samtidigt finns det ett motstånd från många politiker som värnas om alliansfriheten. Därför väntas rapporten mötas av stort motstånd från politiskt håll.

Rapporten har redan kritiserats för att många i expertgruppen som har skrivit den anses stå nära vapenindustrin.

Men trots det så är det meningen att rapporten, som har levererats till Schweiz försvars- och säkerhetsminister Viola Amherd, ska fungera som en utgångspunkt för Schweiz säkerhetsstrategi 2025.

Rapporten föreslår inte uttryckligen att Schweiz ska överge sin neutralitet, men ger en tydlig indikation på att landet förväntas gå i den riktningen – precis som Sverige och Finland har gjort efter att kriget i Ukraina inleddes.

Foto: Filip Andrejevic

Text: Redaktionen


Bensinpriset förändras snabbt – på väg mot rekord

2024 09 15

Det svenska bensinpriset har förändrats väldigt snabbt jämfört med priset i övriga Europa.

På bara ett år har svenska drivmedelspriser sjunkit avsevärt.

I rankingen över europeiska drivmedelspriser har Sveriges position förändrats med hela 14 placeringar när det gäller bensin och 18 placeringar när det gäller diesel, rapporterar DI.

Sverige har nu det sjunde lägsta bensinpriset i Europa – av 32 jämförda länder, enligt statistik från M Sverige. Det rör sig om en rekordsnabb förändring jämfört med hur Sverige brukar stå sig i jämförelse med andra europeiska länder.

Snabb förändring i europeisk jämförelse

I statistiken jämförs drivmedelspriser i europeiska länder i september varje år.

En liter bensin kostar i snitt 16,64 kronor i Sverige i september.

Det innebär att vi går från en 21:a plats till en 7:e plats i Europa, när länderna rankas utifrån hur billig bensinen är, rapporterar tidningen.

När det gäller diesel har Sverige gått från en 32:a plats, alltså bottenplaceringen, till en 14:e plats.

Effekt av sänkt reduktionsplikt

De sjunkande drivmedelspriserna tros bland annat bero på att oljepriset har fallit, enligt tidningen.

Men prissänkningen är också en effekt av den sänkta reduktionsplikten.

Regeringen planerar dock att höja reduktionsplikten igen, men kompensera genom att sänka skatten på drivmedel.

Något som M Sverige tycker är bra, eftersom reduktionsplikten fyller en funktion.

– Inblandningen gör ju att det skapar möjligheter att kunna fortsätta köra med den bil man har i dag eftersom utsläppen blir mindre, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert på M Sverige, enligt tidningen.

Sänker bränsleskatter

Att sänka reduktionsplikten var ett viktigt vallöfte från Tidöpartierna, men nu har man alltså föreslagit att den ska höjas igen eftersom man vill minska svenska klimatutsläpp, rapporterar SVT.

Nivån på reduktionsplikten planeras att höjas från 6 till 10 procent.

Det är tillräckligt för att minska CO2-utsläppen med minst en halv miljon ton per år, enligt kanalen.

Men samtidigt väljer man alltså att sänka drivmedelsskatterna.

Tidöpartiernas förhoppning är att skattesänkningen ska innebära att det inte blir dyrare att tanka, trots en höjd reduktionsplikt.

– De som oroas av detta kan sova lugnt, vi kompenserar genom skattesänkningar på drivmedel, uppger Sverigedemokraterna i en skriftlig kommentar till kanalen.

Foto: engin akyurt

Text: Redaktionen


Oväntat besked i USA-valet – dramatisk förändring

2024 09 15

Kamala Harris närmar sig Trump i en röd delstat.

Det är delstaten Iowa, en röd delstat, som nu uppmärksammas.

En ny opinionsundersökning visar att Kamala Harris närmar sig Donald Trump i delstaten.

Detta efter att Donald Trump tydligt vunnit Iowa i tidigare val och Joe Biden legat långt bakom i tidigare mätningar.

Det rapporterar Newsweek.

Tydligt röd delstat

Det rör sig om en dramatisk förändring.

Under valet 2016 vann Trump Iowa med 10 procents marginal.

I valet 2020 var det återigen Trump som vann med drygt 8 procent.

I en mätning från i juni låg dåvarande presidentkandidaten Joe Biden bakom Trump med hela 18 procent i Iowa.

Nu närmar sig Kamala Harris.

Bara fyra procent

Kamala Harris ligger nu bara fyra procent bakom Donald Trump.

– Den demokratiska presidentkandidaten Kamala Harris närmar sig den tidigare presidenten Donald Trump i Iowa, med en ny opinionsundersökning som visar att hon bara ligger under med 4 poäng i den röd-lutande staten, uppger Newsweek.

– Nu visar en ny opinionsundersökning som publicerades på söndagsmorgonen av Des Moines Register och Mediacom Iowa Poll att Harris får 43 procent jämfört med Trumps 47 procent.

“Inte bekvämt”

Så sent som i juni hade Donald Trump 50 procent i Iowa medan Joe Biden stod och stampade på 32 procent.

Nu menar opinionsundersökaren J. Ann Selzer, vd för Selzer & Co, att Trump har anledning att vara orolig.

Det uppger Des Moines Register.

– Jag skulle inte säga att 4 procent är bekvämt. Loppet har skärpts avsevärt.

Ingen mer debatt

Donald Trump har tidigare aviserat att det inte blir någon mer debatt mellan honom och Kamala Harris.

Hans rådgivare vill se mer fokus på de ämnen som tros kunna ge honom ett försprång i valet, det vill säga ekonomin, migrationen och situationen vid gränsen till Mexiko.

Experter menar att Trump lägger alltför lite fokus på hans kärnämnen, och att en skarpare inriktning mot dessa ämnen skulle kunna ge honom mer stöd i flera olika delstater.

Speciellt i de så kallade vågmästarstaterna bedöms det vara viktigt att få väljare att förstå hans position i ämnena.

Foto: Official White House Photo by Lawrence Jackson resp Shealah-Craighead

Text: Redaktionen