EUROPA: Kroatien byter valuta till euro

2022 07 12

Landet blir den 20:e medlemmen i valutaunionen.

Det senaste landet som anslöt sig till eurosamarbetet var Litauen år 2015.

Nu tyder allt på att ytterligare en medlem adderas till listan – nämligen det populära turistmålet Kroatien. Det rapporterar Bloomberg.

Sista hinderna röjs

Europeiska unionen kommer under tisdagen att undanröja de allra sista hinderna för Kroatien innan de officiellt kan inleda övergången.

Tre lagar ska godkännas av EU:s finansministrar under ett möte i Bryssel idag.

Ekonomiska villkor

Att få lov att gå med i Europeiska monetära unionen, EMU, kräver att länderna uppfyller en rad ekonomiska villkor. 

Bland annat handlar kraven om låg inflation, en sund statsekonomi, stabil växelkurs och låga lånekostnader, skriver nyhetsbyrån AP via ABC News.

Träder i kraft 1 januari

Kroatien har sedan 1994 använt sig av valutan kuna, som nu blir ett minne blott när euron kommer att ta över från och med 1 januari 2023.

Övergången förväntas få ganska små internationella följder för Kroatien ur ett ekonomiskt perspektiv, men bytet beskrivs som en värdefull politisk signal med tanke på Rysslands krig i Ukraina.

Populärt resemål

Det aktuella landet är ett mycket populärt resmål för turister från hela världen, med sina varma somrar, paradisöar, kristallklara vatten och varma stränder.

Förra året besökte nästan 14 miljoner turister landet enligt Croatia Week, som hänvisar till statistik från den nationella turiststyrelsen i landet.

En ökning med 77 procent jämfört med det extremt coronadrabbade året 2020.

Växla pengar

För alla svenskar som planerar att besöka Kroatien gäller alltså att växla till en annan valuta än tidigare. 

Den nuvarande växelkursen, kuna, är annars ganska fördelaktig för de svenskar som får huvudvärk av att räkna om den inhemska valutan till svenska kronor. 

Förutom att kuna och krona låter ganska lika rent språkligt är växelkursen för närvarande relativt jämbördig – en kuna motsvarar just nu 1,42 svenska kronor.

Foto: Morgan

Text: Redaktionen


JUST NU: Larmet inför julskinkan – ”hjärtskärande” avslöjande

2025 11 27

– Bakom varje julskinka finns en gris som har lidit, gömd bakom djurfabrikernas stängda dörrar. Många har nog valt att titta bort, just för att vi egentligen bryr oss och vet att grisarna förtjänar bättre.

Det säger Tina Hogevik, riksordförande för Djurens Rätt, efter att ha granskat nytt bild- och filmmaterial från fyra svenska grisfabriker i Västra Götaland.

Enligt Hogevik visar materialet allvarliga brister i djurhållningen. Grisar hålls i karga, smutsiga och trånga utrymmen, på hårda golv utan strö. Många djur är mycket smutsiga, och både skadade och döda grisar förekommer i materialet.  

– Det är fruktansvärt att se den misär som grisarna lever i. Ännu mer hjärtskärande blir det med vetskapen om att miljontals svenska grisar stängs in under samma grymma villkor. Grisarna föds, lever och dör under förhållanden som inga djur ska behöva uthärda, säger Tina Hogevik som uppmanar allmänheten att stå över julskinkan i år.  

– Inför den här julen uppmanar jag alla som har tänkt att äta griskött att i stället möta grisarnas blick, och sluta brottas med de ursäkter som skymmer sikten. Skippa julskinkan och välj vego i jul.

Polisanmält

Efter granskningen har Djurens Rätt valt att polisanmäla fyra grisfabriker för misstänkt djurplågeri. Anmälningar har även gjorts till länsstyrelsen.

– Bildmaterialet visar inte bara tydliga lagbrott, utan också det systematiska djurplågeri som vi förväntas acceptera som normalt i svenska djurfabriker. Det handlar alltså inte om några enstaka fall av vanvård. Det här är ett inbyggt systemfel – långt ifrån den putsade bild som köttindustrins reklam har vant oss vid, säger Tina Hogevik. 

LÄS MER: Populär julmat rusar i pris – 1 200 procent dyrare 

120 000 grisar

Organisationen uppskattar att 120 000 grisar har passerat anläggningarna under en tidsperiod på drygt tio år. Under samma period har länsstyrelserna genomfört djurskyddskontroller vid totalt fem tillfällen på anläggningar.

LÄS OCKSÅ: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Foto: J. Fiander

Text: Redaktionen


27 nov 2025

Stor förändring i opinionen – inte hänt på två år

2025 11 27

Gapet mellan de politiska blocken har krympt markant.  

Det visar en opinionsundersökning från Demoskop, som SvD och Aftonbladet har tagit del av.

Regeringen och Sverigedemokraterna närmar sig oppositionen.

Enligt mätningen är skillnaden mellan den rödgröna sidan och Tidöpartierna nu 4,1 procentenheter – den lägsta nivån på två år.

Jämfört med oktober har avståndet minskat med 1,6 procentenheter. Tillsammans får de fyra oppositionspartierna 50,8 procent, medan Tidöpartierna landar på 46,7 procent.

V och MP tappar

Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet går bakåt jämfört med förra mätningen i oktober.

V tappar från 7,0 till 6,3 procent och MP från 7,4 till 6,4 procent.

Demoskops opinionschef Johan Martinsson noterar att Vänsterpartiet har fallit tillbaka ordentligt från att ha noterat ett stöd på omkring 9 procent under förra hösten och sommaren.

– Det går definitivt sämre nu än vad det gjorde under förra sommaren och hösten. Då hade de en starkare period, då de låg mellan 8 och nästan 9,5 procent, säger han till SvD.

”Elefanten i rummet”

Trots det minskade gapet finns det skäl för Tidöpartierna att känna oro. Liberalerna hamnar återigen under riksdagsspärren med ett stöd på ynka 2,4 procent.

– Elefanten i rummet är ju att Liberalernas procent inte räknas om de inte har 4 procent. Om Liberalerna åker ut är det svårt att föreställa sig en moderatledd regering i nuläget, säger Martinsson till tidningen.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält

SD-väljare besvikna

Liberalerna vidhåller att man inte kommer släppa in Sverigedemokraterna i en eventuell högerregering efter valet. SD uppger i sin tur att partiet kommer gå i opposition om man inte får en plats i en framtida regering.  

Enligt en ny undersökning från DN/Ipsos påverkar maktkampen Sverigedemokraternas väljares syn på samarbetspartiet. Endast var sjunde SD-väljare vill ha med L i nästa regering, medan var fjärde bara kan tänka sig det om det är absolut nödvändigt.

– Det kan nog ses som en direkt konsekvens av Simona Mohamssons besked i regeringsfrågan, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

LÄS OCKSÅ: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen