EUROPA: Knivmord på nattklubb – mitt på dansgolvet

2022 12 27

En 23-årig man höggs ihjäl framför ögonen på hundratals besökare till en välbesökt nattklubb i Storbritannien.

Den fruktansvärda händelsen ägde rum på klubben The Crane i Birmingham strax före midnatt, rapporterar BBC.

Omfattande försök gjordes för att rädda mannen, som dödförklardes efter 30 minuter.

– Det här var en ung man som gladdes med vänner på annandagskvällen, säger inspektör Michelle Thurgood.

Djupt chockade

Dödsfallet utreds som mord och inträffade samtidigt som den välkända techno-DJ:n Marco Carola höll en spelning på klubben i fråga.

Den stora delen av besökarna lämnade dock platsen djupt chockade av händelsen. Polisen har nu uppmanat alla som blev vittne till händelsen att kontakta myndigheterna.

– VI vet att det var hundratals människor på nattklubben vid den tiden, säger Michelle Thurgood till BBC.

– Även om vi redan har pratat med ett antal av dem behöver vi fortfarande höra från alla som var där och som bevittnade eller till och med filmade vad som hände.

"Fick en konstig känsla"

Flera gäster på nattklubben har berättat för medierna att det fanns “grupper av unga män” som “letade efter problem”.

– Så fort jag och mina vänner kom in fick vi en väldigt konstig känsla och stämningen var inte bra, säger Sydnee Power, 23 år, enligt nyhetsbyrån PA Media.

– De var uppenbarligen inte där för att njuta av musiken.

Sågar säkerheten

Kritik riktas även mot säkerheten på klubben och gäster uppger bland annat att visitationerna vid entrén var direkt undermåliga och “det värsta de varit med om”.

– Jag och vännen jag var med, inte en enda gång blev vi ombedda att tömma fickorna trots att de var fulla. Jag hade cargobyxor på med byxorna fulla, säger en 18-årig man från Wolverhampton till Sky News.

– De rörde mig inte ens när de skulle visitera mig, de följde bara konturerna på min kropp med sina händer och knackade på mig och sade åt mig att gå in.

På fri fot

Ingen är än så länge gripen för dådet och polisen granskar för närvarande övervakningsvideos från området.

I ett uttalande har nattklubben beskrivit att personalen är oerhört chockade över händelsen. Konserten var precis på väg att ta slut när mordet inträffade.

– Mina böner och kärlek går till den här personens familj och nära och kära, säger DJ Steve Lawler, tidigare under kvällen hade uppträtt på klubben.

Foto: S. Rodgerson

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen