12 januari 2026

EUROPA: Här är länderna där Ukraina har minst stöd

2024 01 14

Den europeiska befolkningens vilja att stötta Ukraina backar.

Det råder fortsatt mycket hårda strider mellan Ukraina och Ryssland.

Rapporter kommer om vissa ryska framsteg i de östra delarna av Ukraina, samtidigt som Volodymyr Zelenskyj vädjar om mer militärt och ekonomiskt stöd.

Nu kommer besked om att det folkliga stödet för att skicka vapen till Ukraina minskat med 5 procentenheter i Europa.

Detta enligt EU:s Eurobarometer.

Minst stöd

Under juni 2023 låg det europeiska folkets stöd på 62 procent, och har nu sjunkit till 57 procent.

Allra minst stöd har Ukraina i Serbien, där endast 15 procent anser att man bör skicka vapen till landet.

Därefter följer länder som Cypern, Bulgarien, Slovakien och Grekland.

Mest stöd

I Sverige har stödet sjunkit något, men ligger alltjämt på andra plats vad gäller de länder som vill ge mest stöd.

På första plats återfinns Albanien med hela 93 procent, två procentenheter mer än Sverige.

Därefter finns bland annat Finland, Nederländerna och Polen med på listan.

– Det är en ödesfråga. Om EU överger Ukraina kan vi i värsta fall få ett militaristiskt, revanschistiskt och diktatoriskt Ryssland mitt i Europa, säger Mats Ekengren, som är professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, till SVT.

Nya attacker

I samband med att Vladimir Putin utlovat att intensifiera attackerna mot Ukraina har nya anfall med missiler och drönare riktats mot landet.

I helgen har Ryssland attackerat måltavlor i bland annat Tjernihiv och Dnipro.

– Fragmenten av en fientlig missil orsakade förstörelse i det privata bostadsområdet i Tjernihiv. Lyckligtvis skadades inga personer, meddelar den regionala polisen enligt CNN.

Undersöker skadorna

I Dnipro har attacker ställt till med problem men det har inte kommit några uppgifter om dödsfall.

– Vi utreder nu omfattningen av de skador som orsakats av attackerna. Men människor är alltid prioriterade. Som tur är är alla i säkerhet, säger militärchef Serhii Lysak.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj fortsätter att vädja om västerländskt stöd, och bland annat Storbritannien har aviserat omfattande stödpaket under den senaste tiden.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen