12 januari 2026

EUROPA: Här är länderna där Ukraina har minst stöd

2024 01 14

Den europeiska befolkningens vilja att stötta Ukraina backar.

Det råder fortsatt mycket hårda strider mellan Ukraina och Ryssland.

Rapporter kommer om vissa ryska framsteg i de östra delarna av Ukraina, samtidigt som Volodymyr Zelenskyj vädjar om mer militärt och ekonomiskt stöd.

Nu kommer besked om att det folkliga stödet för att skicka vapen till Ukraina minskat med 5 procentenheter i Europa.

Detta enligt EU:s Eurobarometer.

Minst stöd

Under juni 2023 låg det europeiska folkets stöd på 62 procent, och har nu sjunkit till 57 procent.

Allra minst stöd har Ukraina i Serbien, där endast 15 procent anser att man bör skicka vapen till landet.

Därefter följer länder som Cypern, Bulgarien, Slovakien och Grekland.

Mest stöd

I Sverige har stödet sjunkit något, men ligger alltjämt på andra plats vad gäller de länder som vill ge mest stöd.

På första plats återfinns Albanien med hela 93 procent, två procentenheter mer än Sverige.

Därefter finns bland annat Finland, Nederländerna och Polen med på listan.

– Det är en ödesfråga. Om EU överger Ukraina kan vi i värsta fall få ett militaristiskt, revanschistiskt och diktatoriskt Ryssland mitt i Europa, säger Mats Ekengren, som är professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, till SVT.

Nya attacker

I samband med att Vladimir Putin utlovat att intensifiera attackerna mot Ukraina har nya anfall med missiler och drönare riktats mot landet.

I helgen har Ryssland attackerat måltavlor i bland annat Tjernihiv och Dnipro.

– Fragmenten av en fientlig missil orsakade förstörelse i det privata bostadsområdet i Tjernihiv. Lyckligtvis skadades inga personer, meddelar den regionala polisen enligt CNN.

Undersöker skadorna

I Dnipro har attacker ställt till med problem men det har inte kommit några uppgifter om dödsfall.

– Vi utreder nu omfattningen av de skador som orsakats av attackerna. Men människor är alltid prioriterade. Som tur är är alla i säkerhet, säger militärchef Serhii Lysak.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj fortsätter att vädja om västerländskt stöd, och bland annat Storbritannien har aviserat omfattande stödpaket under den senaste tiden.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen