26 april

EUROPA: Flygplan har kraschlandat – 170 personer ombord

2023 09 14

Ett flygplan med nästan 170 personer ombord har tvingats kraschlanda.

159 passagerare och sex besättningsmedlemmar hade gått ombord på flyget Ural Airbus A320 som strax före ankomst till sin destination inte längre kunde hålla sig i luften.

Det rapporterar The Moscow Times.

Flyget lyfte från den ryska semesterorten Sotji vid Svarta havet och var på väg till den sibiriska staden Omsk när tekniska fel orsakade en dramatisk händelseutveckling.

BBC: "En kraschlandning"

Även BBC har rapporterat om incidenten. 

Den brittiska kanalen benämner händelsen som en kraschlandning. 

Enligt BBC hade piloten inget annat val än att ta ned planet på ett fält utanför en skog i Sibirien när planets hydraulsystem fallerade.

– Ett katastrofalt fel i ett plans hydraulsystem kan leda till att flygkontrollen förloras, förklarar tv-kanalen.

Flygbolaget: Kan inte serva planen

Kraschlandningen har redan hunnit få ett hetsigt efterspel.

Flygbolaget är arga över att sanktionerna mot Ryssland innebär att man inte kan serva sina plan, samtidigt som flygexperter ifrågasätter kraschlandningen med argumentet att det ska finnas backup-system när ett hydraulsystem inte fungerar.

– Det finns tre hydrauliska system, ett elektriskt. Det finns ingen anledning att landa planet på ett fält, säger piloten Andrei Litvinov till Gazeta.ru.

Han tillägger även att piloterna därmed riskerade livet på alla personer ombord.

Stänger av besättningen

Bilder som spridits på planet efter kraschlandningen visar svarta märken ovanför vingarna, vilket spätt på misstankar om att det har brunnit på flyget.

Uppgifterna förnekas dock av flygbolaget Ural Airlines chef Sergej Surat som menar att det bara är “smuts”, skriver BBC.

Bildupptagningar visar även hur människor springer runt det kraschlandade planet och de nedfällda nöddörrarna. Man har även styckat planet genom att hugga av cockpit, svans och vingar för att kunna transportera bort det.

Ingen ombord ska ha behövt uppsöka sjukhus för medicinsk vård, men passagerarna evakuerades till den närmaste byn enligt den ryska luftfartsbyrån Rosaviatsia.

Enligt byrån har man även stängt av besättningen till dess att en utredning fastställt anledningen till att planet inte kunde hålla sig i luften.

Förföljda av olyckor

Flera ryska flygbolag uppges ha svårt att få tag i reservdelar på grund av västerländska sanktioner mot landet på grund av invasionen av Ukraina.

Ryssland är ett av de mest drabbade länderna i världen när det gäller flygolyckor – bara USA har haft ett högre antal olyckor och dödsolyckor kopplat till flygtrafik.

Arkivfoto: K. Woblick

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen