EUROPA: Flygplan har kraschlandat – 170 personer ombord

2023 09 14

Ett flygplan med nästan 170 personer ombord har tvingats kraschlanda.

159 passagerare och sex besättningsmedlemmar hade gått ombord på flyget Ural Airbus A320 som strax före ankomst till sin destination inte längre kunde hålla sig i luften.

Det rapporterar The Moscow Times.

Flyget lyfte från den ryska semesterorten Sotji vid Svarta havet och var på väg till den sibiriska staden Omsk när tekniska fel orsakade en dramatisk händelseutveckling.

BBC: "En kraschlandning"

Även BBC har rapporterat om incidenten. 

Den brittiska kanalen benämner händelsen som en kraschlandning. 

Enligt BBC hade piloten inget annat val än att ta ned planet på ett fält utanför en skog i Sibirien när planets hydraulsystem fallerade.

– Ett katastrofalt fel i ett plans hydraulsystem kan leda till att flygkontrollen förloras, förklarar tv-kanalen.

Flygbolaget: Kan inte serva planen

Kraschlandningen har redan hunnit få ett hetsigt efterspel.

Flygbolaget är arga över att sanktionerna mot Ryssland innebär att man inte kan serva sina plan, samtidigt som flygexperter ifrågasätter kraschlandningen med argumentet att det ska finnas backup-system när ett hydraulsystem inte fungerar.

– Det finns tre hydrauliska system, ett elektriskt. Det finns ingen anledning att landa planet på ett fält, säger piloten Andrei Litvinov till Gazeta.ru.

Han tillägger även att piloterna därmed riskerade livet på alla personer ombord.

Stänger av besättningen

Bilder som spridits på planet efter kraschlandningen visar svarta märken ovanför vingarna, vilket spätt på misstankar om att det har brunnit på flyget.

Uppgifterna förnekas dock av flygbolaget Ural Airlines chef Sergej Surat som menar att det bara är “smuts”, skriver BBC.

Bildupptagningar visar även hur människor springer runt det kraschlandade planet och de nedfällda nöddörrarna. Man har även styckat planet genom att hugga av cockpit, svans och vingar för att kunna transportera bort det.

Ingen ombord ska ha behövt uppsöka sjukhus för medicinsk vård, men passagerarna evakuerades till den närmaste byn enligt den ryska luftfartsbyrån Rosaviatsia.

Enligt byrån har man även stängt av besättningen till dess att en utredning fastställt anledningen till att planet inte kunde hålla sig i luften.

Förföljda av olyckor

Flera ryska flygbolag uppges ha svårt att få tag i reservdelar på grund av västerländska sanktioner mot landet på grund av invasionen av Ukraina.

Ryssland är ett av de mest drabbade länderna i världen när det gäller flygolyckor – bara USA har haft ett högre antal olyckor och dödsolyckor kopplat till flygtrafik.

Arkivfoto: K. Woblick

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen