EUROPA: Finsk vädjan efter oroande “provokationer” i Sverige

2023 01 23

Finlands utrikesminister Pekka Haavisto uppmanar Sverige, Finland och Turkiet att hålla fokus på Natoprocessen.

– Provokationerna påverkar lätt stämningen och väcker motreaktioner. Nu är det viktigt att hålla ögonen på bollen i Natoprocessen, säger han till nyhetsbyrån STT enligt Svenska Yle.

Det ministern kallar för provokationer handlar förstås bland annat om Rasmus Paludans koranbränning i Stockholm under helgen samt en annan bränning – den av en svensk flagga i Turkiet.

"Belastning på färden"

Den finska utrikesministern menar att aktionerna är en “belastning på färden” och att det är lätt att glömma bort vad som verkligen är viktigt.

– Vi är på väg att nå en historisk lösning i Finlands och Sveriges säkerhetspolitik och det skulle vara bra om vi kan fokusera på det, säger Pekka Haavisto.

Inget beslut före valet

Det är i synnerhet Sverige som Turkiet har problem med att godkänna som medlem i Nato, skriver Svenska Yle.

Haavisto och ett flertal andra finska politiker har dock slagit fast att Sverige inte lämnas i sticket – båda länderna ska med i Nato samtidigt.

Men att de två nordiska länderna skulle bli godkända före det turkiska valet anses osannolikt.

– Vi kan nu antagligen glömma en turkisk ratificering före valet, vilket verkar vara schemalagt till 14 maj. Vad som händer efter det beror på vem som vinner, säger turkietkännaren Paul Levin vid Stockholms universitet till AFP.

"Sympati till alla muslimer"

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) uttalade sig under helgen om just den koranbränning som skedde utanför den turkiska ambassaden i Stockholm.

– Att bränna böcker som är heliga för många är ett mycket respektlöst beteende. Jag vill framföra min sympati till alla muslimer som förolämpades av det som skedde i Stockholm, framhöll Kristersson på Twitter.

“Är skrämmande”

Även utrikesminister Tobias Billström (M) har kommenterat händelserna.

– Islamofobiska provokationer är skrämmande. Sverige har en långtgående yttrandefrihet, men det innebär inte att den svenska regeringen, eller jag själv, stöder de åsikter som framförs, framhåller han via Twitter.

Inte accepterat

Turkiet har ännu inte accepterat Sveriges Natoansökan och har ställt flera krav som ska uppfyllas.

Bland annat handlar kraven om att lämna över människor som landet klassificerar som terrorister.

Foto: Finska Statsrådet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen