EUROPA: Finsk vädjan efter oroande “provokationer” i Sverige

2023 01 23

– Provokationerna påverkar lätt stämningen och väcker motreaktioner. Nu är det viktigt att hålla ögonen på bollen i Natoprocessen, säger han till nyhetsbyrån STT enligt Svenska Yle.

Det ministern kallar för provokationer handlar förstås bland annat om Rasmus Paludans koranbränning i Stockholm under helgen samt en annan bränning – den av en svensk flagga i Turkiet.

"Belastning på färden"

Den finska utrikesministern menar att aktionerna är en “belastning på färden” och att det är lätt att glömma bort vad som verkligen är viktigt.

– Vi är på väg att nå en historisk lösning i Finlands och Sveriges säkerhetspolitik och det skulle vara bra om vi kan fokusera på det, säger Pekka Haavisto.

Inget beslut före valet

Det är i synnerhet Sverige som Turkiet har problem med att godkänna som medlem i Nato, skriver Svenska Yle. 

Haavisto och ett flertal andra finska politiker har dock slagit fast att Sverige inte lämnas i sticket – båda länderna ska med i Nato samtidigt.

Men att de två nordiska länderna skulle bli godkända före det turkiska valet anses osannolikt.

– Vi kan nu antagligen glömma en turkisk ratificering före valet, vilket verkar vara schemalagt till 14 maj. Vad som händer efter det beror på vem som vinner, säger turkietkännaren Paul Levin vid Stockholms universitet till AFP.

"Sympati till alla muslimer"

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) uttalade sig under helgen om just den koranbränning som skedde utanför den turkiska ambassaden i Stockholm.

– Att bränna böcker som är heliga för många är ett mycket respektlöst beteende. Jag vill framföra min sympati till alla muslimer som förolämpades av det som skedde i Stockholm, framhöll Kristersson på Twitter.

“Är skrämmande”

Även utrikesminister Tobias Billström (M) har kommenterat händelserna.

– Islamofobiska provokationer är skrämmande. Sverige har en långtgående yttrandefrihet, men det innebär inte att den svenska regeringen, eller jag själv, stöder de åsikter som framförs, framhåller han via Twitter.

Inte accepterat

Turkiet har ännu inte accepterat Sveriges Natoansökan och har ställt flera krav som ska uppfyllas.

Bland annat handlar kraven om att lämna över människor som landet klassificerar som terrorister.

Foto: Finska Statsrådet

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen