EUROPA: Fem personer dödade av isblock

2022 07 03

Ett stort isblock har lossnat från en alptopp i Italien och därefter glidit i hög hastighet ned för den populära vandringsleden vid bergskedjan Dolomiterna.

Samtidigt som isblocket drog ned för berget var en stor grupp vandrare längre ned på berget rapporterar italienska statstelevisionen RAI.

Fem döda och sju skadade

Enligt uppgifter skall mer än 15 bergsvandrare ha befunnit sig på den populära vandringsleden som finns på berget.

Ett stort räddningspådrag larmades till platsen.

– Nationella Alpin och Grotträddningsgruppen twittrade att sökinsatsen inkluderade minst fem helikoptrar samt räddningshundar, rapporterar ABC News.

Minst fem personer dödades av isblocket och ytterligare sju har skadats enligt RAI.

Istorn som kallas sérac

Olyckan som inträffade på söndagseftermiddagen ägde rum nära alptoppen Marmolada i nordöstra Italien. Toppen är den högsta punkten i bergskedjan Dolomiterna som ingår i Alperna.

– Segmentet som bröts loss kallas för en sérac eller ananastopp på glaciären, uppger ABC News.

Det är ett slags istorn som skapas när glaciären spricker upp och de kan bli upp till 20 meter högt.

Värmebölja

– Det var inte omedelbart klargjort vad som orsakade issegmentet att brytas loss och rusa nedför bergets brant. Men den intensiva värmeböljan som hållit sitt grepp om Italien sedan slutet av juni kan vara en faktor.

Det säger Walter Milan som är talesperson vid Alpina Räddningsservicen.

– Det är ovanligt varmt, säger Walter Milan.

Extrem värme

Han framhåller att temperaturen de senaste dagarna har nått 10 grader Celsius vid Marmoladas bergstopp.

– Det är en extrem värme för bergstoppen, säger han enligt ABC News.

– Uppenbart är det något som är onormalt.

De sju personerna som har skadats har förts till flera olika sjukhus i det två italienska regionerna Trentino-Alto Adige och Veneto, uppger räddningstjänsten.

Foto: DS Pablo

Text: Redaktionen


Här är yrket som måste få in personal – Justitieministern kopplas in

2024 12 25

Klubbar på landsbygden står inför problem.

Det gäller bland annat i Pajala kommun.

Där finns en efterfrågan på klubbar och många vill ge sig ut på byn och ha kul.

Trots att viljan finns så är det sällan det dansas och festas - på grund av en brist på ordningsvakter.

Det rapporterar TV4.

“Folk frågar”

Hotellägaren Mikael Nilsson förklarar att efterfrågan är hög - men att den inte går att möta.

– Folk frågar varje vecka om vi ska ha nattklubb och då får jag säga nej tyvärr, vi får inte tag i några ordningsvakter, säger han till TV4.

Bredare problem

Det är förstås inte bara i Pajala som bristen på ordningsvakter är ett problem.

På landsbygden och i orter med färre invånare är det svårt att hålla liv i klubbarna på grund av situationen.

Den som vill gå ordningsvaktsutbildningen får inte studiestöd, och bor man på landsbygden kan det kosta mycket pengar eftersom den närmaste utbildningsplatsen förmodligen ligger långt bort.

En Pajalabo som vill gå utbildningen får enligt TV4 lägga 100 000 kronor på inkomstbortfall, resor, utrustning, hotellövernattningar och annat.

– Vi får tar med oss de här intrycken och får se vad vi kan göra för att underlätta att det även ska gå att rekrytera ordningsvakter i glesbygden i den omfattning som önskas, säger Gunnar Strömmer (M) om saken.

Fler som lämnar

Under de senaste åren har många ordningsvakter lämnat yrket samtidigt som behovet växer.

En ordningsvakt som Sveriges Radio har pratat med förklarar att han förlorat var femte kollega i branschen.

– Ibland får vi säga nej till extrabeställningar och ibland leja bort det till underleverantörer för att vi själva inte kunnat bemanna, säger han till SR.

Flera anledningar

Enligt statistik från tidigare i år har antalet godkända ordningsvakter minskat med 20 procent.

Pandemin slog hårt mot branschen då många fick mindre jobbtillfällen - och ett förändrat arbetsklimat bedöms vara en annan anledning till avhoppen.

Det handlar exempelvis om mer hotfullheter i arbetet.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


2025 blir unikt år för vackra himlafenomen

2024 12 25

Det kommande året kommer att bjuda på fler himlafenomen än vanligt.

Detta eftersom att solstormarna når sin kulmen under 2025.

Sannolikheten för norrsken i Sverige kommer därmed att öka under det kommande året.

Perioden inleds nu och kommer att vara i ungefär fem år tills dess att aktiviteten på himlen minskar igen.

Det rapporterar SVT.

“Passa på nu”

Urban Brändström, norrskensforskare vid institutet för rymdfysik i Kiruna, menar att det är en glädjande period för entusiaster.

– Om man vill se vackra norrsken så ska man passa på nu när vi går in i en period med solmaxima som sedan minskar till 2030 och vänder till nästa solmaxima kring 2035, säger han.

Kan bli strömavbrott

Det handlar dock inte bara om norrsken och vackra natthimlar.

Norrsken uppstår som bekant av aktiviteter som exempelvis solstormar - och det kan även ställa till med problem.

– Det innebär massor av vackra norrsken och kraftiga solstormar som kan leda till strömavbrott någonstans i världen.

Det kan hända

För det mesta så märks inte solstormarna av nämnvärt här på jorden.

De kan dock uppnå en sådan styrka där det kan få samhälleliga konsekvenser.

– När solstormar riktas mot jorden kan de påverka jonosfären och störa ut de radiovågor och satellitsignaler som antingen ska studsa mot jonosfären eller passera igenom, förklarar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– Strömmarna som bildas av det elektriska fältet kan orsaka störningar bland annat i elnätet, i signalsystem och elförsörjning för tågtrafik samt orsaka korrosion i rörledningar.

Sårbarheten ökar

MSB fortsätter.

– Majoriteten av de solstormar som drabbar jorden är hanterbara i sett till styrka och de konsekvenser som följer. 

– Men samhällets sårbarhet för solstormar ökar i takt med att utvecklingen går framåt och att beroendet av exempelvis el och elektronik blir större.

De länder som ligger närmare polerna är generellt sett mer utsatta för effekterna av geomagnetiska stormar. 

Detta beror på jordens magnetfält som för de laddade partiklarna i solstormen mot jordens poler. 

Foto: J. Mirkovic

Text: Redaktionen