EU-land erbjöd hjälp till Turkiet – tackade nej

2023 02 10

Nästan hela Europa har velat bidra till räddningsarbetet efter jordbävningen i Turkiet och Syrien.

Bland annat har 21 länder skickat räddningsteam inom ramen för EU:s krishanteringssamordning till de två drabbade nationerna.

Dagen efter katastrofen hade EU skickat över 1 180 personer och 79 sökhundar som skulle hjälpa till i sökandet efter överlevande. En siffra som förväntas stiga ytterligare.

Även Sverige bidrar i högsta grad.

– Vi har i ett extraordinärt beslut och på rekordtid beslutat att bistå den internationella Röda korsfederationen med ytterligare 20 miljoner kronor, vi har även beslutat att fylla på FN:s katastroffond CERF med 10 miljoner kronor, sade biståndsminister Johan Forssell (M) på en pressträff i veckan.

Turkiet nobbade hjälp

Men när ett land erbjöd sin hjälp fick man kalla handen av Turkiet, rapporterar Sky News.

Det handlar om Cypern – som av Turkiet inte erkänns som en egen stat.

– Trots ett initialt accepterande av vårt erbjudande att hjälpa till i räddningsarbetet har Turkiet “vänligt avböjt” Cyperns erbjudande att sätta in sök- och räddningstjänst på fältet, framhåller det cypriotiska utrikesdepartementet på Twitter.

"Erbjudandet gäller fortfarande"

Ett team på 15 personer från räddningstjänsten, en läkare och en ambulansförare har funnits i beredskap sedan i onsdags, enligt den brittiska kanalen.

Departementet uttrycker att man är stolta och tacksamma över sitt räddningsteam som är redo att rädda liv överallt.

– Erbjudandet gäller fortfarande, tillägger man i en uppmaning till Turkiet.

Invaderade norra delen av ön

Cypern överlämnades till Grekland och Turkiet av Storbritannien 1960.

Det blev ett startskott på en väpnad konflikt mellan landets två stora folkgrupper – grek- och turkcyprioter.

År 1974 invaderade Turkiet den norra delen av ön, som sedan dess har varit delad.

Grekcypriotiska extremister försökte senare förena Cypern med Grekland, vilket turkcyprioterna vägrade acceptera.

Fortfarande trupper på ön

Nordcypern, formellt kallad Turkiska republiken Nordcypern, har aldrig erkänts som självständig av någon annan än just Turkiet.

Än idag befinner sig cirka 40 000 turkiska militärer i vad som internationellt betraktas som en olaglig utbrytarregion. Befolkningen uppgår till ungefär 300 000 människor.

I EU företräds Cypern av den grekcypriotiska regeringen.

LÄS MER: WHO varnar för en "andra katastrof"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

11 augusti 2026

Ica stoppar ost – ”Lämna tillbaka om du köpt den”

2026 08 12

Ica återkallar hamburgerost.

Under tisdagskvällen meddelar dagligvarukedjan att de stoppar hamburgerost.

Det handlar om Icas egen hamburgerost med smak av cheddar.

Produkten återkallas som en försiktighetsåtgärd då den kan innehålla metallbitar – och alla som har köpt den berörda produkten uppmanas att lämna tillbaka den till Ica.

Återkallar ost

Återkallelsen berör endast produkter med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V. 

– I samband med planerat underhåll av den berörda produktionslinjen uppstod en avvikelse vid återmonteringen som kan ha lett till förekomst av metallpartiklar i produkten, säger kvalitetschef Niklas Larsson i ett pressmeddelande.

– Nödvändiga åtgärder har vidtagits och händelsen är begränsad till den aktuella produktionsdagen och den berörda batchen. 

“Ser allvarligt på det”

Larsson förklarar vidare att Ica kommer att undersöka exakt vad det är som har hänt, och vad som behöver göras för att det inte ska upprepas.

– Vi ser allvarligt på det inträffade och utreder nu tillsammans med leverantören hur detta kunnat ske och hur vi säkerställer att det inte händer igen, säger han.

Läs mer: Ica Maxi-butik når drömgränsen – tredje i hela landet

“Lämna tillbaka”

I och med att Ica nu har återkallat produkten är den inte längre möjliga att köpa i butik.

Ica uppmanar kunder som har köpt deras hamburgerost med smak av cheddar, med bäst före datum 03-05-2027 och batch nr B6 131 LAP V, att lämna tillbaka den.

Den ska lämnas tillbaka i den butik där den köptes, reklameras via deras hemsida eller så uppmanas kunder att ta kontakt med kundtjänst.

Så lyder reglerna

Ett återkallande ska alltid göras av ett livsmedelsföretag om de livsmedel de säljer kan vara hälsorisk och har nått konsumenter. 

Livsmedelsverket förklarar att företaget måste i det fallet informera konsumenter om vilka livsmedel som berörs. 

Läs mer: Putin jublar – EU-land importerar bara från Ryssland

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen

11 aug 26

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 12

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen