EU-land erbjöd hjälp till Turkiet – tackade nej

2023 02 10

Nästan hela Europa har velat bidra till räddningsarbetet efter jordbävningen i Turkiet och Syrien.

Bland annat har 21 länder skickat räddningsteam inom ramen för EU:s krishanteringssamordning till de två drabbade nationerna.

Dagen efter katastrofen hade EU skickat över 1 180 personer och 79 sökhundar som skulle hjälpa till i sökandet efter överlevande. En siffra som förväntas stiga ytterligare.

Även Sverige bidrar i högsta grad.

– Vi har i ett extraordinärt beslut och på rekordtid beslutat att bistå den internationella Röda korsfederationen med ytterligare 20 miljoner kronor, vi har även beslutat att fylla på FN:s katastroffond CERF med 10 miljoner kronor, sade biståndsminister Johan Forssell (M) på en pressträff i veckan.

Turkiet nobbade hjälp

Men när ett land erbjöd sin hjälp fick man kalla handen av Turkiet, rapporterar Sky News.

Det handlar om Cypern – som av Turkiet inte erkänns som en egen stat.

– Trots ett initialt accepterande av vårt erbjudande att hjälpa till i räddningsarbetet har Turkiet “vänligt avböjt” Cyperns erbjudande att sätta in sök- och räddningstjänst på fältet, framhåller det cypriotiska utrikesdepartementet på Twitter.

"Erbjudandet gäller fortfarande"

Ett team på 15 personer från räddningstjänsten, en läkare och en ambulansförare har funnits i beredskap sedan i onsdags, enligt den brittiska kanalen.

Departementet uttrycker att man är stolta och tacksamma över sitt räddningsteam som är redo att rädda liv överallt.

– Erbjudandet gäller fortfarande, tillägger man i en uppmaning till Turkiet.

Invaderade norra delen av ön

Cypern överlämnades till Grekland och Turkiet av Storbritannien 1960.

Det blev ett startskott på en väpnad konflikt mellan landets två stora folkgrupper – grek- och turkcyprioter.

År 1974 invaderade Turkiet den norra delen av ön, som sedan dess har varit delad.

Grekcypriotiska extremister försökte senare förena Cypern med Grekland, vilket turkcyprioterna vägrade acceptera.

Fortfarande trupper på ön

Nordcypern, formellt kallad Turkiska republiken Nordcypern, har aldrig erkänts som självständig av någon annan än just Turkiet.

Än idag befinner sig cirka 40 000 turkiska militärer i vad som internationellt betraktas som en olaglig utbrytarregion. Befolkningen uppgår till ungefär 300 000 människor.

I EU företräds Cypern av den grekcypriotiska regeringen.

LÄS MER: WHO varnar för en "andra katastrof"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Pensionärer missar viktigt bidrag – kan få flera tusen mer i månaden

2026 01 17

Svenska pensionärer riskerar att gå miste om tusentals kronor i tillägg.

Många svenska pensionärer som har rätt till tillägg missar det helt – trots enkla möjligheter att söka.

Det är ett stöd som kan ge flera tusen kronor mer i månaden, rapporterar Senioren.

Stort bidrag står outnyttjat

Bostadstillägget ska stödja pensionärer med stram ekonomi.

– Bostadstillägg är ett skattefritt tillägg för dig som har låg pension. Du kan få upp till 7 290 kronor per månad, beroende på din ekonomi, bostadskostnad, dina tillgångar och din familjesituation, meddelar Pensionsmyndigheten.

Det högsta beloppet som ensamstående kan få är upp till 7 290 kronor per månad, medan makar eller sambor kan få upp till 3 645 kronor.

LÄS MER: Moskva hånar hela Europa

Missar bidraget

Men många pensionärer tror felaktigt att de inte är berättigade till stödet och väljer därför att inte ansöka.

Enligt Pensionsmyndigheten bedömdes omkring 123 000 personer som hade rätt till bostadstillägg 2020 – ändå inte sökte det.

– Ett beslut om bostadstillägg gäller oftast tills vidare, men om din ekonomiska situation förändras ska bostadstillägget räknas om, uppger myndigheten.

Krav för tillägg

För att kunna ansöka om bostadstillägg finns några grundläggande krav – du måste bo i Sverige, ta ut hela din allmänna pension och vara minst 67 år.

I vissa situationer kan även den som får änkepension eller utländsk pension ha rätt till bostadstillägg.

Storleken på tillägget beror på din ekonomiska situation, inklusive inkomster, bostadskostnad och tillgångar.

– Det är viktigt att anmäla ändringar så fort som möjligt för att inte gå miste om bostadstillägg. Du kan även bli återbetalningsskyldig om du inte anmäler rätt uppgifter, meddelar Pensionsmyndigheten.

Att ta reda på om man är berättigad är enkelt:

Gör en preliminär beräkning på Pensionsmyndighetens hemsida för att se om det är värt att ansöka.
Fyll i ansökan digitalt med BankID om du har det, eller via blankett om du behöver hjälp.

LÄS MER: Riksbanken övertygade om 2026: Efterlängtat besked för hushållen

Foto: E Ann

Text: Redaktionen

Danmark har fått nog – ”inte vad vi kom överens om”

2026 01 16

Donald Trumps anspråk på Grönland har skapat stor i Europa.

I veckan åkte den danska utrikesministern Lars Løkke Rasmussen till Washington för att möta den amerikanska administrationen.

Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt deltog också i mötet, där USA representerades av vicepresident JD Vance och utrikesminister Marco Rubio.

Olika bild av överenskommelsen

Under mötet gjorde den danske utrikesministern klart att Grönland inte är till salu.

Under de förutsättningarna lades planen att fortsätta samtalen i en gemensamarbetsgrupp.

Men efter mötet har Vita huset fortsatt med uttalanden om ett amerikanskt övertagande av den stora ön som står under det danska kungadömet.

– Det är helt enkelt inte vad vi kom överens om, Jag vet vad vi kom överens om, säger Lars Løkke Rasmussen, till DR.

”Tittat rakt i ögonen”

Den danske utrikesministern är bestört över att överenskommelsen nu inte följs.

– Jag har suttit i rummet och tittat rakt in i ögonen på den amerikanska vicepresidenten och utrikesministern och varit överens om de här sakerna, säger han.

Och Danmark tänker inte delta i några fortsatta samtal om den amerikanska administrationen vägrar att acceptera landets röda linje.

– När mötena börjar, och om det visar sig att amerikanerna ser annorlunda på det, kommer det att bli en väldigt, väldigt kort serie möten, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER: Moskva hånar hela Europa

Efterfrågar respekt

Den danska utrikesministern menar att länderna kommit överens om att man ser olika på saken, men att de fortsatta diskussionerna ändå skulle respektera den danska markeringen.

– Därför kom vi överens om att komma överens om att vara oense om detta och försöka inleda en dialog på hög nivå med respekt för kungarikets röda linjer, säger Løkke Rasmussen.

Överens om en sak

På en punkt menar Danmarks utrikesminister att man är fortsatt överens.

Säkerhetsläget kräver fortsatt USA:s engagemang i regionen.

– Vi står inför vissa långsiktiga säkerhetsutmaningar, och de måste hanteras, och det kväver ett amerikanskt åtagande, men det kräver inte en amerikansk övertagning av Grönland, säger Løkke Rasmussen.

LÄS MER: Storbritannien går emot Frankrike och Italien

Foto: P. Weaver resp Wikipedia

Text: Redaktionen