EU-land erbjöd hjälp till Turkiet – tackade nej

2023 02 10

Nästan hela Europa har velat bidra till räddningsarbetet efter jordbävningen i Turkiet och Syrien.

Bland annat har 21 länder skickat räddningsteam inom ramen för EU:s krishanteringssamordning till de två drabbade nationerna.

Dagen efter katastrofen hade EU skickat över 1 180 personer och 79 sökhundar som skulle hjälpa till i sökandet efter överlevande. En siffra som förväntas stiga ytterligare.

Även Sverige bidrar i högsta grad.

– Vi har i ett extraordinärt beslut och på rekordtid beslutat att bistå den internationella Röda korsfederationen med ytterligare 20 miljoner kronor, vi har även beslutat att fylla på FN:s katastroffond CERF med 10 miljoner kronor, sade biståndsminister Johan Forssell (M) på en pressträff i veckan.

Turkiet nobbade hjälp

Men när ett land erbjöd sin hjälp fick man kalla handen av Turkiet, rapporterar Sky News.

Det handlar om Cypern – som av Turkiet inte erkänns som en egen stat.

– Trots ett initialt accepterande av vårt erbjudande att hjälpa till i räddningsarbetet har Turkiet “vänligt avböjt” Cyperns erbjudande att sätta in sök- och räddningstjänst på fältet, framhåller det cypriotiska utrikesdepartementet på Twitter.

"Erbjudandet gäller fortfarande"

Ett team på 15 personer från räddningstjänsten, en läkare och en ambulansförare har funnits i beredskap sedan i onsdags, enligt den brittiska kanalen.

Departementet uttrycker att man är stolta och tacksamma över sitt räddningsteam som är redo att rädda liv överallt.

– Erbjudandet gäller fortfarande, tillägger man i en uppmaning till Turkiet.

Invaderade norra delen av ön

Cypern överlämnades till Grekland och Turkiet av Storbritannien 1960.

Det blev ett startskott på en väpnad konflikt mellan landets två stora folkgrupper – grek- och turkcyprioter.

År 1974 invaderade Turkiet den norra delen av ön, som sedan dess har varit delad.

Grekcypriotiska extremister försökte senare förena Cypern med Grekland, vilket turkcyprioterna vägrade acceptera.

Fortfarande trupper på ön

Nordcypern, formellt kallad Turkiska republiken Nordcypern, har aldrig erkänts som självständig av någon annan än just Turkiet.

Än idag befinner sig cirka 40 000 turkiska militärer i vad som internationellt betraktas som en olaglig utbrytarregion. Befolkningen uppgår till ungefär 300 000 människor.

I EU företräds Cypern av den grekcypriotiska regeringen.

LÄS MER: WHO varnar för en "andra katastrof"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


29 sep 26

Lyfter stort i ny mätning

2026 09 30

Den första opinionsundersökningen efter valet är här.

Mätningen från DN/Ipsos är trevlig läsning för ett av riksdagens största partier.

Partiet som får jubla är Moderaterna.

M ökar med över två procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 22 procent. Samtidigt noterar Sverigedemokraterna ett stöd på 17 procent.

Det innebär att det skiljer fem procentenheter mellan M och SD – den största marginalen sedan 2018, rapporterar DN.

Huvudförklaringen

Enligt Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring finns det en huvudförklaring till Moderaternas uppgång: väljare som stödröstade på Liberalerna i valet har återvänt till M.

– De har bara behållit ungefär två tredjedelar av dem som röstade på partiet i valet. Flest har man tappat till Moderaterna, säger han till tidningen.

Påverkas inte

Liberalerna backar till 4 procent i mätningen och balanserar därmed återigen på riksdagsspärren.

Noterbart är även att Vänsterpartiets stöd ligger kvar på ungefär samma nivå som i valet, trots uppgifterna om misstänkt valfusk i Borlänge. V får 8 procent i mätningen, vilket ligger i linje med partiets valresultat.

Kan få chansen

I morgong, onsdag, ska Norlén träffa partiledarna i en ny talmansrunda och därefter föreslå vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Flera partiledare på vänsterkanten har framhållit att statsminister Ulf Kristersson (M) borde tilldelas uppdraget.

Kristersson vill inte svara på om han är beredd att tacka ja.

– Talmannen ska pröva var den parlamentariska majoriteten finns, men sist jag kollade var det fyra partier som på valnatten sa att de vunnit valet så där borde ju de parlamentariska förutsättningarna finnas, säger han till SVT.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak 

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 29 september. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes. 

🔴Vänsterpartiet                    8    (8,4)
🔴Socialdemokraterna        28 (28,0)          
🟢Miljöpartiet                          6     (6,1) 
🟢Centerpartiet                      7     (7,0)         
🔵Liberalerna                           4     (5,3)         
🔵Moderaterna                       22  (19,9)       
🔵Kristdemokraterna           6    (6,2)   
🔵Sverigedemokraterna    17   (17,5)    
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 49.0 (49,6)
🔵🔵 M+KD+SD+L              49,0 (48,8)
 

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen


30 sep 26

UPPGIFTER: Tungt besked för Sveriges nästa regering

2026 09 30

– It's the economy, stupid.

Det berömda uttrycket förknippas med den politiske strategen James Carville och Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj 1992. Uttrycket syftar på att väljare i slutändan bryr sig mest om sin egen plånbok och det ekonomiska läget när de går till valurnorna.

Nu kommer ett tungt besked för Sveriges nästa regering. Under nästa mandatperiod väntas en kraftig inbromsning i hushållens ekonomi, samtidigt som regeringens reformutrymme blir begränsat.

Det visare en färsk prognos från Länsförsäkringar.

– Vi ser en kraftig inbromsning. 2026 års tusenlappar kan bli hundralappar nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, fortsätter han.

”Betydligt långsammare”

Enligt Länsförsäkringars sammanställning väntas en betydande ekonomisk inbromsning för villaägare och barnfamiljer nästa år. Deras marginaler beräknas dock fortfarande växa, men betydligt långsammare än under 2026.

– Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor, framhåller bolaget.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds 

För flera andra hushåll är det ekonomiska utgångsläget ännu tuffare.

För en person som med garantipension beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran väntas stiga med cirka 260 kronor. Tillsammans med ökade vardagsrutiner innebär det enligt beräkningen att garantipensionären får 472 kronor mindre kvar i plånboken varje månad.

Tuffast ekonomiskt utgångsläge har den arbetslöse.

– För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Läs också: USA tvärvänder – säger nej till Kina 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen