EUROPA: Artist drabbad av massiv hatkampanj

2022 08 25

Rysslands artist i senaste Eurovision Song Contest utsätts nu för en massiv hatkampanj i sociala medier.

Artisten Manizja Dalerovna Sangin, mer känd under artistnamnet Manizha, hotas och hatas online av Putinvänner som är upprörda över hennes motstånd mot Rysslands krig i Ukraina.

Mottagit många hot

Manizha kom på nionde plats i Eurovision 2021 i nederländska Rotterdam med sitt bidrag Russian Woman.

När Rysslands diktator inledde sitt anfallskrig mot Ukraina gick hon ut och sa att kriget går emot ryska folkets vilja. Hennes uttalande mot kriget har lett till att hon fått Putintrogna och ryska extremister efter sig.

– Hon och hennes team har mottagit många hot, säger sångerskans talesman Sergey Yakovlev till BBC News.

Lagt ut telefonnummer

En organiserad kampanj har gått ut i sociala medier med målet att få alla konsertarrangörer att boka av hennes medverkan vilket har lyckats i flera fall.

På sociala medieplattformen Telegram har man lagt ut adress och telefonnummer till konsertarrangörer och uppmanat folk att höra av sig för att kräva att hon kickas från konserterna.

Vill ha fred

Manizhas fästman är halv-ukrainare och hon har upprepade gånger talat om sin förtvivlan över Rysslands invasion.

– Det enda jag vill ha är fred, säger hon.

– Barn, kvinnor och soldater dödas överallt, har hon skrivit på Instagram.

Hon har nyligen släppt en sång som kallas Soldater som innehåller refrängen ”Stoppa kriget”.

15 års fängelse

Samtidigt har Rysslands diktator Putin infört en lag som förbjuder publika personer att använda orden krig eller invasion för Rysslands invasionskrig mot Ukraina.

Enligt Putins sedvanliga lögner handlar det om en ”speciell militär operation”.

Man riskerar 15 års fängelse om man bryter mot den nya lagen.

Foto: Manizha

Text: Redaktionen

Många får samma sms just nu – radera direkt

2026 08 11

Bedragarna tycks ha hittat en nisch.

Bedragare försöker rikta in sig på människor som kan bli uppstressade och som ses som sårbara.

Nu har de hittat en nisch; att utge sig komma från inkassobolag.

Många svenskar får just nu samma sms som ser ut att komma från fyra olika inkassobolag, som i själva verket är bedrägeriförsök.

Se upp

Ett av företagen som används av bedragarna är Axactor, rapporterar Råd & Rön.

Så här lyder ett exempel på hur bluff-sms:en kan se ut:

– Vi saknar betalning för ärende LW68V1. Vänligen betala snarast eller kontakta kundtjänst på (falskt nummer, reds. anm).

Planen är att det tilltänkta offret ska känna sig stressad och ringa upp numret, och då kan bedrägeriet inledas.

Flera anledningar

Det kan finnas flera olika anledningar till varför bedragarna använder just inkassobolag som täckmantel.

Ett inkassokrav kan låta väldigt allvarligt, och bedragaren hoppas då att det tilltänkta offret vaknar till av ett sådant meddelande.

Det skapar även en tidspress, vilket får mottagaren att känna sig stressad.

Den som får den här typen av bluff-sms bör radera det direkt, och inte följa några uppmaningar.

Läs mer: Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Flera bolag varnar

Utöver Axactor utger sig bedragarna även komma från välkända inkassobolag som Lowell, Sergel Inkasso och Intrum.

Samtliga bolag har gått ut med varningar.

– Var observant! Just nu pågår en bluffkampanj via sms, varnar Intrum.

Logga inte in

Sergel och Lowell uppmanar till vaksamhet om det kommer sms som ser ut att komma från dem.

Intrum understryker att man aldrig bör logga in på någon annans uppmaning.

– För att skydda dig mot bluffsamtal och sms ska du aldrig ge ut koder eller signera betalningar på någon annans uppmaning. Ingen bank, myndighet eller seriöst företag ber dig dela med dig av personliga uppgifter i samtal eller via sms.

Läs mer: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Foto: P. Du Preez

Text: Redaktionen

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 11

Snart kommer det bli betydligt dyrare att tanka bilen.

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister.

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris.

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam"

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina

Foto: Circle K

Text: Redaktionen