– Det stolta och välmående Sverige, med sitt berömda generösa välfärdssystem och överflöd av grön energi, borde – i teorin – vara bättre rustat än de flesta europeiska länder för att stå emot slag från kontinentens levandskostnadskris.

Så inleder Jon Henley, Europakorrespondent på brittiska stortidningen The Guardian, en artikel om det ekonomiska läget i Sverige. 

I texten poängteras att Sverige, sett till BNP per capita, är EU:s femte rikaste medlemsland och borde vara väl skyddade från de värsta ekonomiska smällarna då naturgas enbart står för två procent av landets energi.

"Har också problem"

Som kontrast målas istället upp en bild av hur Sverige lider av stigande inflation, elräkningar och matpriser.

The Guardian har pratat med Johan Rindevall, grundare av det sociala konceptet Matmissionen där medlemmar får handla billigare varor.

– Sverige har också ett fattigdomsproblem. Vi kanske inte pratar så mycket om det, men det finns där, och det har absolut blivit värre i år, säger han.

Ökad andel i relativ fattigdom

Tidningen tar även upp kostnaden för basvaror som smör, kött och ost ökat mellan 22-25 procent för svenska folket.

Det uppmärksammas också att sju procent av Sveriges befolkning, enligt SCB, befann sig i relativ fattigdom under den senaste stora inflationsperioden i början av 1990-talet – det vill säga att man har en inkomst på under 60 procent av medianinkomsten i landet.

I år beräknas den andelen vara över 14 procent, skriver The Guardian.

– Det enda positiva i allt detta är att nu pratar så många människor om omöjliga matpriser att det inte längre finns samma stigma i att inte ha råd att ge sig familj mat. Det är inte längre ett tabu, säger Johan Rindevall.

Kan bli värre för flera länder

Hela Europa är på många sätt drabbade av ekonomiska problem sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina.

Stigande inflation, drivmedelspriser, elräkningar och levnadskostnader har slagit hårt mot befolkningen.

I oktober nådde inflationen rekordhöga 10,6 procent, men enligt Europeiska centralbankens Christine Lagarde tyder mycket på att det värsta är framför oss.

–  Jag skulle vilja se att inflationen nådde sin topp i oktober, men jag befarar att det inte är så. Det är för mycket osäkerhet. Det skulle förvåna mig, sade Christine Lagarde under en utfrågning i EU-parlamentets ekonomi- och finansutskott i slutet av november.

Foto: C. Hanson

Text: Redaktionen

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen