EUROPA: 12 döda och 6 skadade i masskjutning

2022 08 13

Efter ett bråk i familjen gav sig en 34-årig man ut på stan och sköt ihjäl förbipasserande fotgängare inklusive flera barn.

Nu på lördagen vårdas flera av de överlevande offren på sjukhus i Montenegro som blivit en allt populärare turistdestination.

Öppnade eld

Illdådet rapporterades på fredagskvällen och enligt Montenegros ledande TV-kanal öppnade 34-åringen eld mot slumpmässiga personer som passerade förbi på gatan.

Händelsen inträffade i staden Cetinje som ligger mellan huvudstaden Podgorica och Kroatiens turiststad Dubrovnik.

Bråk inom familjen

Polismyndigheten uppger att dödandet inleddes efter att 34-åringen hamnat i ett bråk med familjen.

– När vi kom till platsen såg vi nio döda kroppar inklusive två barn, säger åklagaren Andrijana  Nastic, rapporterar The Guardian.

Ytterligare tre dödsoffer påträffades därefter och en av de döda var skytten själv.

Initiala uppgifter pekade på att polisen skjutit ihjäl skytten men nu står det klart att det inte var polisen som stoppade 34-åringens massmördande.

Privatperson dödade skytten

I stället var det en privatperson som dödade massmördaren. Det är ännu inte känt vem privatpersonen eller hur han dödade skytten.

– Jag kan bara säga att skytten dödades av en medborgare, säger åklagaren.

Massmordet skakar landet och Montenegros regeringschef har uttalat sig.

– En aldrig tidigare skådad tragedi. De oskyldiga offrens familjer, deras släktingar, vänner och alla invånare i [den drabbade staden] Cetinje finns i våra tankar, säger premiärminister Dritan Abazovic.

Tre dagars landssorg

Chocken var stor efter dådet.

– Jag kan inte förstå att detta har inträffat i Cetinje och Montenegro.

– Jag vet inte vad jag säga. Jag är mållös. Jag vet inte vad detta kan leda till, säger invånaren Milorad Mitrovic till RTCG.

Tre av de sex skadade befinner sig i kritiskt tillstånd och masskjutningen uppges vara en av de enskilt dödligaste händelserna i landets moderna historia. Men masskjutningar är ovanligt i landet.

Montenegros regering har utlyst tre dagars landssorg

Populära stränder

Montenegros har blivit allt populärare bland turister och landets pittoreska stränder omgivna med dramatiska bergskedjor lockar många besökare.

Arbetslösheten är 18 procent och den genomsnittliga månadslönen är bara drygt 5 000 kronor rapporterar France 24.

Landet hoppas att turismen ska lyfta ekonomin men samtidigt brottas Montenegro med organiserad brottslighet och korruption.

Foto: F. Kaymak

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


14 november 2025

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen