EU-länder överens – vill vidta åtgärder

2023 01 03

En tydlig majoritet av EU-länderna vill agera gällande krav på resenärer.

Kina fördömer flera länders beslut att införa krav på covid-tester för kinesiska resenärer.

Landet har hotat att agera mot besluten och “vidta motåtgärder” till följd av ländernas införande av testerna.

Nu kommer uppgifter om att en stor majoritet av EU-länderna vill att passagerare från Kina ska testas för covid-19 före inresa, uppger nyhetsbyrån AFP.

Såväl USA som Frankrike och Japan har redan infört särskilda krav för resande från Kina.

– Jag anser att vi gör vår plikt för att skydda det franska folket genom att kräva testning, sade Frankrikes premiärminister Elisabeth Borne om beslutet.

“Saknar grund”

Sedan Kina övergivit nolltolerans-positionen mot covid-19 så har smittspridningen ökat kraftigt i landet.

Så mycket som 70 procent av megastaden Shanghais invånare kan ha smittats under den senaste vågen, uppger en statligt citerad läkare enligt SVT.

Kina har reagerat mycket kraftigt på omvärldens beslut att införa krav på test för kinesiska resenärer.

Det här saknar vetenskaplig grund och vissa metoder är helt oacceptabla, sade Mao Ning, talesperson för det kinesiska utrikesdepartementet.

Krismöte väntas

Under onsdagen väntas ett krismöte hållas om samordnade åtgärder gällande den ansträngda situationen.

Kinas officiella siffror angående smittotalen har ifrågasatts internationellt mycket på grund av de låga dödstalen.

Det går emot andra rapporter som visar att sjukhus i landet är överfyllda.

Har erbjudit hjälp

Efter det senaste utbrottet i Kina har världshälsoorganisationen erbjudit experthjälp för att bistå Kina i kampen mot smittspridningen.

Organisationen har även uppmanat Kina att dela data om covidfall i realtid.

Utöver Shanghai är även miljonstäderna Peking, Tianjin, Chongqing och Kanton hårt drabbade.

Vill se negativt test

Tidigare under tisdagen meddelade Folkhälsomyndigheten att de vill införa krav på negativt covidtest för resenärer från Kina.

– Det här ska ses som en möjlig smittskyddsåtgärd mot bakgrund av att vi för närvarande inte har så mycket information om det epidemiologiska läget i Kina. Det gäller inte minst om det cirkulerar andra virusvarianter där än de som finns i övriga världen, säger Sara Byfors, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.

Foto: A. Lallemand

Text: Redaktionen


Bankkunder uppmanas – kan spara 5 000 kr

2025 08 30

Bankkunder kan spara mycket pengar om de agerar på rätt sätt.

Som bankkund kan man vinna mycket på att vara en aktiv kund och föra en dialog med sin bank.

Under sommaren har det också kommit nya regler som underlättar bankbyten.

Finansinspektionen tipsar om att man kan spara många tusenlappar genom att byta bank.

Kan spara 5 000 kronor

Den första juli blev det lättare att bryta och flytta bundna bolån, rapporterar SVT.

Nya regler för hur ränteskillnadsersättningen räknas ut har tagits fram för att göra det lättare att byta bank.

Finansinspektionen uppmanar bankkunder att se över sina alternativ – genom att byta bank kan man tjäna tusenlappar varje år, framhåller de.

– Små val gör stor skillnad i plånboken. Pressar du bolåneräntan med en halv procentenhet kan du spara 5000 kronor om året för varje miljon du har i lån, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Plötslig flykt på börsen - många säljer samma aktier

Tjänar på att vara aktiv

Som kund kan man tjäna mycket på att vara aktiv och förhandla med sin bank, framhåller kanalen.

Man bör då börja med att ta reda på snitträntan hos sin egen och andra banker. Man kan också överväga att flytta sitt sparande, vilket kan leda till rabatt vid förhandling. Och man bör framför allt inleda en dialog med banken.

Moa Langemark framhåller att man bör utmana banken på flera områden.

– Väljer du en billig indexfond framför en dyr, aktiv fond kan det över tid handla om mer än 200 000 kronor i skillnad i avgift i ett långsiktigt sparande, säger hon till kanalen.

Svenskar aktiva bankkunder

Undersökningar har också visat att svenskar faktiskt är ganska aktiva bankkunder.

Svenskar byter bank oftare än många andra européer, har TV4 tidigare rapporterat.

38 procent av svenskarna har bytt bank de senaste fem åren, enligt en rapport från Länsförsäkringar. I EU har i genomsnitt ungefär var fjärde person bytt bank.

Dock visar undersökningen också att svenskar främst byter bank för tjänster som kort och sparande, snarare än bolån.

– Under de senaste fem åren så är det framför allt att man byter bank av kortanledningar eller fondsparande och så vidare. Men just bolåneaspekten, där drar vi oss lite mer från att faktiskt byta bank, säger Amérigo Fernández, privatekonom på SEB, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Stort slöseri med skattepengar - ett parti pekas ut

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Stenhårt besked till Putin – ”får inte tillbaka någonting”

2025 08 30

Rysslands diktator får ett stenhårt besked.

Vladimir Putin visar inga tecken på att vilja uppnå fred i Ukraina.

Samtidigt är Kreml och Ryssland hårt pressade ekonomiskt.

Och nu kommer ett stenhårt besked till den ryska makteliten – från EU.

Får inte tillbaka någonting

EU:s utrikeschef Kaja Kallas kommer på lördagen med ett besked om de enorma ryska tillgångar inom unionen som EU har fryst på grund av kriget i Ukraina.

Ryssland kommer inte få tillbaka sina tillgångar – även om de skulle skriva under ett fredsavtal, rapporterar Reuters.

Åtminstone inte om de inte först betalar skadestånd till Ukraina.

– Vi kan omöjligt föreställa oss att om det finns ett vapenvila eller ett fredsavtal, att dessa tillgångar ges tillbaka till Ryssland om de inte har betalat skadestånd, säger Kaja Kallas inför ett möte med EU:s utrikesministrar i Köpenhamn, enligt nyhetsbyrån.

Enligt EU handlar det om cirka 210 miljarder euro i ryska tillgångar som har frysts.

Detta genom sanktioner som EU har infört mot Ryssland till följd av invasionen av Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har orsakat katastrof - "situationen är akut"

Omdiskuterade tillgångar

Ryssland kan alltså inte räkna med att någonsin få tillbaka tillgångarna, såvida de inte betalar för de skador de har åstadkommit i Ukraina.

Tillgångarna är alltså frysta, men Ukraina och vissa EU-länder har uppmanat EU att konfiskera tillgångarna och använda dem för att stödja Kyiv.

Den idén har dock avvisats av Frankrike, Tyskland och Belgien, som innehar en stor del av tillgångarna.

De menar att framtida vinster från tillgångarna har öronmärks för att återbetala stöd till Ukraina, enligt nyhetsbyrån. De har också ifrågasatt den rättsliga grunden för att konfiskera dem.

Hur dessa tillgångar ska hanteras lär debatteras under en längre tid, inte minst om det skulle bli fred i Ukraina.

”Hån mot fredsprocessen”

Rysslands attacker mot Kyiv nyligen har fått EU att vilja trappa upp pressen på Kreml.

Attackerna är ett tecken på Rysslands ovilja att nå en fredlig lösning, menar Kaja Kallas, enligt Svenska Yle.

Kallas beskriver attackerna som ett hån mot den pågående fredsprocessen.

Samtidigt har bland annat Emmanuel Macron och Volodymyr Zelenskyj försökt sätta press på Donald Trump genom att påminna honom om att hans deadline mot Putin går ut på måndag.

Då måste Putin ha gått med på ett möte med Zelenskyj – annars har Trump utlovat konsekvenser, påminner Macron och Zelenskyj.

LÄS OCKSÅ: Saab svarar Ryssland - lanserar historiskt vapen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen