EU-länder överens – vill vidta åtgärder

2023 01 03

En tydlig majoritet av EU-länderna vill agera gällande krav på resenärer.

Kina fördömer flera länders beslut att införa krav på covid-tester för kinesiska resenärer.

Landet har hotat att agera mot besluten och “vidta motåtgärder” till följd av ländernas införande av testerna.

Nu kommer uppgifter om att en stor majoritet av EU-länderna vill att passagerare från Kina ska testas för covid-19 före inresa, uppger nyhetsbyrån AFP.

Såväl USA som Frankrike och Japan har redan infört särskilda krav för resande från Kina.

– Jag anser att vi gör vår plikt för att skydda det franska folket genom att kräva testning, sade Frankrikes premiärminister Elisabeth Borne om beslutet.

“Saknar grund”

Sedan Kina övergivit nolltolerans-positionen mot covid-19 så har smittspridningen ökat kraftigt i landet.

Så mycket som 70 procent av megastaden Shanghais invånare kan ha smittats under den senaste vågen, uppger en statligt citerad läkare enligt SVT.

Kina har reagerat mycket kraftigt på omvärldens beslut att införa krav på test för kinesiska resenärer.

– Det här saknar vetenskaplig grund och vissa metoder är helt oacceptabla, sade Mao Ning, talesperson för det kinesiska utrikesdepartementet.

Krismöte väntas

Under onsdagen väntas ett krismöte hållas om samordnade åtgärder gällande den ansträngda situationen.

Kinas officiella siffror angående smittotalen har ifrågasatts internationellt mycket på grund av de låga dödstalen.

Det går emot andra rapporter som visar att sjukhus i landet är överfyllda.

Har erbjudit hjälp

Efter det senaste utbrottet i Kina har världshälsoorganisationen erbjudit experthjälp för att bistå Kina i kampen mot smittspridningen.

Organisationen har även uppmanat Kina att dela data om covidfall i realtid.

Utöver Shanghai är även miljonstäderna Peking, Tianjin, Chongqing och Kanton hårt drabbade.

Vill se negativt test

Tidigare under tisdagen meddelade Folkhälsomyndigheten att de vill införa krav på negativt covidtest för resenärer från Kina.

– Det här ska ses som en möjlig smittskyddsåtgärd mot bakgrund av att vi för närvarande inte har så mycket information om det epidemiologiska läget i Kina. Det gäller inte minst om det cirkulerar andra virusvarianter där än de som finns i övriga världen, säger Sara Byfors, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten.

Foto: A. Lallemand

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen