EU-land angriper Sverige

2023 03 26

Ungern går till angrepp och tar upp Sveriges Natoansökan.

Ungern är tillsammans med Turkiet det enda Natoland som ännu inte accepterat Sveriges ansökan.

Nu kommenterar den ungerska utrikesministern Peter Szijjarto saken.

De nordiska ländernas pekpinnar frustrerar landet, och gör det svårare att samarbeta, menar han.

– Du vet, när finska och svenska politiker ifrågasätter demokratin i vårt politiska system är det oacceptabelt, säger Szijjarto till AP.

Han understryker att västvärldens kritik mot landet innebär att Ungern är motvilliga att erbjuda stöd gällande praktiska saker.

Oklart när

Vidare förklarar utrikesministern att Ungern inte röstat om Finlands eller Sveriges Natoansökan ännu på grund av att ungerska lagstiftare är trötta på kommentarerna om inhemska ungerska frågor.

Landets parlament väntas rösta om Finlands ansökan på måndag, men Ungern är alltjämt kritiska till båda de nordiska länderna.

– Det är främst på grund av det mycket respektlösa beteendet hos de politiska eliterna i båda länderna gentemot Ungern, förklarar utrikesministern.

Problem med EU

Szijjarto framhåller också att det är svårt att förutsäga när omröstningen om Sveriges ansökan kan ske.

Ungern är, utöver Sverige och Finland, även missnöjda med ett flertal andra saker.

EU har frusit miljarder kronor i medel till landet och premiärminister Viktor Orban har anklagats för att begränsa pressfriheten och HBTQ-personers rättigheter.

Korruption inom landets politiska elit har också tagits upp som ett problem.

Hänvisat till pågående diskussioner

I flera månader har Orban hänvisat till pågående diskussioner inom EU som anledning till förseningen.

Men på senare tid har premiärministerns tjänstemän menat att Sveriges stöd för en hårdför EU-politik står bakom det, uppger Bloomberg.

Ingen förklaring

Statsminister Ulf Kristersson (M) har tidigare uttalat att han inte fått någon förklaring angående förseningen av processen.

– Jag ser ingen anledning till förseningen, men vi är medvetna om att varje land fattar sina egna beslut, sade han.

Foto: A. Lallemand

Text: Redaktionen

Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar.

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet.

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”.

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen