EU-jätte förbjuder muslimskt klädesplagg

2023 08 28

Frankrike förbjuder skolelever att bära det muslimska klädesplagget abaya.

Det löst åtsittande klädesplagget täcker allt förutom ansiktet, händerna och fötterna. Plagget bärs av vissa muslimska kvinnor.

Nu förbjuds abaya i franska skolor.

Frankrikes utbildningsminister Gabriel Attal framhåller att plagget bryter mot Frankrikes strikt sekulära lagar inom skolväsendet.

– Det kommer inte längre att vara tillåtet att bära abaya. Det kommer att införas tydliga regler på nationell nivå, säger ministern till franska tv-kanalen TF1.

Gabriel Attal tillägger att det nya direktivet kommer att tillämpas med omedelbar verkan.

Frankrikes skolor har informerats om förbudet inför skolåterstarten den 4 september.

Intensiv och lång debatt

Den franska regeringen meddelat sitt beslut efter flera månaders långa och intensiva diskussioner. 

Den franska borgerligheten och extremhögern har drivit på för ett förbud.

Högersidan hänvisar till färska rapporter som indikerar att elever bär abayas i allt högre grad och att spänningar har ökat mellan föräldrar och lärare som en följd av detta.

Utbildningsminister Gabriel Attal  betonar att skolan enligt fransk lag ska vara en ”religiös fristad”.

– Sekularism innebär att det ska finnas en frihet att kunna frigöra sig själv genom skolan. Det ska inte vara möjligt att peka ut elevers religiösa tillhörighet genom att titta på dem, säger han. 

Har varit en gråzon

Sedan 2004 är det förbjudet att bära ”symboler som uppenbart visar en religiös tillhörighet” i franska skolor. 2007 utvidgades förbudet till att omfatta yrken inom offentlig sektor. 

Förbudet inkluderar stora kors, judiska kippor och islamiska huvuddukar.

Till skillnad från huvuddukar har dock abayas varit tillåtet att bära.

Klädesplagget har varit något av ”en gråzon” i Frankrike.

Förespråkare har hävdat att abaya bärs för att följa islamiska direktiv om ”anständig klädsel” och  inte bärs på ett sätt som ”öppet visar en religiös tillhörighet" .

Därför har plagget inte  förbjudits inom skolväsendet förrän nu, rapporterar France24.

”Går emot grundläggande principer”

Den franska vänstern kritiserar det nya förbudet.

De menar att beslutet innebär en inskränkning av skolelevers mänskliga och medborgerliga rättigheter.

– Förbudet går emot de grundläggande principerna för Frankrikes värderingar och är symptomatiskt för regeringens besatthet av att agera avisande mot muslimer, säger vänsterpolitikern Clementine Autain till France24.

Foto: M. Tobok 

Text: Redaktionen


JUST NU: ”Massflykt vid finska gränsen” – tiotusentals har lämnat

2025 11 26

Mängder av människor lämnar området vid den finska gränsen.

I februari 2022 inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Sedan dess har den ryska befolkningen drabbats av flera hårda slag, som ett resultat av kriget.

Också i Rysslands norra delar märks stor påverkan.

Befolkningen lämnar

I den ryska Murmanskregionen, som ligger nära den finska gränsen, har den totala befolkningen minskat med omkring tio procent sedan början av kriget.

Men på vissa platser är det betydligt mer.

– Det råder massflykt vid den finska gränsen. På vissa platser har upp till 30 procent av befolkningen försvunnit i Murmanskregionen, rapporterar Iltalehti, med hänvisning till uppgifter från Rysslands statliga statistikmyndighet Rosstat.

73 000 personer har lämnat

Omkring 73 000 personer är den totala befolkningsminskningen i Murmanskregionen sedan krigets start.

– Den 1 januari 2022 bodde 724 500 personer i regionen. Således har Murmanskregionen, om man ska tro statistiken, förlorat tio procent av sin befolkning, rapporterar den norska nyhetstidningen The Barent Observer.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Orsaken är inte helt säker

Anledningen bakom den stora befolkningsminskningen i regionen är inte helt säker, men experter tror att det kan bero på flera saker.

– De militära experter vi intervjuade höll inte med varandra. Vissa menar att förändringarna kan vara relaterade till fientligheterna i Ukraina, uppger tidningen.

– Andra tror att invånarna kan ha lämnat i massor, men experter känner inte till några storskaliga truppförflyttningar eller stora nedläggningar av infrastruktur.

Ukrainska attacker

Ukrainakriget har märkts av också i regionen runt Murmansk, eftersom ukrainska drönarattacker ibland har slagit ner i området.

– Kolahalvön, där Murmansk ligger, är en av Rysslands mest militariserade regioner och målet för flera ukrainska attacker, uppger Iltalehti.

Flera små byar i Rysslands norra delar riskerar nu att dö ut.

– Avfolkningen orsakas av brist på jobb och en allmän försämring av infrastruktur och levnadsstandard, framhåller tidningen.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26nov2025

JUST NU: Regeringen sågar sin egen miljardsatsning – ”pinsamt”

2025 11 26

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) går ut och sågar resultatet av regeringens storsatsning på arbetsmarknaden.

Regeringen har ofta basunerat ut sina stora satsningar på att få fler människor i arbete.

Färre ska gå på bidrag och fler ska jobba, har varit budskapet.

– För många människor lönar det sig inte att arbeta samtidigt som det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas. Alla som kan jobba ska göra det, framhåller regeringen i ett uttalande.

I september meddelade regeringen ytterligare satsningar på att få fler i arbete under nästa år.

– Regeringen och Sverigedemokraterna avser därför att genomföra en omfattande bidragsreform för att fler barn ska se sina föräldrar gå till jobbet. I budgetpropositionen för 2026 avser regeringen att skjuta till cirka 1,5 miljarder kronor för att genomföra bidragsreformen, uppger regeringen.

Tidigare satsning

Samtidigt som man miljardsatsar framåt så kommer nu rapporter om att tidigare satsningar inte har gett önskat resultat.

I januari 2024, alltså för nästa två år sedan, inleddes en satsning på etableringsjobb.

Regeringen avsatte runt en miljard, i ett upplägg där staten står för en tredjedel av lönen de första två åren av en anställning.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

”Pinsamt”

Satsningen har resulterat i att 84 personer fått nya jobb under de två gångna åren.

Ett resultat som finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver som ”uselt”, rapporterar Aftonbladet.

Hon hade betydligt högre förväntningar på regeringens satsning.

– Definitivt mer än de som har blivit. Det är ju på gränsen till pinsamt att parterna inte lyckas med det de själva vill göra, säger Elisabeth Svantesson, till tidningen.

Kallar upp fack och arbetsgivare

Finansministern anser att regeringen har gjort vad de har kunnat, genom att skjuta till pengar.

Nu agerar Elisabeth Svantesson mot de som hon anser ansvariga för det misslyckade resultatet, nämligen facken och arbetsgivarna.

– Det har jag tröttnat på. Och jag vill att de förklarar sig om varför vi har ett så bedrövligt resultat, säger hon till tidningen.

Fackförbundet Unionen har tidigare uppgett att matchningen mellan arbetsgivare och arbetssökande är den stora utmaningen när det gäller satsningen på etableringsjobb.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen