EU desperata: Orbán på väg mot mäktig roll i Europa

2024 01 08

Om några månader kan det vara Ungerns premiärminister Viktor Orbán som sitter på en av de mäktigaste stolarna i EU.

Från och med 1 juli tar Ungern över det roterande ordförandeskapet i EU.

Samtidigt har Europeiska rådets ordförande, Charles Michel, meddelat att han kommer att ställa upp som kandidat till EU-parlamentsvalet månaden dessförinnan.

Om han blir vald tänker han avgå från sin post – och då kommer Viktor Orbán att ta över rollen som bland annat ska verka för sammanhållning och konsensus i EU, rapporterar Politico.

Detta enligt de EU-regler som gäller i fall då en permanent rådsordförande saknas.

"Vill desperat undvika"

– Det scenariot – ett kontrollerat Orbán som styr rådet kommande sex månader efter EU-valet 2024 – är något som de flesta av de andra 26 ledarna i EU-länderna desperat vill undvika, uppger den amerikanska tidningen och tillägger:

– Med tanke på de eskalerande spänningarna mellan dem och Orbán, till exempel över unionens stöd för Ukraina och Ungerns rättsstatsöverträdelser.

"Självcentrerat och oansvarigt"

Det här är första gången som en sittande rådsordförande kandidaterar till ett EU-parlamentsval.

Timingen för Charles Michel eventuella avgång har kritiserats.

Charles Michels beslut att i förtid lämna EU-rådets ordförandeskap för att fortsätta sin egen politiska karriär som parlamentsledamot är inte bara självcentrerat utan också oansvarigt, framhåller EU-juridikprofessorn Alberto Alemanno från College of Europe på X.

– Det kommer att bana väg för Viktor Orbán.

Måste snabbt enas

Rådande omständigheter pekar alltså på att det blir Orbán som kommer att leda EU-mötena från och med Europa, eftersom det alltså är Ungern som samtidigt blir ordförandeland.

Men det finns ett sätt att undvika ett sådant scenario, menar Charles Michel själv. EU-länderna måste snabbt enas om efterträdare.

– Europeiska rådet kan utse en efterträdare i slutet av juni, säger han till belgisk media enligt The Guardian.

Det sätter press på EU:s regeringschefer, som gemensamt utser ordförande i rådet, att komma överens om Michels efterträdare före 1 juli.

Annars blir det alltså Viktor Orbán som sannolikt tar över.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


11 dec 2025

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet. 

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen


Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen