EU DELAT: Fem länder stoppar flyende ryssar – Två länder tvekar

2022 09 25

EU är splittrat avseende om man ska ta emot ryssar som flyr undan Putins mobiliseringsorder som tvingar dem till det brutala kriget.

Mobiliseringsordern har skapat panik och köerna ringlar sig långa vid ryska gränsen mot Finland, Georgien och Mongoliet. Dessutom trängs folk på flygplatserna för att lämna landet och exempelvis flyga till Turkiet.

Folk vill fly från Ryssland för att undkomma den ryska diktatorns order om att skicka dem till blodbadet vid den ryska fronten i Ukrainakriget.

Skräcken sprider sig

300 000 ryska män väntas beordras till krigsfronten i en första våg av Putins mobilisering.

Det kan sluta med ytterligare hundratusentals längre fram och skräcken sprider sig över hela Ryssland.

Många ryssar vill inte döda sitt ukrainska broderfolk och än mindre riskera att själva dödas i kriget.

Samtidigt kommer uppgifter om hur såväl sjuka som äldre tvingas infinna sig för att gå med i armén.

Människor har släpats ut ur sina hem mitt i natten för att tvingas till de ryska slagfälten uppger källor.

EU är splittrat

Europeiska Unionen är emellertid splittrat kring huruvida man ska ta emot de flyende ryssarna eller inte.

Fem länder som stänger gränsen för att hindra ryska migranter har uppmärksammats i media nyligen. Samtidigt indikerar två av de största EU-länderna att man istället borde ta emot de ryska män och familjer som försöker fly ut ur Ryssland för att rädda sig undan en möjlig krigsdöd.

Tyskland

Myndigheter i Tyskland har uttryckt en önskan om att hjälpa ryska män som flyr undan landet. Tyskland har också efterfrågat en gemensam europeisk hållning, rapporterar AP.

Tyskland har lyft upp möjligheten att ge asyl till ryska desertörer och män som vägrar infinna sig till armén.

Frankrike

I franska senaten har senatorer framhållit att Europa har en plikt att hjälpa till. Ett av argumenten är att ett nej till att ta emot ryska män kan leda till att man bekräftar Putins bild av att Europa är ondskefullt.

– Att stänga gränserna reflekterar inte våra värderingar och inte heller våra intressen, framhåller en grupp på drygt 40 senatorer.

Litauen

Motståndet mot att emot ryska invånare är som störst i de länder som fruktar att de själva är nästa land att attackeras militärt av Ryssland. Ett av de länderna är Litauen.

– Ryssar måste stanna och slåss mot Putin, skriver Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis på Twitter.
Lettland

Utrikesministern i Lettland anser att strömmen av ryska människor till Europa utgör en betydande säkerhetsrisk för EU.

Lettlands regering framhåller även att de som nu flyr Ryssland inte bör tas emot då de inte reagerade när Ryssland invaderade Ukraina i februari, rapporterar AP.

– De hade inget emot att ukrainare dödades – då protesterade de inte, betonar Lettlands utrikesminister Edgars Rinkevics.

Finland

Sveriges östra grannland avser att införa betydande restriktioner för att bromsa ryssar från att ta sig in i EU via den ryska gränsen mot Finland.

– Vi måste sätta vår nationella säkerhet först, säger finska Moderaternas partiledare Petteri Orpo. Han betonar att ryska militärreservister utgör en uppenbar säkerhetsrisk uppger AP.

Polen och Estland

Polen och Estland har tillsammans med Litauen och Lettland redan stängt sina gränser för ryska medborgare.

Dessutom har EU och många andra länder i Väst inklusive USA stängt sitt luftrum för ryska flyg vilket lett till stora svårigheter för ryssar att lämna landet.

Åtgärderna är en del av Västs sanktioner mot den ryska diktaturen.

Text: Redaktionen


26 november 2025

UPPMANINGEN TILL SD: Hämnas

2025 11 26

SD:s väljare skickar en tydlig signal till partiet.

Relationen mellan Tidöpartierna, inte minst mellan SD och L, har varit kaotisk den senaste tiden.

Detta har väckt reaktioner bland SD-väljare – som nu vill att partiet hämnas.

Vill att SD hämnas

Liberalerna säger tvärnej till att släppa in Sverigedemokraterna i en eventuell högerregering efter valet.

SD:s väljare vill att Åkessons parti ska svara på detta – genom att ge igen med samma mynt, enligt en ny undersökning från DN/Ipsos.

Undersökningen visar att SD-väljare vill att partiet ska säga nej till att ge L ministerposter i en framtida regering.

Endast var sjunde SD-väljare vill ha med L i nästa regering, medan var fjärde bara kan tänka sig det om det är absolut nödvändigt.

– Det kan nog ses som en direkt konsekvens av Simona Mohamssons besked i regeringsfrågan, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos, till DN.

LÄS OCKSÅ: Populär julmat rusar i pris - 1 200 procent dyrare

Tidöväljare föredrar SD

Enligt undersökningen har SD-väljares sympati för L minskat sedan förra valet, och L-ledaren Simona Mohamssons bestämda nej till SD-ministrar tycks irritera många sverigedemokrater.

Mätningen visar dessutom att Tidöväljare överlag hellre vill se SD i regeringen än L.

Bland L-väljarna själva säger dock majoriteten nej till SD i regeringen. Fler L-väljare är villiga att släppa fram S än att släppa fram SD.

Tungt för Mohamsson

Liberalerna har det dock väldigt tufft i opinionen just nu.

En mätning från Novus som släpptes i morse visar att förtroendet för partiledaren Simona Mohamsson ligger på 4 procent, vilket ger henne en bottenplacering i förtroenderankingen trots att det är en ökning med en procentenhet jämfört med oktobermätningen.

Samtidigt har förtroendet för Jimmie Åkesson ökat, framför allt bland väljare som röstar på regeringspartierna.

29 procent av väljarna har förtroende för Åkesson, vilket innebär att han har det tredje största förtroendet efter Magdalena Andersson (S) och Ulf Kristersson (M).

– Uppgången för Åkesson är bland regeringspartiernas sympatisörer, där nu 47 procent har förtroende för honom. I oktober var det 35 procent av regeringspartiernas sympatisörer som hade förtroende för honom, skriver Novus i sin analys.

LÄS OCKSÅ: Omtyckt restaurangkedja riskerar konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Kreml går emot USA – bistra ordvalet avslöjar

2025 11 26

USA har gjort ”enorma framsteg” i förhandlingarna om ett fredsavtal i Ukraina.

Det framhöll Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt under tisdagen.

– Under den senaste veckan har USA gjort enorma framsteg mot ett fredsavtal genom att föra både Ukraina och Ryssland till förhandlingsbordet, skrev hon i ett inlägg på X.

Kreml ger helt annan beskrivning

President Trump har gjort liknande uttalanden om fredsförhandlingarna.  

Men den amerikanska optimismen delas inte av Ryssland.

Det framgår av ett färskt uttalande från Kremls talesperson Dmitrij Peskov. Han kallar framstegen i förhandlingarna för ”blygsamma”.

Peskov utdelar det svala omdömet i samband med att han kommenterar det läckta samtalet mellan USA:s särskilda sändebud, Steve Witkoff, och Vladimir Putins utrikespolitiska rådgivare, Jurij Usjakov.

– De röster som nu kräver Witkoffs avskedande syftar sannolikt främst till att störa de blygsamma framstegen som gjorts för att nå en överenskommelse genom förhandlingar, säger Peskov enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

LÄS MER: Ukrainska elitstyrkor slår tillbaka 

Trump och Kreml slår tillbaka mot kritiken  

I det läckta samtalet ger Witkoff råd till sin ryske motpart om hur denne bäst kan sälja in Rysslands ståndpunkter till president Trump. Efter läckan har Witkoff anklagats för att stå på Kremls sida och röster har höjts för hans avgång.

Dmitrij Peskov avfärdar kritiken.

Han hänvisar till president Trump som kallat samtalet för en ”standardgrej” under en förhandlingsprocess.

– Som president Trump själv sagt, detta är något som ingår i en förhandlares dagliga arbete, säger Peskov.  

LÄS OCKSÅ:

Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Natochefen sätter ned foten – trotsar USA och Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen