EU DELAT: Fem länder stoppar flyende ryssar – Två länder tvekar

2022 09 25

EU är splittrat avseende om man ska ta emot ryssar som flyr undan Putins mobiliseringsorder som tvingar dem till det brutala kriget.

Mobiliseringsordern har skapat panik och köerna ringlar sig långa vid ryska gränsen mot Finland, Georgien och Mongoliet. Dessutom trängs folk på flygplatserna för att lämna landet och exempelvis flyga till Turkiet.

Folk vill fly från Ryssland för att undkomma den ryska diktatorns order om att skicka dem till blodbadet vid den ryska fronten i Ukrainakriget.

Skräcken sprider sig

300 000 ryska män väntas beordras till krigsfronten i en första våg av Putins mobilisering.

Det kan sluta med ytterligare hundratusentals längre fram och skräcken sprider sig över hela Ryssland.

Många ryssar vill inte döda sitt ukrainska broderfolk och än mindre riskera att själva dödas i kriget.

Samtidigt kommer uppgifter om hur såväl sjuka som äldre tvingas infinna sig för att gå med i armén.

Människor har släpats ut ur sina hem mitt i natten för att tvingas till de ryska slagfälten uppger källor.

EU är splittrat

Europeiska Unionen är emellertid splittrat kring huruvida man ska ta emot de flyende ryssarna eller inte.

Fem länder som stänger gränsen för att hindra ryska migranter har uppmärksammats i media nyligen. Samtidigt indikerar två av de största EU-länderna att man istället borde ta emot de ryska män och familjer som försöker fly ut ur Ryssland för att rädda sig undan en möjlig krigsdöd.

Tyskland

Myndigheter i Tyskland har uttryckt en önskan om att hjälpa ryska män som flyr undan landet. Tyskland har också efterfrågat en gemensam europeisk hållning, rapporterar AP.

Tyskland har lyft upp möjligheten att ge asyl till ryska desertörer och män som vägrar infinna sig till armén.

Frankrike

I franska senaten har senatorer framhållit att Europa har en plikt att hjälpa till. Ett av argumenten är att ett nej till att ta emot ryska män kan leda till att man bekräftar Putins bild av att Europa är ondskefullt.

– Att stänga gränserna reflekterar inte våra värderingar och inte heller våra intressen, framhåller en grupp på drygt 40 senatorer.

Litauen

Motståndet mot att emot ryska invånare är som störst i de länder som fruktar att de själva är nästa land att attackeras militärt av Ryssland. Ett av de länderna är Litauen.

– Ryssar måste stanna och slåss mot Putin, skriver Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis på Twitter.
Lettland

Utrikesministern i Lettland anser att strömmen av ryska människor till Europa utgör en betydande säkerhetsrisk för EU.

Lettlands regering framhåller även att de som nu flyr Ryssland inte bör tas emot då de inte reagerade när Ryssland invaderade Ukraina i februari, rapporterar AP.

– De hade inget emot att ukrainare dödades – då protesterade de inte, betonar Lettlands utrikesminister Edgars Rinkevics.

Finland

Sveriges östra grannland avser att införa betydande restriktioner för att bromsa ryssar från att ta sig in i EU via den ryska gränsen mot Finland.

– Vi måste sätta vår nationella säkerhet först, säger finska Moderaternas partiledare Petteri Orpo. Han betonar att ryska militärreservister utgör en uppenbar säkerhetsrisk uppger AP.

Polen och Estland

Polen och Estland har tillsammans med Litauen och Lettland redan stängt sina gränser för ryska medborgare.

Dessutom har EU och många andra länder i Väst inklusive USA stängt sitt luftrum för ryska flyg vilket lett till stora svårigheter för ryssar att lämna landet.

Åtgärderna är en del av Västs sanktioner mot den ryska diktaturen.

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


31 maj 2026

Över 1 miljon svenskar kan få stöd – ny lag från 1 juli

2026 06 01

En svensk lag skärps från och med 1 juli.

I Sverige är det många som vårdar en närstående.

– Drygt 1,3 miljoner personer i vuxen ålder – nästan var femte svensk – vårdar, hjälper eller stödjer regelbundet en närstående som är långvarigt fysiskt eller psykiskt sjuk, är äldre eller har en funktionsnedsättning, uppger Nationellt kompetenscentrum anhöriga.

Ny lag

Den 1 juli skärps socialtjänstlagen, rapporterar Senioren.

Även om många kommuner redan idag på olika sätt erbjuder stöd till de som vårdar en anhörig, så blir det nu krav att kommuner ska erbjuda en stödkontakt.

Det ska göra stödet mer individanpassat och personligt. Kontakten ska kunna ge planeringsstöd och vägledning gällande omvårdnaden.

LÄS OCKSÅ: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Omsorgskontakt ska finnas

I samband med lagändringen tillkommer också ett nytt krav som kommer alla som bor i särskilt boende för äldre till dels.

Då ska en fast omsorgskontakt erbjudas, uppger tidningen.

Inom hemtjänsten har ett sådant krav funnits sedan tidigare, men från och med den 1 juli gäller det således även på särskilt boende.

På samma sätt som med stödkontakten ska omsorgskontakten kunna ge enskild vägledning och samordning kring insatser och omsorg.

Över 80 000

Över 80 000 personer i Sverige bor på särskilt boende för äldre, enligt en kartläggning från Kunskapsstyrning hälso- och sjukvård.

Det är vanligt att de boende har flera allvarliga kroniska sjukdomar eller en kognitiv eller fysisk funktionsnedsättning.

– Den kommunala vården omfattar allt fler äldre med sammansatta, komplexa vårdbehov och idag har närmare 90 procent av äldre personer som bor på särskilt boende för äldre behov av hälso- och sjukvård, uppger aktörerna bakom arbetet, som drivs i ett samarbete mellan Sveriges regioner, myndigheter, professionen och patientföreningar.

– Utvecklingen går mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs där, vilket ställer krav på tillgänglighet till vård, personalresurser och kompetens men även mer samordnade insatser från flera utförare.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen