EU DELAT: Fem länder stoppar flyende ryssar – Två länder tvekar

2022 09 25

EU är splittrat avseende om man ska ta emot ryssar som flyr undan Putins mobiliseringsorder som tvingar dem till det brutala kriget.

Mobiliseringsordern har skapat panik och köerna ringlar sig långa vid ryska gränsen mot Finland, Georgien och Mongoliet. Dessutom trängs folk på flygplatserna för att lämna landet och exempelvis flyga till Turkiet.

Folk vill fly från Ryssland för att undkomma den ryska diktatorns order om att skicka dem till blodbadet vid den ryska fronten i Ukrainakriget.

Skräcken sprider sig

300 000 ryska män väntas beordras till krigsfronten i en första våg av Putins mobilisering.

Det kan sluta med ytterligare hundratusentals längre fram och skräcken sprider sig över hela Ryssland.

Många ryssar vill inte döda sitt ukrainska broderfolk och än mindre riskera att själva dödas i kriget.

Samtidigt kommer uppgifter om hur såväl sjuka som äldre tvingas infinna sig för att gå med i armén.

Människor har släpats ut ur sina hem mitt i natten för att tvingas till de ryska slagfälten uppger källor.

EU är splittrat

Europeiska Unionen är emellertid splittrat kring huruvida man ska ta emot de flyende ryssarna eller inte.

Fem länder som stänger gränsen för att hindra ryska migranter har uppmärksammats i media nyligen. Samtidigt indikerar två av de största EU-länderna att man istället borde ta emot de ryska män och familjer som försöker fly ut ur Ryssland för att rädda sig undan en möjlig krigsdöd.

Tyskland

Myndigheter i Tyskland har uttryckt en önskan om att hjälpa ryska män som flyr undan landet. Tyskland har också efterfrågat en gemensam europeisk hållning, rapporterar AP.

Tyskland har lyft upp möjligheten att ge asyl till ryska desertörer och män som vägrar infinna sig till armén.

Frankrike

I franska senaten har senatorer framhållit att Europa har en plikt att hjälpa till. Ett av argumenten är att ett nej till att ta emot ryska män kan leda till att man bekräftar Putins bild av att Europa är ondskefullt.

– Att stänga gränserna reflekterar inte våra värderingar och inte heller våra intressen, framhåller en grupp på drygt 40 senatorer.

Litauen

Motståndet mot att emot ryska invånare är som störst i de länder som fruktar att de själva är nästa land att attackeras militärt av Ryssland. Ett av de länderna är Litauen.

– Ryssar måste stanna och slåss mot Putin, skriver Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis på Twitter.
Lettland

Utrikesministern i Lettland anser att strömmen av ryska människor till Europa utgör en betydande säkerhetsrisk för EU.

Lettlands regering framhåller även att de som nu flyr Ryssland inte bör tas emot då de inte reagerade när Ryssland invaderade Ukraina i februari, rapporterar AP.

– De hade inget emot att ukrainare dödades – då protesterade de inte, betonar Lettlands utrikesminister Edgars Rinkevics.

Finland

Sveriges östra grannland avser att införa betydande restriktioner för att bromsa ryssar från att ta sig in i EU via den ryska gränsen mot Finland.

– Vi måste sätta vår nationella säkerhet först, säger finska Moderaternas partiledare Petteri Orpo. Han betonar att ryska militärreservister utgör en uppenbar säkerhetsrisk uppger AP.

Polen och Estland

Polen och Estland har tillsammans med Litauen och Lettland redan stängt sina gränser för ryska medborgare.

Dessutom har EU och många andra länder i Väst inklusive USA stängt sitt luftrum för ryska flyg vilket lett till stora svårigheter för ryssar att lämna landet.

Åtgärderna är en del av Västs sanktioner mot den ryska diktaturen.

Text: Redaktionen


JUST NU: Hillary Clinton ger oväntat löfte – till Trump

2025 08 15

Hillary Clinton kommer med ett oväntat löfte – till president Donald Trump.

Hillary Clinton och Donald Trump har länge varit bittra fiender.

Clinton förlorade mot Trump i presidentvalet 2016, och de har båda riktat hårda ord och anklagelser mot varandra.

Men nu kommer Clinton med ett oväntat löfte till Donald Trump.

Oväntat löfte till Trump

Hillary Clinton öppnar för att hon personligen skulle kunna nominera Trump till Nobels fredspris, rapporterar Newsweek.

Löftet kommer dock med hårda villkor, säger Clinton i en intervju i podcasten Raging Moderates, enligt tidningen.

Clinton kan tänka sig att nominera Trump – om han lyckas förhandla fram en fred mellan Ryssland och Ukraina som är gynnsam för Ukraina.

– Jag förstår från allt jag har läst att Trump väldigt gärna skulle vilja få Nobels fredspris, och ärligt talat, om han kunde få ett slut på detta fruktansvärda krig där Putin är angriparen, som invaderar ett grannland, försöker ändra gränserna..., säger Hillary Clinton, enligt tidningen.

Då kan hon nominera presidenten

Om hon ska nominera Trump måste han dock få till ett bra fredsavtal utan stora eftergifter till Ryssland, understryker hon.

– Om han kunde få ett slut på det utan att försätta Ukraina i en position där de var tvungna att ge upp sitt territorium till angriparen, tvungna att på sätt och vis bekräfta Putins vision om Storryssland, men i stället verkligen kunde stå upp mot Putin, säger Hillary Clinton, som själv har varit utrikesminister i Barack Obamas regering.

Hon vill inte se det ”utbyte av mark” som Trump har pratat om, tvärtom bör Putin backa och Ukrainas och Europas säkerhet måste garanteras, understryker hon.

Men om Trump hittar en bra lösning – då kan hon verkligen tänka sig att nominera honom till Nobels fredspris.

– Om vi kunde klara av det, om president Trump var arkitekten bakom det, skulle jag nominera honom till Nobels fredspris, för mitt mål här är inte att tillåta kapitulation för Putin, med hjälp och stöd av USA, säger Hillary Clinton, enligt tidningen.

Foto: Gage Skidmore, flickr

Text: Redaktionen


Risk för kaos på Ukrainas gator

2025 08 15

Kaos kan utbryta på Ukrainas gator.

Det stora toppmötet mellan Donald Trump och Vladimir Putin äger rum i Alaska nu på fredagskvällen.

Donald Trump har sagt att en fredsuppgörelse kommer att behöva inkludera ett ”utbyte av mark”.

Men nu varnar experter för att det kan utbryta kaos bland civila på Ukrainas gator.

”Tvingas ut på gatorna”

Donald Trump har understrukit att Ukraina kan komma att behöva göra eftergifter och ge upp ockuperade territorier.

Men för Trump räcker det kanske inte att övertyga Zelenskyj om en sådan uppgörelse – han måste också indirekt övertyga det ukrainska folket, rapporterar Euronews.

I Ukraina spelar gatudemonstrationer ofta en avgörande roll i den historiska utvecklingen, och det har nyligen visat sig att även president Zelenskyj måste rätta sig efter ”gatans” vilja.

Eftergifter till Ryssland kan leda till enorma protester på Ukrainas gator, enligt Anton Liagusha från den samhällsvetenskapliga avdelningen på Kyiv School of Economics.

– Om Ukraina pressas till territoriella eftergifter kommer det att tvinga det ukrainska folket att gå ut på gatorna, säger Liagusha, enligt nyhetskanalen.

– Det här kommer inte så mycket att vara en protest mot myndigheterna, utan ett rop från det ukrainska folket till hela världen om att bli behandlat som ett stort land i mitten av Europa, och inte bara ses av USA som ett stycke land, säger experten.

”Presidenten är inte en kung”

Nyligen tvingades president Volodymyr Zelenskyj till en helomvändning när det ukrainska folket protesterade mot en lag som tog ifrån ukrainska antikorruptionsmyndigheter deras självständighet. Inom bara några dagar hade lagen ändrats.

När folket i Ukraina inte accepterar ett förslag, sätter de sig på tvären. En kompromiss med Ryssland behöver alltså inte bara godkännas av Zelenskyj, utan också av det ukrainska folket.

– Presidenten i det ukrainska samhället är inte en kung, vilket innebär att hans vilja inte bestämmer hela det ukrainska folkets vilja, säger Anton Liagusha till nyhetskanalen.

Sedan Ukraina blev ett självständigt land har man genomgått tre revolutioner som visar hur stor kraft det finns i ukrainska gatuprotester.

Liagusha tror dock inte att Trump förstår det här fullt ut.

Det återstår alltså att se vilka eftergifter Trump förväntar sig att Ukraina ska acceptera – och hur det ukrainska folket reagerar på det. En fråga som kan aktualiseras i närtid med anledning av toppmötet i Alaska.

Foto: Anastasiia Krutota

Text: Redaktionen