EU DELAT: Fem länder stoppar flyende ryssar – Två länder tvekar

2022 09 25

EU är splittrat avseende om man ska ta emot ryssar som flyr undan Putins mobiliseringsorder som tvingar dem till det brutala kriget.

Mobiliseringsordern har skapat panik och köerna ringlar sig långa vid ryska gränsen mot Finland, Georgien och Mongoliet. Dessutom trängs folk på flygplatserna för att lämna landet och exempelvis flyga till Turkiet.

Folk vill fly från Ryssland för att undkomma den ryska diktatorns order om att skicka dem till blodbadet vid den ryska fronten i Ukrainakriget.

Skräcken sprider sig

300 000 ryska män väntas beordras till krigsfronten i en första våg av Putins mobilisering.

Det kan sluta med ytterligare hundratusentals längre fram och skräcken sprider sig över hela Ryssland.

Många ryssar vill inte döda sitt ukrainska broderfolk och än mindre riskera att själva dödas i kriget.

Samtidigt kommer uppgifter om hur såväl sjuka som äldre tvingas infinna sig för att gå med i armén.

Människor har släpats ut ur sina hem mitt i natten för att tvingas till de ryska slagfälten uppger källor.

EU är splittrat

Europeiska Unionen är emellertid splittrat kring huruvida man ska ta emot de flyende ryssarna eller inte.

Fem länder som stänger gränsen för att hindra ryska migranter har uppmärksammats i media nyligen. Samtidigt indikerar två av de största EU-länderna att man istället borde ta emot de ryska män och familjer som försöker fly ut ur Ryssland för att rädda sig undan en möjlig krigsdöd.

Tyskland

Myndigheter i Tyskland har uttryckt en önskan om att hjälpa ryska män som flyr undan landet. Tyskland har också efterfrågat en gemensam europeisk hållning, rapporterar AP.

Tyskland har lyft upp möjligheten att ge asyl till ryska desertörer och män som vägrar infinna sig till armén.

Frankrike

I franska senaten har senatorer framhållit att Europa har en plikt att hjälpa till. Ett av argumenten är att ett nej till att ta emot ryska män kan leda till att man bekräftar Putins bild av att Europa är ondskefullt.

– Att stänga gränserna reflekterar inte våra värderingar och inte heller våra intressen, framhåller en grupp på drygt 40 senatorer.

Litauen

Motståndet mot att emot ryska invånare är som störst i de länder som fruktar att de själva är nästa land att attackeras militärt av Ryssland. Ett av de länderna är Litauen.

– Ryssar måste stanna och slåss mot Putin, skriver Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis på Twitter.
Lettland

Utrikesministern i Lettland anser att strömmen av ryska människor till Europa utgör en betydande säkerhetsrisk för EU.

Lettlands regering framhåller även att de som nu flyr Ryssland inte bör tas emot då de inte reagerade när Ryssland invaderade Ukraina i februari, rapporterar AP.

– De hade inget emot att ukrainare dödades – då protesterade de inte, betonar Lettlands utrikesminister Edgars Rinkevics.

Finland

Sveriges östra grannland avser att införa betydande restriktioner för att bromsa ryssar från att ta sig in i EU via den ryska gränsen mot Finland.

– Vi måste sätta vår nationella säkerhet först, säger finska Moderaternas partiledare Petteri Orpo. Han betonar att ryska militärreservister utgör en uppenbar säkerhetsrisk uppger AP.

Polen och Estland

Polen och Estland har tillsammans med Litauen och Lettland redan stängt sina gränser för ryska medborgare.

Dessutom har EU och många andra länder i Väst inklusive USA stängt sitt luftrum för ryska flyg vilket lett till stora svårigheter för ryssar att lämna landet.

Åtgärderna är en del av Västs sanktioner mot den ryska diktaturen.

Text: Redaktionen


21 september 2026

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.  

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson. 

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen


21 sep 26

”Skandal” – pensionärer rasar mot riksdagen

2026 09 21

SPF Seniorerna – Sveriges största intresseorganisation för pensionärer – riktar skarp kritik mot äldres representation i riksdagen.

Organisationen påpekar att endast 13 av 349 ledamöterna är 65 år eller äldre, vilket inte speglar befolkningens ålderssammansättning.

Siffran kan jämföras med att 29 procent av de röstberättigade var 65 år eller äldre i valet 2026. Om representationen i riksdagen skulle återspegla åldersgruppens andel skulle 101 av riksdagens ledamöter vara 65 år eller äldre, konstaterar SPF.

Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna, anser att avsaknaden av äldre riksdagsledamöter är ett allvarligt problem.

– Det är en skandal att bara 13 riksdagsledamöter är 65+! Sveriges äldre är en stor och växande del av väljarkåren, men syns fortfarande mycket lite bland dem som fattar besluten. Det borde diskuteras på allvar och samtliga partier behöver skärpa sig, säger hon.

Hänvisar till livserfarenhet

Enligt SPF handlar äldres representation i riksdagen inte enbart om ålder. Organisationen framhåller att människor lever längre i dag, samtidigt som politiska beslut om exempelvis pensioner, vård, omsorg, boende, arbetsliv och ekonomi påverkar generationer på olika sätt.

– Livserfarenhet är också en kompetens. En riksdag som bättre speglar befolkningen behöver rymma människor från olika generationer och olika delar av livet, säger Maria Larsson.

LÄS MER: Bank-ID går ut med varning till användare

Uppmanar alla partier

SPF uppmanar nu samtliga politiska partier att ta frågan om åldersrepresentation på större allvar inför kommande val.

– Det handlar inte om att äldre ska ha förtur eller om att varje generation måste representeras exakt efter sin storlek. Men när nästan var tredje väljare är 65 år eller äldre och bara en liten del av riksdagen tillhör samma åldersgrupp finns det anledning att ställa frågan om representationen verkligen är tillräckligt bred, säger Maria Larsson.

ANDRA LÄSER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern 

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges riksdag

Text: Redaktionen