Estland viker sig för Putin: ”Risken är för stor”

2026 04 12

Rysslands närvaro i Östersjön är påtaglig för alla länder i regionen.

Nu meddelar Estland att man väljer en mer försiktig linje än bland annat Sverige.

”Risk för militär upptrappning”

Estland kommer inte att stoppa och hålla kvar den ryska skuggflottans fartyg i Östersjön, meddelar en högt uppsatt estnisk marinchef, enligt Kyiv Independent.

Skälet är att man anser att det är för farligt.

– Risken för militär upptrappning är helt enkelt för stor, säger Estlands marinchef Ivo Värk, enligt tidningen.

Flera länder i Europa, däribland Sverige, har börjat agera mer beslutsamt på den ryska skuggflottan på senare tid.

Nu på söndagsmorgonen har den svenska Kustbevakningen bordat ett Panamaflaggat fartyg utanför Ystad, uppger Kustbevakningen i ett uttalande. Fartyget kommer senast från Ryssland och ska ha spolat ned kolrester i havet.

Men Estland intar alltså en mycket försiktig hållning gentemot den ryska skuggflottan – efter en incident som inträffade förra året.

Händelsen fick Estland att backa

I maj 2025 skickade Ryssland ett stridsflygplan in i Natos luftrum över Östersjön, enligt estniska tjänstemän.

Detta skedde i samband med att estniska styrkor försökte stoppa en oflaggad tanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Det ryska stridsflygplanet eskorterade fartyget in i ryskt vatten, enligt tidningen.

Efter denna händelse har Ryssland dessutom haft en patrull bestående av två till tre beväpnade örlogsfartyg i Finska viken, enligt Ivo Värk.

– Den ryska militära närvaron här i Finska viken har blivit mycket, mycket tydligare, säger den estniska marinchefen.

Estland fruktar därför att ingrepp mot den ryska skuggflottan kan leda till en upptrappning av det redan mycket spända läget i Östersjön.

LÄS OCKSÅ: Ryssland attackerat - 1 000 kilometer från frontlinjen

Ryssland har hotat med vedergällning

Landet kommer därför bara att ingripa mot skuggflottan i exceptionella fall, exempelvis om kritisk infrastruktur under vattnet hotas, eller om det finns en risk för stora oljeutsläpp.

Estland gränsar till Ryssland och ligger också nära viktiga oljeexportvägar i Finska viken, där Ukraina har utfört attacker mot Ryssland.

Ryssland har också anklagat de baltiska staterna för att hjälpa Ukraina och hotat med vedergällning, även med militära medel.

LÄS OCKSÅ: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office resp C Robert

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen