Erdoğan kräver nya regler: hela världen skulle påverkas

2023 12 10

I fredags använde USA sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd.

En resolution om omedelbar vapenvila mellan palestinska Hamas och Israel togs upp inför omröstning efter att FN:s generalsekreterare Antonio Guterres varnat för att kriget hotar internationell fred och säkerhet.

– Vi står inför en allvarlig kollaps av det humanitära systemet, framhöll Antonio Guterres inför omröstningen.

"Sår frö för nästa krig"

När omröstningen så skedde lade USA, i egenskap av permanent medlem, in sitt veto.

Resolutionen om vapenvila, som hade ett stort stöd bland många länder, gick därmed om intet.

– Det skulle bara så ett frö för nästa krig, eftersom Hamas inte har någon önskan att se en varaktig fred, sade den biträdande amerikanska FN-ambassadören Robert Woods efteråt.

Erdoğan kräver förändring i grunden

USA:s agerande har gjort Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan mycket upprörd, rapporterar Reuters.

Den turkiska ledaren kräver nu att FN görs om i grunden – med antydningar om att länder inte alls ska kunna lägga in veto när de har majoriteten emot sig.

– Förenta nationernas säkerhetsråds krav på vapenvila avvisas endast av USA:s veto. Är detta rättvisa? säger Erdoğan enligt nyhetsbyrån och tillägger:

– FN:s säkerhetsråd behöver reformeras.

Skulle påverka hela världen

Säkerhetsrådet består av 15 medlemsländer. Deras uppdrag är att upprätthålla världsfred och avvärja hot mot den internationella säkerheten.

USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina är permanenta medlemmar och innehar vetorätt i samtliga frågor. Övriga medlemmar väljs in på två år från olika delar av världen.

Om vetorätten försvann skulle det innebära ett helt nytt utgångsläge för världen. 

Sedan 1946 har länderna använt sin vetorätt hela 288 gånger, enligt FN:s hemsida.

"Israeliskt skyddsråd"

Allra flest gånger har Ryssland använt veton, senaste tiden bland annat om ett fördömande av den ryska invasionen av Ukraina.

USA har använt vetorätten 84 gånger, varav 46 av gångerna har handlat om att stötta Israel genom att blockera förslag som kritiserar Israel men inte palestinska grupperingar på samma sätt.

Det är bland annat även detta som Erdoğan har åsikter på.

– Sedan 7 oktober har säkerhetsråden blivit ett israeliskt skyddsråd, säger Erdoğan enligt AFP.

Den turkiska presidenten har sedan Hamas chockattack och den efterföljande israeliska offensiven riktat kraftig kritik mot Israel.

I ett parlamentstal i oktober kallade han Hamas för “befriare” som kämpar för att skydda sin mark.

Hamas är terrorstämplat i både EU och USA sedan en tid tillbaka.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen


20 juni 2026

Ny regel när du handlar i matbutik – gäller från 1 juli

2026 06 20

Möjligheten att betala i matbutiken förbättras.

Från och med den 1 juli sker en regeländring som ska göra det lättare att betala i matbutiken.

Ändringen sker efter ett initiativ från Riksbanken.

Då kan du betala

Från den 1 juli blir det möjligt att göra betalningar med betalkort – även om internetkopplingen till banken har gått ner.

Riksbanken har kommit överens med bankerna, handeln och kortföretagen att så kallade offline-betalningar ska bli möjliga när man vill köpa exempelvis mat, medicin och drivmedel, rapporterar SR.

– När datakommunikationen går ner, då genomförs det här köpet helt enkelt inte online, utan det kommer istället lagras i ett offline-läge i betalterminalen tills datakommunikationen kommer igång igen, och köpet då så att säga rasslar igenom, säger Maria Lundström, enhetschef på Riksbanken, till radiokanalen.

Köp när internetkopplingen till banken ligger nere kommer att bli möjliga om du har ett betalkort med ett chip.

Offline-betalningar ska gå att göra under en vecka för sammanlagt några tusenlappar.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar - orsakar rusning

”Störningar när man minst önskar det”

I matbutikerna ser man positivt på förändringen.

– Ur en beredskapssynpunkt, där vi står just nu i samhället så är det en jätteviktig del för att vi ska kunna ta betalt vid eventuella kriser och vad som helst som än kan hända. Ofta när det sker störningar så är det ju när det är som minst önskat, kan man säga, säger Viktoria Rubin, som driver en matbutik utanför Karlskrona.

90 procent av betalningarna i matbutiker görs idag med betalkort, enligt siffror från Riksbanken. Bara 5 procent av kunderna betalar kontant.

Möjligheten till offline-betalningar ses därför som en viktig beredskapsfråga. Riksbanken vill öka motståndskraften vid störningar i det digitala betalningssystemet.

”En milstolpe” i beredskapsarbetet

I oktober förra året meddelade man därför att offline-betalningar ska göras möjliga, och den 1 juli blir förändringen verklighet.

– I Sverige betalar vi i hög grad digitalt och användningen av kontanter är låg. Att allmänheten ska kunna betala med kort för exempelvis livsmedel och mediciner även vid avbrott i datakommunikationen, det vill säga offline, är en milstolpe i vårt intensifierade arbete med att stärka beredskapen, sade riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande när nyheten presenterades.

LÄS OCKSÅ: Sverige slår USA - hamnar en plats före

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


20 juni 2026

Sibirien under attack

2026 06 20

Sibirien har attackerats på lördagen.

Ukraina fortsätter att genomföra stora attacker långt inne i Ryssland.

På lördagen har Sibirien attackerats – och lokala invånare vittnar om stora explosioner.

Explosioner vid viktig anläggning

Ukraina uppges under lördagen ha riktat en drönarattacket mot oljeraffinaderiet i staden Tyumun i västra Sibirien.

Staden och det viktiga raffinaderiet är beläget 1 900 kilometer från Ukraina, rapporterar Kyiv Post.

Guvernören för Tyumenregionen, Alexander Moor, gick vid middagstid ut med en drönarvarning.

13.36 uppgav han att attacken hade avvärjts, men uppgifterna motsägs av vittnesmål från lokala invånare och oberoende medier.

– Akutspecialister arbetar vid vrakplatsen. Enligt preliminära uppgifter skadades inte fabriken och de anställda har evakuerats. Jag håller situationen under personlig kontroll, meddelade Moor.

Men enligt oberoende medier och invånare i Tyumen ska Ryssland inte alls ha lyckats avvärja attacken.  

Invånare i det distrikt där raffinaderiet ligger hörde minst två explosioner, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Putin måste dö"

Största raffinaderiet i västra Sibirien

Samtidigt sprids också bilder från ögonvittnen, som visar hur rök stiger från den viktiga anläggningen.

Videor från lokalbefolkningen visar också hur ett stort antal brandbilar åker mot fabriken.

Oljeraffinaderiet i Tyumen är den största anläggningen för oljebearbetning i västra Sibirien, enligt tidningen.

Det har en årlig raffineringskapacitet på över 7 miljoner ton.

Ukraina kan alltså ha lyckats med ännu ett tungt slag mot den ryska oljeindustrin.

Samtidigt attackerar Ukraina också på flera andra håll, enligt rapporter.

Attacker mot det ockuperade Krym

Attacken i Sibirien ska ha ägt rum samtidigt som Ukraina genomförde en serie andra drönarattacker.

Dessa var riktade mot logistiska rutter och energiinfrastruktur i det ockuperade Krym samt i regionerna Kherson och Zaporizjzja och i Rysslands Belgorod-region, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Moskva brinner - explosioner över hela huvudstaden

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen