Erdoğan kräver nya regler: hela världen skulle påverkas

2023 12 10

I fredags använde USA sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd.

En resolution om omedelbar vapenvila mellan palestinska Hamas och Israel togs upp inför omröstning efter att FN:s generalsekreterare Antonio Guterres varnat för att kriget hotar internationell fred och säkerhet.

– Vi står inför en allvarlig kollaps av det humanitära systemet, framhöll Antonio Guterres inför omröstningen.

"Sår frö för nästa krig"

När omröstningen så skedde lade USA, i egenskap av permanent medlem, in sitt veto.

Resolutionen om vapenvila, som hade ett stort stöd bland många länder, gick därmed om intet.

– Det skulle bara så ett frö för nästa krig, eftersom Hamas inte har någon önskan att se en varaktig fred, sade den biträdande amerikanska FN-ambassadören Robert Woods efteråt.

Erdoğan kräver förändring i grunden

USA:s agerande har gjort Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan mycket upprörd, rapporterar Reuters.

Den turkiska ledaren kräver nu att FN görs om i grunden – med antydningar om att länder inte alls ska kunna lägga in veto när de har majoriteten emot sig.

– Förenta nationernas säkerhetsråds krav på vapenvila avvisas endast av USA:s veto. Är detta rättvisa? säger Erdoğan enligt nyhetsbyrån och tillägger:

– FN:s säkerhetsråd behöver reformeras.

Skulle påverka hela världen

Säkerhetsrådet består av 15 medlemsländer. Deras uppdrag är att upprätthålla världsfred och avvärja hot mot den internationella säkerheten.

USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina är permanenta medlemmar och innehar vetorätt i samtliga frågor. Övriga medlemmar väljs in på två år från olika delar av världen.

Om vetorätten försvann skulle det innebära ett helt nytt utgångsläge för världen. 

Sedan 1946 har länderna använt sin vetorätt hela 288 gånger, enligt FN:s hemsida.

"Israeliskt skyddsråd"

Allra flest gånger har Ryssland använt veton, senaste tiden bland annat om ett fördömande av den ryska invasionen av Ukraina.

USA har använt vetorätten 84 gånger, varav 46 av gångerna har handlat om att stötta Israel genom att blockera förslag som kritiserar Israel men inte palestinska grupperingar på samma sätt.

Det är bland annat även detta som Erdoğan har åsikter på.

– Sedan 7 oktober har säkerhetsråden blivit ett israeliskt skyddsråd, säger Erdoğan enligt AFP.

Den turkiska presidenten har sedan Hamas chockattack och den efterföljande israeliska offensiven riktat kraftig kritik mot Israel.

I ett parlamentstal i oktober kallade han Hamas för “befriare” som kämpar för att skydda sin mark.

Hamas är terrorstämplat i både EU och USA sedan en tid tillbaka.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

Ny Bank ID-lösning för alla 8,6 miljoner användare

2024 11 22

Bank-ID ger nu besked om att man utökar tjänsten.

Identifieringstjänsten kommer framöver att kunna erbjuda sina tjänster även utomlands.

Det innebär att Sveriges 8,6 miljoner användare får möjlighet att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

Det framhåller Bank-ID via sin webbsida.

Från nästa år

Från och med nästa år kommer alla användare att kunna identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster.

– På uppdrag av oss på BankID har DIGG gjort en anmälan som gör det möjligt för svenskar att identifiera sig med BankID i offentliga e-tjänster utomlands, med start nästa år, förklarar identifieringstjänsten.

– Det innebär att det blir enklare, smidigare och säkrare för svenskar att identifiera sig i offentliga e-tjänster utomlands.

“Ett första steg”

Kaisa Fexe, tillförordnad vd för Bank-ID, förklarar att det hela är ett första steg av en större process.

– Under nästa år kommer samtliga 8,6 miljoner BankID-användare få möjligheten att identifiera sig med BankID i utländska offentliga e-tjänster, säger hon.

– Samordningen av digitaliseringen i Europa går framåt och det här är bara ett första steg för våra svenska medborgare att använda BankID inom EU.

Kan gå snabbt

När en e-legitimation gått igenom anmälningsprocessen har länderna ett år på sig att göra det möjligt att använda e-legitimationen i sina offentliga digitala tjänster.

Dock framhåller Bank-ID att det ofta går snabbare än så.

Det är nämligen obligatoriskt för offentliga myndigheter inom EU/EES att tillåta identifiering med alla e-legitimationer som gått igenom processen.

Allt tydligare plats

Bank-ID fortsätter.

– Vi är glada att ha påbörjat denna process och ser fram emot att offentliga myndigheter erbjuder BankID som identifieringsmetod redan nästa år.

Betaltjänster och identifieringstjänster tar allt större plats i en framåtlutad digitaliserad värld.

Beskedet från Bank-ID är ett exempel på ytterligare sammankoppling av sådana tjänster mellan länder.

Kritiker pekar på cyberattacker och digitala osäkerheter som potentiella hot mot en sådan tillväxt.

Foto: BankID

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen