Erdoğan kräver nya regler: hela världen skulle påverkas

2023 12 10

I fredags använde USA sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd.

En resolution om omedelbar vapenvila mellan palestinska Hamas och Israel togs upp inför omröstning efter att FN:s generalsekreterare Antonio Guterres varnat för att kriget hotar internationell fred och säkerhet.

– Vi står inför en allvarlig kollaps av det humanitära systemet, framhöll Antonio Guterres inför omröstningen.

"Sår frö för nästa krig"

När omröstningen så skedde lade USA, i egenskap av permanent medlem, in sitt veto.

Resolutionen om vapenvila, som hade ett stort stöd bland många länder, gick därmed om intet.

– Det skulle bara så ett frö för nästa krig, eftersom Hamas inte har någon önskan att se en varaktig fred, sade den biträdande amerikanska FN-ambassadören Robert Woods efteråt.

Erdoğan kräver förändring i grunden

USA:s agerande har gjort Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan mycket upprörd, rapporterar Reuters.

Den turkiska ledaren kräver nu att FN görs om i grunden – med antydningar om att länder inte alls ska kunna lägga in veto när de har majoriteten emot sig.

– Förenta nationernas säkerhetsråds krav på vapenvila avvisas endast av USA:s veto. Är detta rättvisa? säger Erdoğan enligt nyhetsbyrån och tillägger:

– FN:s säkerhetsråd behöver reformeras.

Skulle påverka hela världen

Säkerhetsrådet består av 15 medlemsländer. Deras uppdrag är att upprätthålla världsfred och avvärja hot mot den internationella säkerheten.

USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina är permanenta medlemmar och innehar vetorätt i samtliga frågor. Övriga medlemmar väljs in på två år från olika delar av världen.

Om vetorätten försvann skulle det innebära ett helt nytt utgångsläge för världen. 

Sedan 1946 har länderna använt sin vetorätt hela 288 gånger, enligt FN:s hemsida.

"Israeliskt skyddsråd"

Allra flest gånger har Ryssland använt veton, senaste tiden bland annat om ett fördömande av den ryska invasionen av Ukraina.

USA har använt vetorätten 84 gånger, varav 46 av gångerna har handlat om att stötta Israel genom att blockera förslag som kritiserar Israel men inte palestinska grupperingar på samma sätt.

Det är bland annat även detta som Erdoğan har åsikter på.

– Sedan 7 oktober har säkerhetsråden blivit ett israeliskt skyddsråd, säger Erdoğan enligt AFP.

Den turkiska presidenten har sedan Hamas chockattack och den efterföljande israeliska offensiven riktat kraftig kritik mot Israel.

I ett parlamentstal i oktober kallade han Hamas för “befriare” som kämpar för att skydda sin mark.

Hamas är terrorstämplat i både EU och USA sedan en tid tillbaka.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen


22 februari 2026

TRUMP: Varför har de inte kapitulerat?

2026 02 22

Donald Trump är förundrad.

Den amerikanske presidenten går hårt fram i utrikespolitiken.

Men nu är han förvånad över att det ändå inte blir som han vill, berättar USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff.

”Presidenten frågade i morse”

USA sätter hård press på Iran, men hittills har det inte gett önskade resultat, medger Steve Witkoff i en intervju med Fox News.

Han uppger att Donald Trump är förvånad över att Iran inte ger med sig, trots USA:s kraftigt ökade militära närvaro i Mellanöstern, och trots hårda hot om amerikanska attacker mot landet.

Trump är inte direkt frustrerad, utan snarare förundrad över detta, berättar Witkoff.

– Presidenten frågade mig om det i morse, säger Trumps särskilda sändebud i intervjun.

– Han undrar varför de inte har, jag vill egentligen inte använda ordet "kapitulerat", men… varför de inte har kapitulerat, säger Steve Witkoff.

 Han understryker att USA har satt den iranska regimen under mycket stor press.

– Varför har de under den här typen av press, med den mängd marin styrka vi har där, inte har kommit till oss och sagt: Vi vill inte ha ett kärnvapen, så här är vad vi är redo att göra, säger Witkoff i intervjun.

LÄS OCKSÅ: USA utlyser nödläge – tusentals flyg inställda

”Det är verkligen farligt”

Trumps särskilda sändebud säger samtidigt att situationen är väldigt allvarlig.

Han hävdar att Iran kan ha kapacitet att producera en atombomb – om bara en vecka.

– Det är verkligen farligt, säger Steve Witkoff till kanalen.

Försök till förhandlingar mellan USA och Iran pågår, samtidigt som Trump-administrationen uppges överväga en storskalig attack mot landet. Enligt uppgifter skulle en militär operation mot Iran kunna pågå i flera veckor.

Det finns också uppgifter om att Trump har en mordplan på sitt skrivbord, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Planen har enligt källor tagits fram av Pentagon, och går ut på att Irans högste ledare ayatollah Ali Khamenei ska dödas.

Även ledarens son Mojtaba, som ses som sin fars potentiella efterträdare, samt andra personer runt diktatorn ska elimineras om planen sätts i verket.

Överväger olika alternativ

Samtidigt försöker USA dock förhandla med Iran, och uppges vilja erbjuda ett avtal som skulle innebära att landet tillåts göra en symbolisk, mycket begränsad kärnanrikning, uppger källor för Axios.

Donald Trump överväger fortfarande olika alternativ, och har enligt vissa källor ännu inte bestämt sig för hur han ska agera mot Iran.

LÄS OCKSÅ: Storskaliga attacker i Asien – dussintals döda

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


22 februari 2026

Brittiskt förslag: Skicka trupper omedelbart

2026 02 22

Storbritannien föreslås skicka soldater.

Storbritanniens tidigare premiärminister Boris Johnson anser att landet bör skicka trupper till Ukraina.

Han tycker inte att man ska invänta ett eldupphör.

”Varför inte göra det nu?”

Boris Johnson var Storbritanniens premiärminister när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Nu menar han att Storbritannien och andra europeiska länder borde göra mer för att stödja det krigsdrabbade landet.

Johnson föreslår att Ukrainas allierade bör ”slå om en strömbrytare” i Vladimir Putins huvud – genom att omedelbart skicka trupper.

Dessa bör skickas till säkra områden i Ukraina, menar han, utan att man inväntar krigets slut.

– Ja, jag tror, du vet, om vi är villiga att göra det i samband med ett eldupphör, vilket naturligtvis lägger hela initiativet, all makt i Putins händer, varför inte göra det nu? säger Boris Johnson till BBC.

Soldaterna bör alltså sättas in i icke-stridande roller, menar han.

– Det finns ingen logisk anledning som jag kan se till varför vi inte skulle skicka fredliga markstyrkor dit för att visa vårt stöd, vårt konstitutionella stöd för ett fritt, självständigt Ukraina, säger Boris Johnson.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens – kräver samma sak

”Upp till Putin att bestämma?”

Det handlar om en politisk och principiell markering, menar den brittiske tidigare premiärministern.

– Det handlar om huruvida Ukraina är ett fritt land eller inte. Om det är en vasallstat till Ryssland, vilket är vad Putin vill, så är det uppenbarligen upp till Putin att bestämma vem som kommer till hans land. Om det inte är det, är det upp till ukrainarna, säger Boris Johnson till kanalen.

Det brittiska försvarsministeriet har kommenterat Johnsons förslag, men utan att svara på om det skulle kunna vara aktuellt att skicka trupper redan idag.

– Vi är stolta över det brittiska ledarskapet i Ukraina – att stödja kampen idag och arbeta för att säkra freden imorgon, säger en talesperson för ministeriet.

– Det är därför denna regering ger det högsta militära stödet någonsin, inklusive ett nyligen genomfört luftförsvarspaket på en halv miljard pund så sent som förra veckan, vilket påskyndar 200 miljoner pund för den brittiska militären att förbereda sig för eventuell utplacering i Ukraina, och samarbetar med över 30 nationer genom den Storbritannien-ledda Coalition of the Willing, säger talespersonen.

LÄS OCKSÅ: Enorma summan USA kan tvingas betala tillbaka

Foto: Caitlin Qvist Försvarsmakten

Text: Redaktionen