Erdoğan kräver nya regler: hela världen skulle påverkas

2023 12 10

I fredags använde USA sin vetorätt i FN:s säkerhetsråd.

En resolution om omedelbar vapenvila mellan palestinska Hamas och Israel togs upp inför omröstning efter att FN:s generalsekreterare Antonio Guterres varnat för att kriget hotar internationell fred och säkerhet.

– Vi står inför en allvarlig kollaps av det humanitära systemet, framhöll Antonio Guterres inför omröstningen.

"Sår frö för nästa krig"

När omröstningen så skedde lade USA, i egenskap av permanent medlem, in sitt veto.

Resolutionen om vapenvila, som hade ett stort stöd bland många länder, gick därmed om intet.

– Det skulle bara så ett frö för nästa krig, eftersom Hamas inte har någon önskan att se en varaktig fred, sade den biträdande amerikanska FN-ambassadören Robert Woods efteråt.

Erdoğan kräver förändring i grunden

USA:s agerande har gjort Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan mycket upprörd, rapporterar Reuters.

Den turkiska ledaren kräver nu att FN görs om i grunden – med antydningar om att länder inte alls ska kunna lägga in veto när de har majoriteten emot sig.

– Förenta nationernas säkerhetsråds krav på vapenvila avvisas endast av USA:s veto. Är detta rättvisa? säger Erdoğan enligt nyhetsbyrån och tillägger:

– FN:s säkerhetsråd behöver reformeras.

Skulle påverka hela världen

Säkerhetsrådet består av 15 medlemsländer. Deras uppdrag är att upprätthålla världsfred och avvärja hot mot den internationella säkerheten.

USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland och Kina är permanenta medlemmar och innehar vetorätt i samtliga frågor. Övriga medlemmar väljs in på två år från olika delar av världen.

Om vetorätten försvann skulle det innebära ett helt nytt utgångsläge för världen. 

Sedan 1946 har länderna använt sin vetorätt hela 288 gånger, enligt FN:s hemsida.

"Israeliskt skyddsråd"

Allra flest gånger har Ryssland använt veton, senaste tiden bland annat om ett fördömande av den ryska invasionen av Ukraina.

USA har använt vetorätten 84 gånger, varav 46 av gångerna har handlat om att stötta Israel genom att blockera förslag som kritiserar Israel men inte palestinska grupperingar på samma sätt.

Det är bland annat även detta som Erdoğan har åsikter på.

– Sedan 7 oktober har säkerhetsråden blivit ett israeliskt skyddsråd, säger Erdoğan enligt AFP.

Den turkiska presidenten har sedan Hamas chockattack och den efterföljande israeliska offensiven riktat kraftig kritik mot Israel.

I ett parlamentstal i oktober kallade han Hamas för “befriare” som kämpar för att skydda sin mark.

Hamas är terrorstämplat i både EU och USA sedan en tid tillbaka.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

08 april 26

Nya regler för din router – gäller från 11 september

2026 09 02

Din router kan vara hackad av Rysslands militära underrättelsetjänst (GRU).

Det har Finlands motsvarighet till Säpo, Skyddspolisen, varnat för.

Enligt myndigheten har ryska hackare utnyttjat dåligt skyddade routrar i vanliga bostäder runt om i Europa. I korthet innebär det att många med en router för hemmabruk kan ha främjat ryskt cyberspionage, utan att veta om det.

– Kapade nätverksenheter har kunnat användas som en del av en så kallad operativ skyddsinfrastruktur, som både möjliggör att cyberspionagetrafik maskeras som vanlig nätverkstrafik och försvårar upptäckt, indentifiering och spårning av aktören, framhåller Skyddspolisen i ett uttalande.

Nya regler införs

Nu agerar EU.

Unionens nya lagstiftning Cyber Resilience Act (CRA) träder i kraft den 11 september och innebär betydligt hårdare krav på tillverkare av uppkopplade produkter, som routrar, datorer och mobiltelefoner.

Om en sårbarhet identifieras ska tillverkaren lämna en första varning inom 24 timmar och en fullständig anmälan inom 72 timmar, uppger EU-kommissionen.

För aktivt utnyttjade sårbarheter ska en slutgiltig rapport lämnas senast 14 dagar efter att en korrigerande åtgärd har vidtagits.

Tillverkarna ska också informera användare som påverkas av problemet. Vid behov ska användare även informeras om vilka åtgärder som de behöver vidta för att minska riskerna och konsekvenserna av den upptäcka sårbarheten.  

ANDRA LÄSER: Turkiet vill öppna Ukrainakorridor – i samtal med Kreml och Kyiv

Alla påverkas

Konsumenter i hela Sverige påverkas av den nya lagstiftningen.

– Förordningen gäller för alla produkter med digitala komponenter, både hårdvara och mjukvara, samt för produkternas hela livscykel. Med andra ord omfattas både tillverkare, importörer och distributörer som vill agera på EU:s inre marknad, rapporterar Svenska Institutet för Standarder, SiS.

LÄS OCKSÅ: En av fyra bilister gör fel vid däckbyte 

Foto: S. Phillips - Hostreviews.co.uk

Text: Redaktionen

1 sep 26

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

–  Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen