Erdoğan mycket missnöjd– ”det är orättvist”

2023 11 10

Redan 1987 ansökte Turkiet om medlemskap i den dåvarande motsvarigheten till EU.

Tolv år senare, 1999, fick landet kandidatstatus till unionen och anslutningsförhandlingar inleddes 2005.

Men Turkiet är fortfarande inte medlem, bland annat på grund av att EU inte anser att demokratin är tillräckligt välfungerande i landet.

Nytt besked

Nu har EU färdigställt sin senaste rapport om var Turkiet står i sin ansökningsprocess.

Och enligt den nya sammanställningen når president Recep Tayyip Erdoğan fortfarande inte kraven för att närma sig ett medlemskap.

Rapporten kritiserar exemepelvis Turkiet för en “allvarlig tillbakagång” när det gäller demokratisk standard, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och rättsligt oberoende.

Turkiet håller inte med

EU:s slutsatser delas inte av Turkiet och Erdoğan.

Det är landets utrikesdepartement som för presidentens talan i kritiken.

– Vi avvisar kategoriskt ogrundade påståenden och orättvis kritik, särskilt om de politiska kriterierna och avsnittet om rättsväsendet och grundläggande rättigheter, framhåller departementet i ett uttalande enligt Reuters.

"Det är orättvist"

EU-kommissionen pekar på att Turkiet, i sin kamp mot terrorism, inte alls följer den standard för rättsprinciper eller grundläggande friheter som EU kräver.

Inte heller när det gäller mänskliga rättigheter.

Orättvisa anklagelser, enligt det turkiska utrikesdepartementet.

– Ouppriktighet i EU:s tillvägagångssätt och en tydlig dubbelmoral, uttrycker regeringen.

Krävde medlemskap

I somras lät Erdoğan meddela att Turkiet inte godkänner Sveriges Natoansökan förrän EU gett grönt ljus för ett turkiskt medlemskap i den europeiska gemenskapen.

– Nästan alla Natoländer är också medlemmar i EU. Turkiet har väntat vid EU:s ytterdörr i över 50 år, sade han till turkisk tv.

– Öppna först vägen för Turkiets medlemskap i Europeiska unionen. Sedan kommer vi att öppna den för Sverige, precis som vi öppnade den för Finland.

Sverige kommer att hjälpa

Tidigare i höstas bröt regeringen tystnaden om Turkiets EU-krav.

Man gav då beskedet att Sverige ser positivt på att landet vill gå med i EU och kommer att underlätta för ett turkiskt medlemskap.

– Men det kräver också reformer i det landet, precis som i de andra länderna, sade EU-ministern Jessika Roswall (M) till SVT vid tillfället.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen