Erdoğan mycket missnöjd– ”det är orättvist”

2023 11 10

Redan 1987 ansökte Turkiet om medlemskap i den dåvarande motsvarigheten till EU.

Tolv år senare, 1999, fick landet kandidatstatus till unionen och anslutningsförhandlingar inleddes 2005.

Men Turkiet är fortfarande inte medlem, bland annat på grund av att EU inte anser att demokratin är tillräckligt välfungerande i landet.

Nytt besked

Nu har EU färdigställt sin senaste rapport om var Turkiet står i sin ansökningsprocess.

Och enligt den nya sammanställningen når president Recep Tayyip Erdoğan fortfarande inte kraven för att närma sig ett medlemskap.

Rapporten kritiserar exemepelvis Turkiet för en “allvarlig tillbakagång” när det gäller demokratisk standard, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och rättsligt oberoende.

Turkiet håller inte med

EU:s slutsatser delas inte av Turkiet och Erdoğan.

Det är landets utrikesdepartement som för presidentens talan i kritiken.

– Vi avvisar kategoriskt ogrundade påståenden och orättvis kritik, särskilt om de politiska kriterierna och avsnittet om rättsväsendet och grundläggande rättigheter, framhåller departementet i ett uttalande enligt Reuters.

"Det är orättvist"

EU-kommissionen pekar på att Turkiet, i sin kamp mot terrorism, inte alls följer den standard för rättsprinciper eller grundläggande friheter som EU kräver.

Inte heller när det gäller mänskliga rättigheter.

Orättvisa anklagelser, enligt det turkiska utrikesdepartementet.

– Ouppriktighet i EU:s tillvägagångssätt och en tydlig dubbelmoral, uttrycker regeringen.

Krävde medlemskap

I somras lät Erdoğan meddela att Turkiet inte godkänner Sveriges Natoansökan förrän EU gett grönt ljus för ett turkiskt medlemskap i den europeiska gemenskapen.

– Nästan alla Natoländer är också medlemmar i EU. Turkiet har väntat vid EU:s ytterdörr i över 50 år, sade han till turkisk tv.

– Öppna först vägen för Turkiets medlemskap i Europeiska unionen. Sedan kommer vi att öppna den för Sverige, precis som vi öppnade den för Finland.

Sverige kommer att hjälpa

Tidigare i höstas bröt regeringen tystnaden om Turkiets EU-krav.

Man gav då beskedet att Sverige ser positivt på att landet vill gå med i EU och kommer att underlätta för ett turkiskt medlemskap.

– Men det kräver också reformer i det landet, precis som i de andra länderna, sade EU-ministern Jessika Roswall (M) till SVT vid tillfället.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen