Erdoğan mycket missnöjd– ”det är orättvist”

2023 11 10

Redan 1987 ansökte Turkiet om medlemskap i den dåvarande motsvarigheten till EU.

Tolv år senare, 1999, fick landet kandidatstatus till unionen och anslutningsförhandlingar inleddes 2005.

Men Turkiet är fortfarande inte medlem, bland annat på grund av att EU inte anser att demokratin är tillräckligt välfungerande i landet.

Nytt besked

Nu har EU färdigställt sin senaste rapport om var Turkiet står i sin ansökningsprocess.

Och enligt den nya sammanställningen når president Recep Tayyip Erdoğan fortfarande inte kraven för att närma sig ett medlemskap.

Rapporten kritiserar exemepelvis Turkiet för en “allvarlig tillbakagång” när det gäller demokratisk standard, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och rättsligt oberoende.

Turkiet håller inte med

EU:s slutsatser delas inte av Turkiet och Erdoğan.

Det är landets utrikesdepartement som för presidentens talan i kritiken.

– Vi avvisar kategoriskt ogrundade påståenden och orättvis kritik, särskilt om de politiska kriterierna och avsnittet om rättsväsendet och grundläggande rättigheter, framhåller departementet i ett uttalande enligt Reuters.

"Det är orättvist"

EU-kommissionen pekar på att Turkiet, i sin kamp mot terrorism, inte alls följer den standard för rättsprinciper eller grundläggande friheter som EU kräver.

Inte heller när det gäller mänskliga rättigheter.

Orättvisa anklagelser, enligt det turkiska utrikesdepartementet.

– Ouppriktighet i EU:s tillvägagångssätt och en tydlig dubbelmoral, uttrycker regeringen.

Krävde medlemskap

I somras lät Erdoğan meddela att Turkiet inte godkänner Sveriges Natoansökan förrän EU gett grönt ljus för ett turkiskt medlemskap i den europeiska gemenskapen.

– Nästan alla Natoländer är också medlemmar i EU. Turkiet har väntat vid EU:s ytterdörr i över 50 år, sade han till turkisk tv.

– Öppna först vägen för Turkiets medlemskap i Europeiska unionen. Sedan kommer vi att öppna den för Sverige, precis som vi öppnade den för Finland.

Sverige kommer att hjälpa

Tidigare i höstas bröt regeringen tystnaden om Turkiets EU-krav.

Man gav då beskedet att Sverige ser positivt på att landet vill gå med i EU och kommer att underlätta för ett turkiskt medlemskap.

– Men det kräver också reformer i det landet, precis som i de andra länderna, sade EU-ministern Jessika Roswall (M) till SVT vid tillfället.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

En kedja har inte höjt – 100 kronor billigare per tank

2026 04 07

Hos en av bensinkedjorna går det att köpa billigare diesel.

Kriget i Mellanöstern har som bekant inneburit kraftigt stigande oljepriser – och dyrare priser vid pump runt om i världen.

Så även i Sverige – där flera av de stora bensinkedjorna under de senaste dagarna har höjt sina priser, precis lagom till påsk.

Men en kedja har inte höjt inför högtidsdagarna – och där går det att spara så mycket som 100 kronor per tank.

Har inte höjt

Så här ser de senaste dieselpriserna ut hos de ledande bensinkedjorna:

Preem: 25,74 kronor per liter

Circle K: 25,74 kronor per liter

OKQ8: 23,89 kronor per liter

Den som tankar 60 liter hos OKQ8 sparar därmed 111 kronor – och den som tankar 50 liter sparar 93 kronor.

Bensinkedjorna uppger numera bara företagspriser – men listpriser för privatpersoner följer enligt Di sannolikt samma mönster.

Den senaste gången OKQ8 höjde priserna var den första april – medan exempelvis Preem och Circle K har höjt efter dess.

Senaste nytt

Samtidigt fortsätter kriget i Mellanöstern att rasa.

Israels försvarsminister Israel Katz har gått ut med ett uttalande om att de har slagit till mot en petrokemisk anläggning i Iran.

Samtidigt meddelar han att IDF har instruerats att fortsätta attackera iransk infrastruktur "med full kraft", rapporterar BBC.

Läs mer: Vita huset rasar mot rykte om Trump

“85 procent”

Så här låter det från försvarsministern på måndagen:

– IDF har nu genomfört ett kraftigt angrepp mot Irans största petrokemiska anläggning i Asaluyeh, säger han.

– Nu har de två anläggningar som tillsammans står för cirka 85 procent av Irans petrokemiska export tagits ur drift och är inte längre funktionsdugliga.

Inga tecken på avtal

Under gårdagen sade USA:s president Donald Trump att ett avtal kan komma att nås med Iran under måndagen.

Det finns dock i nuläget inga tecken på att någon överenskommelse ska vara nära förestående.

Läs mer: Pengarna kan dröja – många har missat viktig detalj i deklarationen

Foto: Circle K

Text: Redkationen

Jättebesked för svenska kronan

2026 04 07

Kronan kan vara på väg att stärkas rejält.

Under 2025 stärktes kronan rejält. På senare tid har ”kronrallyt” dock tappat fart.

Men det är långt ifrån över, menar Bank of America – som förutspår att den svenska valutan kommer att stärkas ytterligare.

Tror på stark krona

Kronan kommer att stärkas mot euron och dollarn till slutet av 2026.

Den bedömningen gör Bank of America, rapporterar EFN.

Enligt bankens bedömning kommer kronan fortsätta stärkas under hela det återstående året.

Prognosen gör gällande att en euro kommer att kosta 10,5 kronor i slutet av 2026.

Dollarn kommer att kosta 8,40 kronor i slutet av året, enligt banken.

– Svenska kronan har varit den bäst presterande valutan bland G10-länderna i år, men vi tror inte att dess uppgång är över. Vi räknar med gynnsamma utvecklingar både i och utanför hemmaplan, skriver banken, enligt kanalen.

Starkare än euroområdet

Banken spår också att Sverige kommer att ha en starkare tillväxt än länderna i euroområdet.

Bland annat kommer EU:s stora försvarssatsningar att gynna svensk ekonomi.

– På hemmaplan förväntar vi oss en starkare tillväxt i Sverige jämfört med euroområdet, givet Sveriges svagare utgångsläge, högre räntekänslighet och en mer konsumtionsinriktade finanspolitik, skriver banken, enligt kanalen.

Bank of America tror också att svenska Riksbanken kommer att vara mer ”hökaktig” än ECB och prioritera att hålla inflationen låg.

Riksbanken lämnade styrräntan oförändrad på 1,75 procent i sitt senaste räntebesked.

Samtidigt framhöll man tydligt att penningpolitiken kommer att anpassas om inflations- och konjunkturutsikterna kräver det.

LÄS OCKSÅ: Pensionärer lockas med rabatt - banken varnar

Två scenarier för räntan

I uttalandet i samband med räntebeskedet uppgav Riksbanken att det å ena sidan finns ett scenario där man kan tvingas höja räntan, till följd av effekterna av kriget i Mellanöstern.

– Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, skrev Riksbanken i sitt uttalande.

Men det finns också ett scenario där man kan behöva sänka räntan.

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet, enligt Riksbanken.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa sparkonton utsedda - flera har sänkt

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen