Erdoğan: Ni är nästan lika värdelösa som Sverige

2025 10 22

Under nästan ett års tid förhalade Turkiet Finlands väg in i Nato.

För Sverige tog det nästan dubbelt så lång tid, även det på grund av Natolandets ovilja att godkänna medlemskapet.

Nu avslöjar Finlands före detta president Sauli Niinistö detaljerna bakom bråken när Turkiet vägrade att släppa in de båda länderna i försvarsalliansen.

– Länge hade det varit tydligt att just Sverige var i knipa, ibland konstaterades det att det egentligen inte fanns något emot Finland, ibland återigen att Finland var nästan lika värdelöst som Sverige, berättar Niinistö i en ny bok, enligt Iltalehti.

Pekar ut koranbränningarna

Finländska och svenska representanter var i ständig kontakt med turkiska motsvarigheter efter ländernas ansökan till Nato.

Enligt Niinistö svängde Turkiet jämnt och ständigt fram och tillbaka. Expresidenten beskriver mötena som “att såga fram och tillbaka”.

Ett av Turkiets krav var att Sverige och Finland skulle ändra sin respektive terroristlagstiftning. Men det fanns även andra omständigheter som försvårade processen.

– Stämningen var särskilt spänd på grund av koranbränningen i Sverige, skriver Sauli Niinistö.

LÄS MER: Raseri mot turkisk vapenaffär: "Förskräckligt"

"Erdoğan gillade inte det"

I januari 2023 gav Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan besked om att Finlands medlemskap kunde ratificeras “om inte Finland gör samma misstag som Sverige”.

Därmed kunde Finland gå före i kön in i Nato. Sauli Niinistö menar att Turkiet hade flera skäl att förhala de två ländernas inträde i alliansen.

– Utan tvekan ville Turkiet verkligen öka allmänhetens medvetenhet och diskussion om sin oro kring terrorism, och till viss del lyckades det, menar den forne presidenten.

Niinistös teori varför Finland “passade bättre i Nato än Sverige” var för att landet generellt sågs mer positivt i Turkiet.

När Finland till slut gick med i Nato höll Niinistö en gemensam pressträff med Erdoğan där han konstaterade att landets medlemskap var fullständigt först när även Sverige gått med.

– Erdoğan verkade inte gilla det, framhåller Niinistö.

LÄS MER: USA kan svänga – uppfyller Erdoğans högsta önskan

Foto: President of the Republic of Turkey

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen