ENORMA SUMMAN: Så mycket har kriget kostat Putin

2022 11 25

Ryssland har spenderat hiskeliga 82 miljarder dollar, motsvarande 850 miljarder kronor, på sitt brutala anfallskrig i Ukraina.

Siffran innefattar endast kostnader för militära utgifter, rapporterar Forbes.

Enligt tidningens granskning utgör summan en fjärdedel av Rysslands årliga budget.

10 000 till 50 000 granater varje dag

Efter den inledande snabboffensiven mot Ukrainas huvudstad Kyiv har den ryska armén övergått till mer traditionell rysk krigsföring.

De ryska styrkorna har försökt pressa tillbaka ukrainarna genom att skjuta stora mängder artilleri mot områden där de tror att motståndaren befinner sig. Efter en längre tids beskjutning beordras de ryska styrkorna att avancera framåt.

Krigsföringen kräver enorma resurser. Den ryska armén beräknas ha använt 10 000 till 50 000 artilleripjäser per dag under kriget.

En granat värderas till 1 000 dollar, erfar Forbes.

Det innebär följaktligen att Kreml spenderat över 5,5 miljarder på enbart artilleri.

Avfyrat drygt 4 000 robotar

Samtidigt fortsätter Rysslands terrorbombningar av ukrainska städer.

Under krigets gång har den ryska armén avfyrat drygt 4 000 robotar mot olika mål i Ukraina. Den genomsnittliga kostnaden för en rysk robot beräknas till 3 miljoner dollar, uppger Forbes.

Utöver kostnader för artilleri och långdistansrobotar har Ryssland förlorat 278 stridsflygplan som i genomsnitt kostar 18 miljoner dollar styck.

Ryssland har även förlorat 261 helikoptrar. Varje helikopter värderas till 10,4 miljoner dollar i genomsnitt.

Den totala kostnaden för förlorade stridsflygplan och helikoptrar uppgår till åtta miljarder dollar, rapporterar Forbes.

Halva Kyiv fortfarande strömlöst

Trots enorma utgifter fortsätter Moskva sitt brutala krig mot Ukraina. I onsdags lanserade Ryssland en massbeskjutning mot flera ukrainska städer.

Två dagar senare är halva Kyiv fortfarande utan ström. Det uppger huvudstadens statsförvaltning på Telegram.

Statsförvaltningen betonar att arbetet med att återställa el- och vattenförsörjningen för hela staden pågår för fullt.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Massiv kinesisk expansion i Ryssland

2026 03 06

Kina storsatsar i Ryssland.

Allt fler kinesiska företag tar sig in på den ryska online‑marknaden och hotar traditionella ryska aktörer.

Under förra året startades var femte e‑handelsföretag i landet med kinesiskt inflytande, rapporterar oberoende Moscow Times.

Ökar sin närvaro online

Under 2025 startades en betydande mängd nya online‑företag i Ryssland där en kinesisk medborgare varit grundare eller vd.

Ungefär var femte nyregistrerat e‑handelsbolag var kinesiskt enligt en undersökning från T-Business.

Analytiker visar att förra året fördubblades antalet registreringar av kinesiska företag inom e‑handel, och det totala antalet kinesiska aktörer som sysslar med online‑handel i Ryssland ökade 2,4 gånger jämfört med 2024.

– Den här utvecklingen är snabbare än vad vi sett tidigare, och visar på en tydlig trend av kinesiskt inflytande i Rysslands digitala ekonomi, säger en affärsanalytiker som följer marknaden.

LÄS MER: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

Slår mot ryska aktörer

Den ökade närvaron av kinesiska nätverksföretag innebär att ryska entreprenörer möter hårdare konkurrens i en redan utmanande ekonomi.

Många ryska e‑handelsplattformar har tidigare haft en dominerande roll i landet, men den snabba ökningen av kinesiska aktörer har lett till ett ökat tryck – särskilt inom varuförsäljning och tekniska tjänster.

Experter menar att kinesiska företag ofta har stora resurser och effektiva logistikkedjor, vilket kan ge dem fördelar i konkurrensen om ryska konsumenter och partners.

– Det här är inte bara tillfälliga satsningar – det är en strukturell förändring, säger en marknadsexpert med fokus på e‑handel, till Moscow Times.

Öppnar upp

Den kinesiska expansionen i Rysslands digitala ekonomi kommer i ett läge där många västerländska företag har lämnat den ryska marknaden efter sanktioner och handelsbegränsningar.

Detta öppnar upp för asiatiska aktörer att ta större marknadsandelar.

Samtidigt fortsätter Kina och Ryssland bygga ekonomiska relationer inom många sektorer, där Kina länge varit en av de största handelspartnerna för rysk import och export.

LÄS MER: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen