ENORM SMITTSPRIDNING: 50 000 nya smittade och 75 nya dödsfall i Sverige

2022 01 26

Det fruktade coronaviruset sprids nu som en löpeld genom Sverige med rekordmånga smittade personer.

Senaste statistiken visar nu att antalet nya fall med covid-19 i Sverige rusar i höjden som aldrig förr.

Värsta smittspridningen hittills

Hela 50 495 nya smittfall har registrerats i Sverige sedan i går rapporterar SVT i den statistik som inkluderar eftersläpningen av tidigare dygns statistik. För Folkhälsomyndighetens smittantal avseende enbart i går tisdag är antalet 44 944.

Enorm omfattning

Folkhälsomyndighetens dygnstal är nytt rekord vilket innebär att coronaviruset nu sprids i enorm omfattning i Sverige. Samtidigt rapporteras 75 nya dödsfall inklusive eftersläpning sedan den senaste uppdateringen igår. Totalt har därmed nästan 15 800 personer avlidit.

Restriktionerna förlängs

De nuvarande restriktionerna i Sverige förlängs i ytterligare två veckor uppger regeringen.

– Vi har just nu en extremt hög smittspridning på grund av omikronvarianten. Bara den senaste veckan har över 270 000 nya fall rapporterats, säger Lena Hallengren (S).

Åtgärderna behövs

Sverige ligger tidsmässigt efter Danmark i smittspridningskurvan.

– Folkhälsomyndigheten bedömer att nuvarande åtgärder lägger en broms på spridningen och givet det höga antalet fall så behövs den bromsen ännu en tid, framhåller socialministern.

Vill undvika bakslag

Det finns en oro kring att för tidigt avvecklade restriktioner kan leda till ännu större belastning för den redan hårt beprövade sjukvården.

–  Släpper vi i den för snabbt riskerar vi ett allvarligt bakslag mot samhällets grundläggande funktioner, säger Lena Hallengren (S).

Kanske avveckling 9 februari

Restriktionerna kan komma att börja avvecklas den 9 februari förutsatt att folk fortsätter att vaccinera sig.

– Det finns över 270 000 fall rapporterade under de senaste sju dagarna. Storleken på mörkertalet kan inte fastställas, men vår bedömning är att det, under denna period av extremt hög smittspridning, är minst en halv miljon i veckan som insjuknar i covid-19, säger generaldirektör Karin Tegmark Wisell.

Dubbel smitta i Danmark

I Danmark är smittspridningen i relation till befolkningsstorleken nästan dubbelt så stor som i Sverige men Regeringen Mette Frederiksen (S) har ändå beslutat att avveckla landets restriktioner från och med tisdag den 1 februari nästa vecka. Anledningen är att folk inte längre blir lika sjuka av omikronvarianten.

Partierna ska diskutera

Samtidigt drar nu flera danska regioner ned på sin beredskap. Den enda restriktion som väntas kvarstå är isolering efter inresa till Danmark rapporterar danska TV2.

Danska parlamentet ska diskutera pandemin senare idag och partierna har fram till fredag på sig att inkomma med avvikande uppfattningar.

Allt fler vaccineras

Sveriges statistik för vaccinationer visar att allt fler väljer att vaccinera sig.

◾87 % har fått dos 1 av 12-plussarna

◾84 % har fått dos 2 av 12-plussarna

◾44% har fått dos 3 av 18-plussarna

Stort intresse för dos 3

Intresset för den tredje dosen är mycket stort och bara det senaste registrerade dygnet har 80 000 ytterligare svenskar fått den tredje sprutan, den så kallade boosterdosen.

Jämfört med Norden

Danmarks smittspridning började rusa redan efter Lucia och i dag ser smittspridningen ut så här i Norden sett till nya antalet registrerade smittade per dag utslaget på 100 000 invånare i genomsnitt de senaste registrerade 7 dagarna enligt VG.

◾730 Danmark

◾421 Island

◾382 Sverige

◾336 Norge

◾169 Finland (ej uppdaterat värde)

Andelen testade varierar dock mellan länderna.

Totala antalet döda

Sett till totala antalet döda ligger Sverige sämst till rapporterar  VG.

◾15 800 Sverige

◾   3 700 Danmark

◾   1 700 Finland

◾   1 400 Norge

◾          45  Island

Foto: Region Kronoberg

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen