Energijätte sätter ned foten: Ger besked om kärnkraft i Sverige

2025 03 24

Fortum ger grönt ljus till att bygga ny kärnkraft i Finland och Sverige.

Det framhåller den finländska energijätten på måndagsmorgonen.

Efter att ha avslutat en förstudie som går igenom kommersiella, tekniska och samhälleliga förutsättningar för ny kärnkraft i Sverige och Finland har Fortum fattat beslut.

Energikoncernen är redo att bygga ny kärnkraft i de nordiska länderna.

– Elektrifieringen av industrier och samhällen förväntas leda till upp emot en fördubbling av elbehovet i Norden mot 2050. Att möta en sådan efterfrågeökning med enbart väderberoende kraftslag skulle leda till ett mycket volatilt elsystem med begränsad förutsägbarhet när det gäller tillgänglighet och pris, säger Markus Rauramo, vd för Fortum, och tillägger:

– Det skulle inte vara önskvärt för varken våra kunder eller samhället. Vi på Fortum ser att vi behöver behålla alla fossilfria teknologier i verktygslådan även i framtiden, därför kommer vi att fortsätta utveckla förutsättningarna för ny kärnkraft som ett långsiktigt alternativ.

På ett villkor

Fortum ställer dock ett tydligt krav för att bygga ny kärnkraft på svensk mark: Statlig hjälp med finansieringen är en förutsättning.

I sin studie skriver energijätten att den nuvarande elmarknadsdesignen innebär att en investering i ny kärnkraft inte är ekonomiskt gångbar enbart på marknadsmässiga grunder. Nya kärnkraftsprojekt kan dock genomföras när en tydlig modell för riskdelning är på plats, menar Fortum.

– Vi har konkurrensfördelar genom vår långtgående och breda expertis inom kärnkraft, men vi kommer ändå att behöva starka partners för framtida projekt. Som nästa steg kommer vi att fortsätta utveckla en affärsplan och aktivt söka partnerskap för att undersöka intresset att samutveckla och saminvestera i ett nytt kärnkraftsprojekt med oss, säger Petra Lundström, chef för kärnkraftsproduktion på Fortum.

Öppnat för statlig hjälp

Regeringen har sedan tidigare föreslagit statliga kreditgarantier på 400 miljarder kronor för lån till investeringar för ny kärnkraft.

Men åtgärden kommer inte att räcka.

Den bedömningen gör regeringen i sin färdplan för ny kärnkraft i Sverige.

–  För att stärka förutsättningarna och ge ytterligare incitament att investera i kärnkraft ska en utredare föreslå en riskdelnings- och finansieringsmodell där staten delar risken, skriver regeringen på sin hemsida.

Arkivfoto: Moderaterna resp Vattenfall Group

Text: Redaktionen

MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen