Energijätte sätter ned foten: Ger besked om kärnkraft i Sverige

2025 03 24

Fortum ger grönt ljus till att bygga ny kärnkraft i Finland och Sverige.

Det framhåller den finländska energijätten på måndagsmorgonen.

Efter att ha avslutat en förstudie som går igenom kommersiella, tekniska och samhälleliga förutsättningar för ny kärnkraft i Sverige och Finland har Fortum fattat beslut.

Energikoncernen är redo att bygga ny kärnkraft i de nordiska länderna.

– Elektrifieringen av industrier och samhällen förväntas leda till upp emot en fördubbling av elbehovet i Norden mot 2050. Att möta en sådan efterfrågeökning med enbart väderberoende kraftslag skulle leda till ett mycket volatilt elsystem med begränsad förutsägbarhet när det gäller tillgänglighet och pris, säger Markus Rauramo, vd för Fortum, och tillägger:

– Det skulle inte vara önskvärt för varken våra kunder eller samhället. Vi på Fortum ser att vi behöver behålla alla fossilfria teknologier i verktygslådan även i framtiden, därför kommer vi att fortsätta utveckla förutsättningarna för ny kärnkraft som ett långsiktigt alternativ.

På ett villkor

Fortum ställer dock ett tydligt krav för att bygga ny kärnkraft på svensk mark: Statlig hjälp med finansieringen är en förutsättning.

I sin studie skriver energijätten att den nuvarande elmarknadsdesignen innebär att en investering i ny kärnkraft inte är ekonomiskt gångbar enbart på marknadsmässiga grunder. Nya kärnkraftsprojekt kan dock genomföras när en tydlig modell för riskdelning är på plats, menar Fortum.

– Vi har konkurrensfördelar genom vår långtgående och breda expertis inom kärnkraft, men vi kommer ändå att behöva starka partners för framtida projekt. Som nästa steg kommer vi att fortsätta utveckla en affärsplan och aktivt söka partnerskap för att undersöka intresset att samutveckla och saminvestera i ett nytt kärnkraftsprojekt med oss, säger Petra Lundström, chef för kärnkraftsproduktion på Fortum.

Öppnat för statlig hjälp

Regeringen har sedan tidigare föreslagit statliga kreditgarantier på 400 miljarder kronor för lån till investeringar för ny kärnkraft.

Men åtgärden kommer inte att räcka.

Den bedömningen gör regeringen i sin färdplan för ny kärnkraft i Sverige.

– För att stärka förutsättningarna och ge ytterligare incitament att investera i kärnkraft ska en utredare föreslå en riskdelnings- och finansieringsmodell där staten delar risken, skriver regeringen på sin hemsida.

Arkivfoto: Moderaterna resp Vattenfall Group

Text: Redaktionen

USA drar sig ur – första landet i världen som lämnar

2026 01 08

Tidigare i veckan meddelade Vita huset att USA avser att lämna ett 60-tal internationella organisationer och avtal.

Ett av avtalen som Trumpregeringen vill lämna får nu särskild uppmärksamhet.

Det handlar om FN:s ramkonvention om klimatförändringar, UNFCCC, som amerikanerna anslöt sig till 1992.

Aldrig någonsin har det hänt att ett land lämnat avtalet – vilket skulle göra USA till det första landet i världen att göra så.

– Vi kommer inte att fortsätta att lägga ut resurser, diplomatiskt kapital och den legitimerande vikten av vårt deltagande i institutioner som är irrelevanta för eller i konflikt med våra intressen, säger USA:s utrikesminister Marco Rubio enligt CNN.

Ökar spänningar med Europa

Om USA gör verklighet av att lämna avtalet skulle det kunna öka spänningarna med landets allierade som ser klimatfrågan som en prioriterad sådan, skriver CNN.

Det aktuella avtalet kräver inte att USA ska minska fossila bränslen eller ens förorena mindre, utan utgår från ett mål om att stabilisera mängden klimatpåverkande föroreningar i atmosfären på en nivå som skulle "förhindra farlig antropogen (mänskligt orsakad) påverkan på klimatsystemet", ”förklarar kanalen.

Fördraget, som ligger till grund för internationellt samarbete om klimatförändringar, kräver dock att länderna varje år rapporterar in en inventering över sina föroreningar.

Den senaste gången skippades den inventeringen helt av Trumpregeringen.

– Vi söker samarbete där det tjänar vårt folk och kommer att stå stadigt där det inte gör det, säger Marco Rubio.

LÄS MER: Grönt ljus från Trump – slår till mot Ryssland

"En gåva till Kina"

När Donald Trump tillträdde som president förra året drog han för andra gången USA ur Parisavtalet. Lämnar USA även UNFCCC blir det svårt för en framtida president att få tillbaka landet i Parisavtalet, eftersom det avtalet slöts inom ramen för UNFCCC.

John Kerry, utrikesminister under Barack Obama mellan 2013 och 2017, har kallat Trumps besked för “en gåva till Kina”.

– Det är ett “get out of jail”-frikort för länder och förorenare som vill undvika ansvar, säger han enligt CNN.

LÄS MER: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Plötslig vändning – Rysslands ”livlina” faller

2026 01 08

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina för snart fyra år sedan har landets ekonomi drabbats hårt.

Samtidigt har den burits upp av den nära handelsrelationen med Kina.

Handeln mellan de båda länderna ökade kraftigt under krigets inledande år.

– Under krigets första år växte handeln mellan Ryssland och Kina med 30 procent och under 2023 fortsatte den öka med samma mängd, rapporterar The Moscow Times.

Plötslig vändning 2025

Efter en kraftig ökning under flera år har trenden nu plötsligt vänt.

– Kina minskade inköpen av nästan alla råvaror från Ryssland under 2025, uppger tidningen.

– Handeln med Kina, som har blivit en livlina för den ryska ekonomin sedan väst införde sanktioner, minskade 2025 för första gången sedan kriget i Ukraina började.

Kraftig minskning

Under förra året minskade Kina sina inköp av rysk olja med 7,6 procent.

– Exporten i monetära termer kollapsade med 20 procent på grund av fallande priser och rabatter, uppger tidningen.

Den ryska kolexporten till Kina minskade med elva procent och timmerleveranserna minskade med tio procent.

När det kommer till järnmetaller är minskningen hela 63 procent.

Exporten av naturgas ökade förvisso med tolv procent, men på grund av fallande priser minskade exportvärdet ändå med 1,8 procent.

Minskar i andra riktningen också

Det är inte bara Kinas import från Ryssland som har rasat.

Detsamma gäller också handeln från Kina till grannen i norr.

– Tillgången på kinesiska varor till Ryssland minskade för första gången sedan krigets början, med 11,8 procent, rapporterar The Moscow Times.

– Importen av bilar från Kina har kollapsat med hälften.

Läs mer: Fartyg attackerat nära Turkiet

Putin vill vända trenden

Den minskade handeln oroar Kreml och Vladimir Putin, som under hösten besökte den kinesiska huvudstaden för att stärka banden länderna emellan.

Men relationen mellan stormakterna är inte jämlik.

– För Ryssland är Kina den största marknaden för råvaror, främst olja och gas. För Kina är Ryssland en liten exportmarknad i nivå med Mexiko, framhåller tidningen.

Läs mer: Turkiet redo rycka in – hotat med militär operation

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen