Energijätte sätter ned foten: Ger besked om kärnkraft i Sverige

2025 03 24

Fortum ger grönt ljus till att bygga ny kärnkraft i Finland och Sverige.

Det framhåller den finländska energijätten på måndagsmorgonen.

Efter att ha avslutat en förstudie som går igenom kommersiella, tekniska och samhälleliga förutsättningar för ny kärnkraft i Sverige och Finland har Fortum fattat beslut.

Energikoncernen är redo att bygga ny kärnkraft i de nordiska länderna.

– Elektrifieringen av industrier och samhällen förväntas leda till upp emot en fördubbling av elbehovet i Norden mot 2050. Att möta en sådan efterfrågeökning med enbart väderberoende kraftslag skulle leda till ett mycket volatilt elsystem med begränsad förutsägbarhet när det gäller tillgänglighet och pris, säger Markus Rauramo, vd för Fortum, och tillägger:

– Det skulle inte vara önskvärt för varken våra kunder eller samhället. Vi på Fortum ser att vi behöver behålla alla fossilfria teknologier i verktygslådan även i framtiden, därför kommer vi att fortsätta utveckla förutsättningarna för ny kärnkraft som ett långsiktigt alternativ.

På ett villkor

Fortum ställer dock ett tydligt krav för att bygga ny kärnkraft på svensk mark: Statlig hjälp med finansieringen är en förutsättning.

I sin studie skriver energijätten att den nuvarande elmarknadsdesignen innebär att en investering i ny kärnkraft inte är ekonomiskt gångbar enbart på marknadsmässiga grunder. Nya kärnkraftsprojekt kan dock genomföras när en tydlig modell för riskdelning är på plats, menar Fortum.

– Vi har konkurrensfördelar genom vår långtgående och breda expertis inom kärnkraft, men vi kommer ändå att behöva starka partners för framtida projekt. Som nästa steg kommer vi att fortsätta utveckla en affärsplan och aktivt söka partnerskap för att undersöka intresset att samutveckla och saminvestera i ett nytt kärnkraftsprojekt med oss, säger Petra Lundström, chef för kärnkraftsproduktion på Fortum.

Öppnat för statlig hjälp

Regeringen har sedan tidigare föreslagit statliga kreditgarantier på 400 miljarder kronor för lån till investeringar för ny kärnkraft.

Men åtgärden kommer inte att räcka.

Den bedömningen gör regeringen i sin färdplan för ny kärnkraft i Sverige.

–  För att stärka förutsättningarna och ge ytterligare incitament att investera i kärnkraft ska en utredare föreslå en riskdelnings- och finansieringsmodell där staten delar risken, skriver regeringen på sin hemsida.

Arkivfoto: Moderaterna resp Vattenfall Group

Text: Redaktionen


22 augusti 2026

Lågpriskedja ska öppna 80 nya butiker

2026 08 23

Lågpriskedjan Rusta har stora ambitioner för de kommande åren.

Lågpriskedjan har i dagarna släppt sin års- och hållbarhetsredovisning för verksamhetsåret 2025/26.

Av rapporten framgår att Rusta vid räkenskapsårets slut hade totalt 239 varuhus.

Kedjan hade då 125 butiker i Sverige, 54 i Norge, 50 i Finland och 10 i Tyskland.

Men expansionen ska fortsätta.

80 butiker

Under året öppnade kedjan 14 nya varuhus i Sverige, Norge och Finland.

De har samtidigt en etableringspipeline om 41 godkända och signerade lägen.

Vd Cathrine Wigzell berättar att kedjan har planer på att öppna mellan 65 och 80 nya varuhus fram till våren 2029.

Satsar stort

Utöver den utökade fysiska närvaron satsar kedjan också stort på e-handeln, berättar Wigzell.

– Under året har vi fortsatt att stärka vår digitala närvaro och erbjuder nu e-handel på samtliga marknader där vi verkar, säger hon.

– Det är en viktig investering för framtiden och ett naturligt komplement till vårt starka varuhusnät.

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Det är Rusta

Rusta har sitt huvudkontor i Upplands Väsby och är sedan 2023 börsnoterat på Nasdaq Stockholm.

Kedjan bildades i Uppsala 1986 av Anders Forsgren och Bengt-Olov Forssell “baserat på en idé som föddes 1979 under Forsgrens och Forssells forskningsstudier vid Uppsala universitet”. 

– Forsgren och Forssell skapade ett detaljhandelskoncept där kunderna kunde handla produkter för dagligt bruk till de bästa möjliga priserna, förklarar kedjan.

Första varuhuset

År 1986 öppnades det första varuhuset i Gävle.

År 1990 nådde kedjan 10 varuhus och hade då totalt 70 anställda.

I år firar Rusta 40 år.

– Under de senaste tolv månaderna har över 660 000 nya medlemmar anslutit sig, en ökning med över 10 procent, framhåller kedjan i sin rapport.

– 40-årsjubileet präglas av fortsatt expansion och visar Rustas långsiktiga styrka och tillväxt under fyra decennier.

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: Rusta

Text: Redaktionen


Su-24-stridsflygplan totalförstört

2026 08 23

Ett ryskt stridsflygplan har slagits ut i en ukrainsk attack.

Tidigare på lördagen kom uppgifter om en stor ukrainsk attack mot e-handelsjätten Ozon.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Nu kommer besked om att Ukraina har slagit ut ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24M, rapporterar Kyiv Post.

Stridsflyg utslaget

Det är i samband med en stor attack mot flygfältet Saki på ockuperade Krym som det ryska stridsflygplanet totalförstördes.

Det är emellertid oklart om Ukraina använde drönare eller robotar för att slå ut planet – men president Volodymyr Zelenskyj bekräftar saken.

– På flygfältet i Saki förstördes ett Su-24M-flygplan och fyra stycken flygfältsutrustningar, medan vi i Brjansk-regionen slog ut relästationer för drönarstyrning som ockupanterna använde för att leda attackdrönare mot fredliga ukrainska städer och byar. 

Tidigare attackerna

Zelenskyj bekräftar även attackerna som genomfördes under natten mellan fredagen och lördagen.

– Under det senaste dygnet slog våra styrkor till mot raffinaderiet i Novokujbysjevsk — 1 000 kilometer från frontlinjen — vilket berövar den ryska krigsmaskinen exportintäkter på miljontals dollar. Vi träffade även ett logistiknav i Samara-regionen samt mål i Svarta havet. 

Läs mer: 100 000 europeiska soldater behövs till gränsen

Det är Su-24M

Su-24M, känd inom Nato som Fencer-D, är ett sovjetutvecklat överljudsflygplan för markattack konstruerat för attackuppdrag på låg höjd i alla väder.

Flygplanet kan bära upp till cirka 7 000 kilo vapenlast fördelat på åtta vapenbalkar, inklusive styrda robotar, bomber, raketer och andra flyg-till-markvapen, uppger United24Media.

Även Ukraina har dem

Ryssland använder återkommande flygplanet för attacker mot Ukraina.

Även Kyjivs styrkor använder det sovjetutvecklade planet – men har anpassat planen till att bära västtillverkade kryssningsrobotar med lång räckvidd av typerna Storm Shadow och SCALP-EG. 

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: By Alexander Mishin, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen