En miljon svenskar har samma sjukdom – många vet inte om det

2024 07 27

En av tio svenskar drabbas av samma sjukdom men de flesta vet inte om det.

Många människor runt om i världen drabbas av kronisk njursjukdom.

Så är det även i Sverige, där en miljon människor lider av njurproblem utan att veta om det.

Det rapporterar Dagens Nyheter.

Den tysta sjukdomen

Kronisk njursjukdom, som brukar kallas för den tysta sjukdomen, är ett globalt problem och medvetenheten är låg.

– Kronisk njursjukdom, CKD, brukar kallas för den tysta sjukdomen för att symptomen ofta kommer smygande, förklarar Njurförbundet.

– Det kan dröja flera år innan man märker något och då kan njurfunktionen vara reducerad till hälften eller mer.

En miljon svenskar

En av tio svenskar, alltså ungefär en miljon, har kronisk njursjukdom i varierande omfattning.

– Så många som en av tio svenskar, eller en miljon människor, lever med någon typ av njursjukdom. De största riskfaktorerna för CKD är njurinflammation, diabetes, högt blodtryck, åderförfettning, fetma och ålder, fortsätter förbundet.

– Kroniska njursjukdomar är ett växande hot mot folkhälsan världen över. Beräkningar visar att år 2040 kommer vart femte dödsfall vara relaterat till nedsatt njurfunktion.

Många vet inte om det

Många som har någon form av njursjukdom är omedvetna om det.

– En av tio svenskar kan ha kronisk njursjukdom och de flesta vet inte om det. Mörkertalet vad gäller njursjukdom är stort, informerar Njurförbundet.

– Här har primärvården en viktig roll att spela. Nedsatt njurfunktion upptäcks enkelt genom en kombination av urinprov, blodprov och genom att mäta blodtrycket. 

Bara en fjärdedel

Många av de som har allvarliga njurproblem och behöver en ny njure får inte det.

– Det är bara en fjärdedel av dem som skulle behöva en ny njure som kan bli transplanterade. Många är äldre och multisjuka, vilket gör riskerna alltför stora med en transplantation. Det är också brist på njurar att transplantera.

Att få såväl vården som individen att inse vikten av att undersöka njurarna bedöms vara av stor vikt.

Foto: J. Dylag

Text: Redaktionen


14 mars 2026

BEKRÄFTAT: Bostadsbidraget görs om

2026 03 15

En stor förändring är på gång för bostadsbidraget.

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


15 mars 2026

Nya regler på gång för boende i hyresbostäder

2026 03 16

Det ska bli lättare att hitta bostad.

Regeringen föreslår nya regler för boende i hyresbostäder.

Detta för att göra det enklare för privatpersoner och företag att hyra ut bostäder och för att få fler bostäder i bruk.

Lättare att hyra ut i andra hand

En av de största förändringarna gäller personer som vill hyra ut sin bostadsrätt i andra hand.

Idag kan tidigare uthyrningar göra att föreningen säger nej, men regeringen vill ändra på det.

Istället ska bostadsrättsföreningen bara få säga nej om lägenheten har hyrts ut under en längre tid eller i större omfattning.

– När möjligheterna att hyra ut bostadsrätter i andra hand ökar kan fler bostäder bli tillgängliga, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (M).

Regeringen vill se till att fler bostäder används aktivt, genom att göra det enklare att hyra ut de som står tomma eller inte används fullt ut.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kina sluter upp i kriget

Ny privatuthyrningslag

Regeringen vill också införa en ny privatuthyrningslag för den som hyr ut sitt hus eller delar av det mot betalning.

Lagen ska gälla uthyrning av högst två lägenheter som inte är en del av den egna bostaden.

Reglerna ska också skydda den som hyr, vilket innebär att villkor som är sämre än lagens standard inte får användas.

– För att bostadsbeståndet ska användas mer effektivt behöver det vara enklare att hyra ut sin bostad, säger Carlson.

Högre avgifter föreslås

Regeringen föreslår även att hyresförmedlare ska kunna ta ut högre avgifter, kopplade till prisbasbeloppet, samt att vissa tvister om återbetalning av hyra ska kunna lösas snabbare i domstol.

För privatpersoner kan det dock innebära att förmedlingskostnaden kan bli något högre, men att hyrestvister avgörs snabbare än idag.

Om riksdagen säger ja till förslaget kan de nya reglerna börja gälla redan 1 juli 2026.

LÄS MER: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

Foto: MKB

Text: Redaktionen