En grupp svenskar sticker ut – kan inte välja mellan Trump och Harris

2024 09 27

Många svenskar har starka åsikter om valet i USA, men en grupp svenskar har svårt att välja mellan Donald Trump och Kamala Harris.

I Sverige har det länge funnits ett stort intresse för amerikansk politik, och årets presidentval är inget undantag.

I samband med det amerikanska valet görs det också undersökningar om hur svenska väljare ställer sig till de två kandidaterna Kamala Harris och Donald Trump.

De flesta svenskar föredrar Kamala Harris – men det finns en grupp som har desto svårare att välja, visar en undersökning från Ekot och Indikator.

Många ogillar Trump

Undersökningen visar att de flesta svenskar är starkt negativa till Donald Trump, rapporterar SR.

– Det är 81 procent som ogillar Donald Trump, och av dem så är det 73 procentenheter som ogillar honom starkt, säger Ekots inrikespolitiske kommentator Fredrik Furtenbach i podcasten ”Det politiska spelet”.

Kamala Harris är desto mer populär bland svenska väljare.

67 procent svarar att de gillar Harris, och bara 11 procent svarar att de ogillar henne.

– Detta är faktiskt bättre siffror än Joe Biden får, hon är mer populär. Och de som tycker bäst om Kamala Harris är centerpartister och liberaler, säger Fredrik Furtenbach.

Väljargrupp sticker ut

Men det finns en grupp som sticker ut i mätningen, och som är kraftigt överrepresenterad bland de 11 procent som gillar Donald Trump.

I denna grupp är det jämnt mellan Trump och Harris.

Det handlar om Sverigedemokraternas väljare.

– Där sticker sverigedemokratiska väljare ut, för där är det 35 procent som säger att de gillar Trump. Och bland sverigedemokratiska väljare är det jämnt skägg mellan Trump och Kamala Harris faktiskt, säger Furtenbach till radiokanalen.

Kluvet förhållande till Trump

Tidigare mätningar har visat att sverigedemokratiska väljare föredrar Trump framför Harris.

I en undersökning som utfördes av Demoskop på uppdrag av Omni tidigare i september, uppgav 44 procent av sverigedemokraterna att de skulle ha röstat på Trump om de fick välja i det amerikanska valet, medan 34 procent uppgav att de skulle ha röstat på Harris, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Men i den nya mätningen är det alltså jämnt mellan Trump och Harris bland SD-väljare.

Även uttalanden från partiföreträdare har visat att SD har ett kluvet förhållande till Trump.

Jimmie Åkesson sade i SVT tidigare i år att han inte ville välja mellan Trump och Harris.

Och SD-profilen Mattias Karlsson sade tidigare i år att han föredrog Joe Biden framför Trump – om han tvingades välja.

Foto: Official White House Photo by Lawrence Jackson resp Shealah-Craighead

Text: Redaktionen


JUST NU: Trump dundrar – “Vi går så långt som vi måste”

2025 03 27

USA:s intresse för Grönland blir allt starkare.

Såväl innan som efter Donald Trump valdes till USA:s 47:e president har han uttryckt starkt intresse för det danska territoriet Grönland.

Danmark har återkommande uttryckt ilska gentemot Trumps kommentarer – och Grönland likaså.

Nu säger Trump att USA kommer att gå “så långt som vi behöver”, rapporterar ABC News.

“Så långt som vi behöver”

JD Vance, andra damen Usha Vance och energiminister Chris Wright kommer att leda den amerikanska delegationen för att besöka den militära rymdbasen Pituffik i nordvästra delen av Grönland, efter att ha kapat planerna på ett större och längre besök.

Inför resan dundrar Trump.

– Vi behöver Grönland för den nationella och internationella säkerheten. Så jag tror att vi kommer att gå så långt som vi måste gå, säger han.

“Vi behöver”

Trump fortsätter.

– Vi behöver Grönland. Och världen behöver oss för att ha Grönland, inklusive Danmark. Danmark måste se till att vi får Grönland, menar han.

– Och, du vet, vi får se vad som händer. Men om vi inte har Grönland, kan vi inte ha stor internationell säkerhet.

Putin kommenterar

På torsdagen har Vladimir Putin kommenterat situationen.

Vid ett politiskt forum i Murmansk, en hamnstad på Arktiska havet, noterade Putin att USA först övervägde planer på att vinna kontroll över Grönland på 1800-talet och sedan erbjöd sig att köpa det från Danmark efter andra världskriget.

Det rapporterar AP.

“Är uppenbart”

Detta hade Putin att säga om läget:

– Det kan se överraskande ut bara vid första anblicken och det skulle vara fel att tro att detta är någon form av extravagant prat från den nuvarande amerikanska administrationen.

– Det är uppenbart att USA kommer att fortsätta att systematiskt främja sina geostrategiska, militärpolitiska och ekonomiska intressen i Arktis.

Danska och grönländska politiker fortsätter att uttrycka stort missnöje med Trumps kommentarer och nekar till att överlåta ön till amerikanerna.

Foto: The White House

Text: Redaktionen


Kritiken mot regeringens upprustning – “Kan dra in oss i krig”

2025 03 27

Svenska freds är missnöjda med regeringens beslut om upprustning.

Svenska staten ska fram till 2035 låna 300 miljarder kronor efter att regeringen och SD fattat beslut om upprustning.

Det har inte fallit väl hos organisationen Svenska freds – som menar att upprustningen i sig kan dra in Sverige i krig.

Det rapporterar SVT.

“Kan dra in oss”

Kerstin Bergeå, ordförande i Svenska freds- och skiljedomsföreningen, kommenterar beslutet och säger att det finns faror med regeringens beslut.

– Det kan leda till upprustningsspiraler som drar in oss i krig. Vi måste satsa på fredsbyggande insatser istället, säger hon till SVT.

“Måste gå före”

Bergeå fortsätter med att förklara att hon anser att det finns andra sätt att bedöma det spända geopolitiska läget på.

Det är inte upprustning som ska stå i fokus, menar hon, utan motsatsen.

– Vi måste gå före och säga att nu är det dags för en nedrustningsspiral. Det funkade under kalla kriget när det var som mest spänt, menar hon.

Stora satsningar

Regeringen och Sverigedemokraterna vill möjliggöra inköp av ny försvarsmateriel för 25 miljarder kronor från och med 2025, som kan levereras under 2026–2028. 

Det rör sig om så kallade läglighetsköp, det vill säga beställningar som Försvarsmakten eller Försvarets materielverk kan göra där marknaden relativt snabbt kan möta krigsorganisationens behov.

Det kan till exempel handla om mer luftvärn, drönare, raketartilleri samt personlig utrustning och ammunition.

Även till Ukraina

Ryssland, Ukraina och USA är inblandade i pågående förhandlingar om hur man ska gå tillväga för att uppnå ett fredsavtal.

Samtidigt fortsätter stridigheterna i Ukraina – och regeringen utökar det militära stödet till det krigshärjade landet.

– Rysslands aggression mot Ukraina är en ödesfråga för Sveriges och Europas säkerhet, meddelar regeringen.

– Regeringen vill därför höja den beslutade ekonomiska ramen för militärt stöd till Ukraina från 25 miljarder kronor till drygt 40 miljarder kronor under 2025. 

Foto: C. Qvist Försvarsmakten

Text: Redaktionen