En grupp pensionärer får 50 000 kronor mindre – varje år

2026 06 20

Det konstaterar Statistiska centralbyrån.

Det råder nämligen stora skillnader i hur mycket kvinnliga pensionärer får i pension varje år jämfört med manliga pensionärer.

Allra störst är skillnaden i tjänstepensionen – vilket enligt SCB speglar situationen i yrkeslivet.

50 000 kronor mindre

För personer över 65 år dominerar pensionsinkomsterna ekonomin i stor utsträckning.

Kvinnors totala medianpension uppgick 2024 till 229 600 kronor, mot männens 279 400 kronor. 

– Kvinnor får nästan 50 000 kronor mindre pension än män på ett år, vilket motsvarar 82 procent av männens pension, säger myndighetens utredare Anneli Åkerman.

Tydligast i tjänstepensionen

Allra tydligast är skillnaden när det kommer till tjänstepensionen.

Så här ser det ut:

Tjänstepension: Kvinnorna får 61 procent av männens 

Privat pension: Kvinnorna får 79 procent av männens 

Allmänna pensionen: Kvinnorna får 89 procent av männens 

Läs mer: Regler för husbilar skärps i Sverige

Det ger lägre tjänstepension

Skillnaden i tjänstepensionen speglar enligt myndigheten i stor utsträckning olikheterna mellan kvinnors och mäns arbetslivsmönster. 

– Tjänstepensionen baseras på inbetald lön, vilket innebär att föräldraledighet, deltidsarbete och frånvaro från arbetsmarknaden minskar avsättningarna och på sikt ger lägre pension, förklarar Åkerman.

Så ser lönerna ut

Även när det kommer till lönerna råder stora skillnader mellan män och kvinnor.

Bland personer i åldern 20–65 år uppgick kvinnors löneinkomst under 2024 i median till 374 000 kronor, och männens till 454 000 kronor, vilket var 82 procent av männens inkomst. 

På tio år har dock kvinnors andel av männens nettoinkomst ökat med omkring tre procentenheter från 81 till 84 procent. 

Läs mer: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen