I Sverige har man rätt till ett allmänt tandvårdsbidrag när man går till tandläkaren.

Man kan dessutom spara bidraget i två år, och när man väljer att gå till tandläkaren så dras pengarna automatiskt.

Men trots det är det många som avstår ifrån att gå till tandläkaren och därmed går miste om bidraget.

Så mycket får man

Användandet av det allmänna tandvårdsbidrag ligger på runt 66 procent, meddelar Försäkringskassan.

Siffran har i stort sett varit oförändrad sedan 2019.

Det allmänna tandvårdsbidraget ligger på 600 kronor per år för personer i åldern 24-29 och för personer över 65 år.

För personer i åldern 30-64 år ligger bidraget på 300 kronor per år.

Ersättningen kan dessutom sparas i två år, och dras automatisk från tandläkarräkningen.

Men trots det är det alltså många som avstår ifrån att gå till tandläkaren.

Män sämre på att gå till tandläkaren

Det är i synnerhet män som missar att nyttja tandvårdsbidraget.

Bara 62 procent av männen använde bidraget mellan juli 2022 och juni 2024, jämfört med 71 procent av kvinnorna, enligt Försäkringskassan.

Det finns också stora regionala variationer i nyttjandet av bidraget.

I Halland och Värmland går många till tandläkaren. Där nyttjas bidraget av drygt 72 procent, vilket är mest i landet.

I Norrbotten tycks desto fler dra sig för tandläkarbesök – där ligger nyttjandegraden bara på 56 procent.

Viktigt att komma ihåg om man vill använda bidraget fullt ut är att man som mest har rätt att ha två bidrag sparade.

Flera faktorer påverkar

Enligt Försäkringskassan finns det olika faktorer som påverkar huruvida människor väljer att gå till tandläkaren eller ej.

Vissa tycker att det är obehagligt att gå till tandläkaren, men många tycker också att det är för dyrt.

– Ekonomi är en sådan faktor, har man mindre pengar att röra sig med så kan tandläkarbesök vara en sak man prioriterar bort, säger Jonas Erlandsson, analytiker på Försäkringskassan.

– Vi ser också att personer födda utomlands går mer sällan till tandläkaren än personer födda i Sverige, tillägger han.

Foto: S Bughdaryan

Text: Redaktionen

Beslutet, som fattades redan för ett drygt år sedan, innebär att textilavfall från och med årsskiftet nu måste sorteras separat.

Med andra ord får du inte längre slänga sådant som kläder, hemtextil, väskor eller inredningstextilier i restavfallet.

– Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Därför ser vi nu till att råmaterialet från kläder och andra textilprodukter återvinns på ett bättre sätt

Kommunerna får ansvaret

Idag utförs insamling av textil och textilavfall huvudsakligen av frivilligorganisationer på uppdrag av kommunerna.

Nu blir det kommunerna som själva kommer att ansvara för att samla in textilavfall som är kommunalt avfall.

En av alla kommuner som förbereder sig på förändringen är Örebro, som likt resten av landet nu behöver förhålla sig till ett nytt system.

– Det är för att ta hand om materialet och återvinna det, förhoppningsvis till nya textilier, säger enhetschefen Ola Eklöf på Örebro kommun till Sveriges Radio.

– Precis som när det gäller förpackningar, farligt avfall eller matavfall så är det ett avfall som ska sorteras ut. Då ska man lämna det till det insamlingssystem som kommunen tillhandahåller.

Knappt en procent återvinns

I Sverige konsumeras drygt 14 kilo textil per person och år. Kläder utgör omkring tio av dessa.

Samtidigt är andelen textilavfall som materialåtervinns mindre än en procent, enligt Naturvårdsverket.

Att de nya reglerna nu snart träder i kraft syftar till att ändra detta. Dessutom hoppas regeringen se en ökad livslängd på redan producerade kläder.

Kommunerna har också fått ansvar för att informera om vikten av att hushålla med råvaror och energi så att textil kan återanvändas samt att textilavfall förebyggs.

– Vi måste ta tillvara på de resurser vi har, minska utvinningen av nya råvaror och minska våra avtryck på miljön och klimatet, säger Romina Pourmokhtari.

Detta är textilavfall som ska samlas in:

• kläder av textil
• hemtextil
• inredningstextil
• väskor av textil
• accessoarer av textil

Källa: Naturvårdsverket

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen