ELSTÖDET: Johan Pehrson medger brister – vill se ny åtgärd

2023 01 17

Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) medger brister i regeringens hantering av det utlovade elstödet till företag och hushåll.

– Det är nu man ska betala decembers räkning som är ganska fet och tuff, inte minst för företag och privatpersoner. Man hade säkert kunnat göra detta bättre – men vi lovade ett elstöd som skulle vara kopplat till människors faktiska förbrukning, säger han till Aftonbladet.

Regeringen har kritiserats för att utbetalningen av elstödet dröjer. Innan höstens riksdagsval lovade statsminister Ulf Kristersson (M) att det skulle vara på plats i november.

– Om vi vinner valet och jag bildar en ny regering, så kommer vi se till att högkostnadsskyddet för hushåll och företag mot de extrema elpriserna, finns på plats den 1 november. Hushållens ekonomi ska räddas i god tid före jul. Det är ett gemensamt vallöfte, framhöll Kristersson i ett inlägg på Facebook den 2 september.

Johan Pehrson har förståelse för att personer har tolkat vallöftet på olika sätt.

– Vi meddelade att det skulle komma i november, då säger en del att det skulle komma på ditt och mitt konto i november. Riktigt så uppfattade inte jag det, men jag förstår att andra uppfattade det så, säger L-ledaren till Aftonbladet.

Vill sänka skatten

Ett första elstöd till hushåll i elområde 3 och 4 ska betalas ut i februari. Till våren planeras ytterligare ett stöd till hela Sverige. Förslaget om elstöd till företag har godkänts av Energimarknadsinspektionen, men det är oklart när pengarna kommer att betalas ut.

Samtliga stödpaket är nödvändiga, enligt Johan Pehrson.

Men han ser det som kortsiktiga lösningar.

På lång sikt vill han i stället sänka skatten på elproduktion.

– Vi kan inte återkommande hålla på med dessa paket, varken förra regeringens paket eller vårt nuvarande paket. Vi måste titta på elskatterna sammantaget på sikt, säger Johan Pehrson till Aftonbladet.

20 miljarder

Inför höstens val föreslog Liberalerna och Johan Pehrson en kraftig sänkning av elmomsen och energiskatten.

Liberalerna föreslog sänkt elmoms från 25 till 6 procent och att energiskatten i ett första steg ska sänkas med 5 öre/kWh (6,25 öre/kWh inklusive moms).

Tillsammans innebär förslagen en skattesänkning på drygt 20 miljarder.

– För att hjälpa hushållen vill Liberalerna snabbsänka elmomsen från 25 till 6 procent, det tillsammans med sänkt elskatt skulle innebära 20 000 kronor lägre elkostnader för en villa i vinter, sa Johan Pehrson i samband med att partiet presenterade förslagen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen