ELSTÖDET: Johan Pehrson medger brister – vill se ny åtgärd

2023 01 17

Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) medger brister i regeringens hantering av det utlovade elstödet till företag och hushåll. 

– Det är nu man ska betala decembers räkning som är ganska fet och tuff, inte minst för företag och privatpersoner. Man hade säkert kunnat göra detta bättre – men vi lovade ett elstöd som skulle vara kopplat till människors faktiska förbrukning, säger han till Aftonbladet.

Regeringen har kritiserats för att utbetalningen av elstödet dröjer. Innan höstens riksdagsval lovade statsminister Ulf Kristersson (M) att det skulle vara på plats i november.

– Om vi vinner valet och jag bildar en ny regering, så kommer vi se till att högkostnadsskyddet för hushåll och företag mot de extrema elpriserna, finns på plats den 1 november. Hushållens ekonomi ska räddas i god tid före jul. Det är ett gemensamt vallöfte, framhöll Kristersson i ett inlägg på Facebook den 2 september.

Johan Pehrson har förståelse för att personer har tolkat vallöftet på olika sätt.

–  Vi meddelade att det skulle komma i november, då säger en del att det skulle komma på ditt och mitt konto i november. Riktigt så uppfattade inte jag det, men jag förstår att andra uppfattade det så, säger L-ledaren till Aftonbladet.

Vill sänka skatten

Ett första elstöd till hushåll i elområde 3 och 4 ska betalas ut i februari. Till våren planeras ytterligare ett stöd till hela Sverige. Förslaget om elstöd till företag har godkänts av Energimarknadsinspektionen, men det är oklart när pengarna kommer att betalas ut.

Samtliga stödpaket är nödvändiga, enligt Johan Pehrson.

Men han ser det som kortsiktiga lösningar.

På lång sikt vill han i stället sänka skatten på elproduktion.

– Vi kan inte återkommande hålla på med dessa paket, varken förra regeringens paket eller vårt nuvarande paket. Vi måste titta på elskatterna sammantaget på sikt, säger Johan Pehrson till Aftonbladet.

20 miljarder

Inför höstens val föreslog Liberalerna och Johan Pehrson en kraftig sänkning av elmomsen och energiskatten.

Liberalerna föreslog sänkt elmoms från 25 till 6 procent och att energiskatten i ett första steg ska sänkas med 5 öre/kWh (6,25 öre/kWh inklusive moms).

Tillsammans innebär förslagen en skattesänkning på drygt 20 miljarder.

För att hjälpa hushållen vill Liberalerna snabbsänka elmomsen från 25 till 6 procent, det tillsammans med sänkt elskatt skulle innebära 20 000 kronor lägre elkostnader för en villa i vinter, sa Johan Pehrson i samband med att partiet presenterade förslagen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen