ELSTÖDET: Johan Pehrson medger brister – vill se ny åtgärd

2023 01 17

Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) medger brister i regeringens hantering av det utlovade elstödet till företag och hushåll. 

– Det är nu man ska betala decembers räkning som är ganska fet och tuff, inte minst för företag och privatpersoner. Man hade säkert kunnat göra detta bättre – men vi lovade ett elstöd som skulle vara kopplat till människors faktiska förbrukning, säger han till Aftonbladet.

Regeringen har kritiserats för att utbetalningen av elstödet dröjer. Innan höstens riksdagsval lovade statsminister Ulf Kristersson (M) att det skulle vara på plats i november.

– Om vi vinner valet och jag bildar en ny regering, så kommer vi se till att högkostnadsskyddet för hushåll och företag mot de extrema elpriserna, finns på plats den 1 november. Hushållens ekonomi ska räddas i god tid före jul. Det är ett gemensamt vallöfte, framhöll Kristersson i ett inlägg på Facebook den 2 september.

Johan Pehrson har förståelse för att personer har tolkat vallöftet på olika sätt.

–  Vi meddelade att det skulle komma i november, då säger en del att det skulle komma på ditt och mitt konto i november. Riktigt så uppfattade inte jag det, men jag förstår att andra uppfattade det så, säger L-ledaren till Aftonbladet.

Vill sänka skatten

Ett första elstöd till hushåll i elområde 3 och 4 ska betalas ut i februari. Till våren planeras ytterligare ett stöd till hela Sverige. Förslaget om elstöd till företag har godkänts av Energimarknadsinspektionen, men det är oklart när pengarna kommer att betalas ut.

Samtliga stödpaket är nödvändiga, enligt Johan Pehrson.

Men han ser det som kortsiktiga lösningar.

På lång sikt vill han i stället sänka skatten på elproduktion.

– Vi kan inte återkommande hålla på med dessa paket, varken förra regeringens paket eller vårt nuvarande paket. Vi måste titta på elskatterna sammantaget på sikt, säger Johan Pehrson till Aftonbladet.

20 miljarder

Inför höstens val föreslog Liberalerna och Johan Pehrson en kraftig sänkning av elmomsen och energiskatten.

Liberalerna föreslog sänkt elmoms från 25 till 6 procent och att energiskatten i ett första steg ska sänkas med 5 öre/kWh (6,25 öre/kWh inklusive moms).

Tillsammans innebär förslagen en skattesänkning på drygt 20 miljarder.

För att hjälpa hushållen vill Liberalerna snabbsänka elmomsen från 25 till 6 procent, det tillsammans med sänkt elskatt skulle innebära 20 000 kronor lägre elkostnader för en villa i vinter, sa Johan Pehrson i samband med att partiet presenterade förslagen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy. 

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy. 

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna. 

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen