ELKRISEN: Regeringen tvärvänder – öppnar för nytt stöd

2022 07 28

Under kalla vintermånader upplevde svenska hushåll rekordhöga elpriser.

Då införde regeringen ett riktat statligt elprisstöd.

Elpriskompensationen ansågs för tre månader – december, januari, februari, men förlängdes med ytterligare en månad för elprisområdena 3 och 4.

Kompensationen baserades på hur stor elförbrukning varje hushåll hade varje månad. 

Som mest fick villaägare ett stöd på 2 000 kronor per månad. Åtgärden kostade 6 miljarder kronor.

Energiminister Khashayar Farmanbar (S)  betonade att det handlade om en engångsföreteelse.

– Regeringen kommer inte att återkomma med en så här exceptionell åtgärd, sa han i en intervju med nyhetsbyrån TT.

Öppnar för nytt stöd

I dag tvärvänder Khashayar Farmanbar och öppnar för att samma åtgärd kan bli aktuell igen.

– I dagsläget ser vi över alla åtgärder, säger han i en intervju med SvD.

Energiministern tillägger:

– Vi vill alla undvika den här typen av direktstöd men det pågår ett krig i Europa. En av världens största energiexportörer, Ryssland, driver ett aktivt energikrig mot Europa, vilket drabbar våra hushåll. Vi kommer att göra allt vi kan för att minska effekterna.

Khashayar Farmanbar konstaterar att Socialdemokraterna kommer att se över situationen om partiet vinner valet, men ministern  kan i dagsläget inte ge ett konkret besked.

– I dagsläget har jag inga konkret besked om vilka åtgärder som kan komma till hösten, säger han till SvD.

FAKTA - Elpriskompensationen 2021-2022

  • Elpriskompensationen för december 2021, januari 2022 och februari 2022 gällde hushåll i hela landet.
  • Ersättningsmodellen för den perioden var utformad som en trappa där lägsta trappsteget ligger på en förbrukningsnivå om 700 kWh per månad och där kunden får en kompensation på 100 kronor per månad, eller sammanlagt 300 kr för tre månader.
  • Det högsta trappsteget ligger på 2 000 kWh och uppåt per månad där kunden kommer att få 2 000 kr per månad, alltså totalt 6000 kronor.
  • Källa: Regeringen

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bank-ID stoppas i matbutiker

2024 10 06

Kunder stoppas från att legitimera sig med bank-ID i matbutiker.

E-legitimationer som Bank-ID och Freja används allt mer i dagens samhälle.

Digitala legitimationer kan inte bara användas när man handlar på nätet, man kan också använda det i exempelvis butiker för att legitimera sig.

Men nu har flera matbutiker valt att säga nej till Bank-ID, rapporterar SR.

Skapar problem

Det handlar bland annat om ICA Ekershallen i Örebro.

Där har man beslutat att kunder inte längre ska få använda Bank-ID för att legitimera sig i samband med ålderskontroll när de köper till exempel snus, cigaretter eller energidryck.

Anledningen är att många falska appar används.

– Det figurerar jättebra gjorda – alltså bra i den bemärkelsen att de är skickligt gjorda – falska appar, helt enkelt. De är praktiskt taget omöjliga att skilja från de äkta, säger ICA-handlaren Tony Oskarsson till radiokanalen.

En del kunder har förvånats över butikens nya policy, rapporterar Nerikes Allehanda.

Butiken kommer dock fortfarande att acceptera e-legitimation när man hämtar ut paket, men inte vid försäljning av tobak och energidryck.

Och ICA Ekershallen är inte ensamma om att sätta stopp för digitala legitimationer i samband med ålderskontroll.

Andra butiker gör likadant

Även andra matbutiker har fattat samma beslut.

Det gäller till exempel en butik i Falun, rapporterar P4 Dalarna.

Anledningen är att unga använder fejkade e-leg för att köpa exempelvis snus och kringgå ålderskontrollen.

– Vårt mål är ju att aldrig sälja till minderåriga, och det här utgör ju kanske en svårighet. Det är inte lika lätt som att ta ett ID och titta på, säger Per Erik Jansson, butikschef, till radiokanalen.

Finns en lösning

På Bank-ID känner man till problemet, men menar att det är lätt att lösa. Man bör dels undersöka e-legitimationen noga.

– Och sedan rekommenderar jag, om man är osäker, att läsa av med en annan bank-ID-app, och det går lätt. Du blippar och läser av, sedan är det klart, säger Bank-ID:s pressansvariga, Charlotte Pataky, till radiokanalen.

Som kund kan man dock inte kräva att få använda bank-ID, utan butikerna är fria att själva bestämma. Det finns inga lagar som reglerar användningsområdet för bank-ID, utan det är företaget självt som bestämmer om man vill acceptera e-legitimationen, skriver Konsumenternas på sin hemsida.

Text: Redaktionen

Klädjätte i konkurs – har flera butiker i Sverige

2024 10 06

Krisen är ett faktum för ett av Skandinaviens större bolag inom klädbranschen.

Så sent som förra veckan kastades handduken in för Odd Mollys svenska bolag.

Ägaren till det krisande varumärket är den danska jätten Nordic Fashion Brands – som nu följer Odd Mollys fotspår och ansöker om konkurs för sig själva.

Det rapporterar danska medier.

– Det började med sent inlämnade räkenskaper, och det har slutat här. Och det är en katastrof på alla möjliga sätt, men det finns inget vi kan göra åt det. Man måste se framåt, säger Nick Jensen, bolagets styrelseordförande, i ett uttalande till DetailWatch enligt TV2.

Äger även Noa Noa

Nordic Fashion Brands äger även den populära klädkedjan Noa Noa.

Kedjan är exempelvis stor hos onlinebutiken Zalando som erbjuder hundratals varor därifrån. Dessutom finns det sju fysiska butiker i Sverige, bland annat i Malmö, Göteborg och Örebro.

Vad som kommer hända med dessa butiker samt dess anställda finns det i nuläget inga uppgifter om.

I Norge gick Noa Noa i konkurs i augusti och det går inte längre att köpa deras kläder varken där eller i Danmark – butikerna i Helsingör och Roskilde har nämligen slagit igen.

Varit försatt i rekonstruktion

Enligt sajten Ehandel har Nordic Fashion Brands varit under tvångsupplösning i Danmark och försattes därefter i rekonstruktion.

Advokaten Anders Ørskov Melballe har utsetts till konkursförvaltare.

Han säger till DetailWatch att det finns ett stort varulager i bolaget, som även inkluderar butiker och immateriella rättigheter. Det senare syftar bland annat på företagets varumärke och logotyp.

En kalldusch

Noa Noa grundades 1981 av bröderna Harald och Lars Holsetin. 

Varumärket har främst fokuserat på kvinnliga kunder och skriver på sin hemsida att man initialt erbjöd ett “femininare och mer romantiskt alternativ till den då rådande trendens hårdare och tuffare mode”.

Kollektionerna skapas i Danmark, där såväl ägaren som butikerna alltså slår igen.

Konkursen är en kalldusch för Noa Noa som talade om samarbetet med Nordic Fashion Brands som “en ny spännande resa”.

Förutom Noa Noa och Odd Molly äger Nordic Fashion Brands även följande varumärken:

- Unmade Copenhagen

- Denim Project

- Noa Noa Miniature

Foto: A.  Beliaikin

Text: Redaktionen