ELKRISEN: Oväntat besked – Sverige ”bäst” i Europa

2023 03 03

Hela Europa drabbades av skyhöga elpriser under vintern.

Sverige var inte ett undantag.

Svenska hushåll har tampats med dyra elräkningar under årets kallaste månader.

Trots detta hade Sverige lägst elpriser i EU under 2022.

Det visar en sammanställning av SVT Nyheter.

Tv-kanalen har jämfört  spotpriser, det vill säga de priser som elbolagen köper elen för. 

 – I Sverige var priset i genomsnitt 1,19 kronor/kWh under 2022, rapporterar SVT.

Det ger Sverige en förstaplats på listan, före Finland och Polen.

Flera faktorer

Hur dyra elräkningarna blir i slutändan påverkas dock även av andra faktorer – till exempel vilka elleverantörer och avtal varje kund har.

Flera EU-länder har även subventionerat elpriserna och infört olika typer av elstöd, vilket har påverkat slutpriset.

Dyrare i söder

Sveriges spottpriser påverkas av stora prisskillnaderna mellan norr och söder.

I det nordligaste elområdet SE1 beräknas snittpriset till 0,59 kr/kWh. Hälften så dyrt jämfört med Sveriges södra elområden SE2 och SE3.

– Skåne har haft Sveriges högsta priser, i snitt 1,52 kr/kWh, men även detta är lägre än alla andra EU-länder, uppger SVT.

Tre huvudförklaringar

Enligt Energimyndigheten finns det tre förklaringar till varför Sveriges spotpriser ligger på en relativt låg nivå.

- Sveriges stora överskott av el

- Bra tillgång till fossilfri el

- Låga driftkostnader för att producera el från vatten, vind och kärnkraft

Fördelning av elproduktion 2022 Sverige

  • Vattenkraft: I likhet med tidigare år var vattenkraften det kraftslag som producerade mest el, totalt 70 TWh. Det är cirka 6 procent mindre än år 2021.
  • Kärnkraften bidrog också till en stor andel av Sveriges totala elproduktion med 50 TWh, en minskning med cirka 3 procent jämfört med föregående år.
  • Konventionell värmekraft bidrog med 15 TWh, en minskning med cirka 1 procent.
  • Vindkraften producerade 33 TWh vilket är en ökning med 20 procent jämfört mot 2021. Under året producerades mest el från vindkraften i januari och minst i juni.
  • Solkraften producerade cirka 2 TWh, en ökning på cirka 75 procent jämfört med 2021. Elproduktionen från solen har ökat i flera år, vilket speglar en snabb utbyggnad av anläggningar. Trots utbyggnaden utgör solkraften en liten andel av den sammanlagda elproduktionen i Sverige. År 2022 var andelen cirka 1 procent.

Källa: Energimyndigheten

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen

Norska bilister bötfälls i Sverige – förstår inte vägskylten

2025 01 14

Det är inte alltid så lätt att åka på bilsemester utomlands.

Flera trafikregler skiljer sig åt mellan olika länder, även inom Norden och EU.

Det har norrmän fått lära sig den hårda vägen, skriver Dagbladet.

Framför allt är det nya och obekanta vägskyltar i Sverige som kan ställa till problem, vilket innebär att många norska bilister som korsar gränsen kan räkna med böter som följd.

"Vad i allsin dar betyder det?"

I synnerhet är det en skylt som förvirrar: den som anger när det är förbjudet att parkera på en viss sida av vägen beroende på om det är udda eller jämnt datum.

– Sådana här skyltar kan man lätt hitta i tätbebyggda områden i Sverige, men vad i allsin dar betyder det? frågar sig den norska tidningen.

En av de enklare varianterna av vägmärket syns på bilden nedan, men ibland kan de försvåras av att även klockslag och direktiv om att förbudet gäller ett visst antal månader om året anges på samma skylt.

– Märket anger förbud mot att parkera fordon på dagar med jämnt datum på den sida av vägen som har jämna adressnummer och på dagar med udda datum på den sida av vägen som har udda adressnummer, förklarar Transportstyrelsen om den nedanstående skylten.

Bild: Transportstyrelsen

Gör annan miss

Det är dock knappast bara norrmän som har problem med att tolka parkeringsskyltar, många svenskar möter samma utmaningar.

Däremot finns det en annan parkeringsmiss som särskilt tycks drabba våra grannar i stor utsträckning när de besöker Sverige med bilen.

Och det är att de parkerar mot färdriktningen – vilket är lagligt i Norge men inte i Sverige.

– Många norrmän på roadtrips i Sverige har upplevt detta, framhöll Dagbladet under semestersäsongen i somras.

En "svenskfälla"

Fenomenet beskrivs i norska medier som en “svenskfälla” och leder till böter på 1 200 kronor.

Men Transportstyrelsen är glasklara med vad som gäller.

– Du får bara stanna eller parkera på den högra sidan av vägen i trafikens färdriktning, framhåller myndigheten.

En bil som parkeras på annat sätt bedöms kunna orsaka olyckor när föraren ska manövrera bilen till fel sida av vägen och är dessutom svårare att upptäcka i mörker när de är vända på fel håll, eftersom det saknas reflexer fram.

Foto: K. Eliason

Text: Redaktionen