ELKRISEN: Oväntat besked – Sverige ”bäst” i Europa

2023 03 03

Sverige var inte ett undantag.

Svenska hushåll har tampats med dyra elräkningar under årets kallaste månader.

Trots detta hade Sverige lägst elpriser i EU under 2022.

Det visar en sammanställning av SVT Nyheter.

Tv-kanalen har jämfört  spotpriser, det vill säga de priser som elbolagen köper elen för. 

 – I Sverige var priset i genomsnitt 1,19 kronor/kWh under 2022, rapporterar SVT.

Det ger Sverige en förstaplats på listan, före Finland och Polen.

Flera faktorer

Hur dyra elräkningarna blir i slutändan påverkas dock även av andra faktorer – till exempel vilka elleverantörer och avtal varje kund har.

Flera EU-länder har även subventionerat elpriserna och infört olika typer av elstöd, vilket har påverkat slutpriset.

Dyrare i söder

Sveriges spottpriser påverkas av stora prisskillnaderna mellan norr och söder.

I det nordligaste elområdet SE1 beräknas snittpriset till 0,59 kr/kWh. Hälften så dyrt jämfört med Sveriges södra elområden SE2 och SE3.

– Skåne har haft Sveriges högsta priser, i snitt 1,52 kr/kWh, men även detta är lägre än alla andra EU-länder, uppger SVT.

Tre huvudförklaringar

Enligt Energimyndigheten finns det tre förklaringar till varför Sveriges spotpriser ligger på en relativt låg nivå.

- Sveriges stora överskott av el

- Bra tillgång till fossilfri el

- Låga driftkostnader för att producera el från vatten, vind och kärnkraft

Fördelning av elproduktion 2022 Sverige

• Vattenkraft: I likhet med tidigare år var vattenkraften det kraftslag som producerade mest el, totalt 70 TWh. Det är cirka 6 procent mindre än år 2021.
• Kärnkraften bidrog också till en stor andel av Sveriges totala elproduktion med 50 TWh, en minskning med cirka 3 procent jämfört med föregående år.
• Konventionell värmekraft bidrog med 15 TWh, en minskning med cirka 1 procent.
• Vindkraften producerade 33 TWh vilket är en ökning med 20 procent jämfört mot 2021. Under året producerades mest el från vindkraften i januari och minst i juni.
• Solkraften producerade cirka 2 TWh, en ökning på cirka 75 procent jämfört med 2021. Elproduktionen från solen har ökat i flera år, vilket speglar en snabb utbyggnad av anläggningar. Trots utbyggnaden utgör solkraften en liten andel av den sammanlagda elproduktionen i Sverige. År 2022 var andelen cirka 1 procent.

Källa: Energimyndigheten

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om ”vansinnigt giftig” manet

2025 07 14

Det handlar om den extremt giftiga klängmaneten som har dykt upp i Öresund.

– Vi fångade den ute i Öresund av en slump. Den verkar ha hakat på en grupp brännmaneter, säger Jens Peder Jeppesen, akvariechef på Öresundsakvariet, till TV2.

"Rör den inte" 

Under sommaren har klängmaneten också upptäckts vid kusten utanför Arendal i södra Norge.

Men än så länge har det inte rapporterats om att maneten befunnit sig i svenskt vatten.

Om den skulle dyka upp är det viktigt att agera varsamt. Klängmanetens nässelceller kan orsaka kraftig smärta, våldsamma muskelkramper, andningsproblem och svullnader.

– Den är liten, mystisk och vansinnigt giftig. Man ska inte röra den, säger Jens Peder Jeppesen till kanalen.

Har observerats i Sverige

Klängmaneter har dock tidigare observerats i Sverige.

Under sommaren 2018 noterades maneten i svenska vatten – bland annat mellan Orust och Tjörn på västkusten. Flera personer fick uppsöka sjukhus efter att ha bränt sig i området där klängmaneterna befann sig.

– Att den kraftigt brännande klängmaneten dök upp var helt oväntat. Men antagligen är det ett exempel på vad vi har att vänta oss genom den pågående klimatförändringen, säger Thomas Dahlgren, forskare vid Göteborgs universitet, i ett uttalande.  

”Kommer dyka upp igen”

Klängmaneter hör ursprungligen hemma i Atlanten och Stilla havet, men kan sprida sig till nordiska vatten via internationell sjöfart eller som en följd av klimatrelaterade förändringar.  

– Om vi får ännu en varm sommar finns det stora möjligheter att giftiga klängmaneter kommer att dyka upp igen och att de sprider sig till andra ställen på västkusten, säger Björn Källström, forskare vid Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium (GMBL).

FAKTA: Klängmanet

- Nässelcellerna hos klängmaneten fungerar som motsvarande celler hos brännmaneter – att komma i kontakt med djurets tentakler är mycket smärtsamt och orsakar starka hudirritationer.

- Arten har en manetliknande kropp, en så kallad medusa, och "klänger" sig fast på ålgräs, tång och även på andra djur som musslor och ostron.

- De är genomskinliga, endast två till tre centimeter stora utan tentakler och kan vara svåra att upptäcka. Man kan lätt känna igen den genom ett rött, orange, brunt eller gult kors tvärs över klockan som utgör könsorganen.

- På kanten av medusan sitter upp till 80 giftiga tentakler. Över klockan är arten cirka 20-25 mm i diameter och den kan bli cirka 35 mm hög. Tentaklerna är cirka 10 mm långa och ljusbruna.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Foto: W. Blur

Text: Redaktionen

Helikoptrar i luften – SMHI utfärdar skarp varning

2025 07 14

Under måndagen varnar SMHI för skogsbränder i fyra län:

- Västerbottens län

- Norrbottens län

- Västernorrlands län

- Jämtlands län

”Risken är mycket stor”

Enligt SMHI är risken för bränder i skog och mark ”stor eller mycket stor” i områdena.

Allmänheten uppmanas att tänka på följande, enligt varningen:

- Skogsbrand kan lätt uppstå på grund av till exempel eldning, gnistor från maskiner eller blixtnedslag.

- Brand sprids lätt i skog och mark.

- Brand i ledningsgator kan medföra störningar i el- och telenätet.

- Kontrollera om eldningsförbud råder i ditt område, och var mycket försiktig vid eldning eller arbete med stora maskiner utomhus.

MSB blixtagerar

Nu agerar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Myndigheten har skickat upp två brandsläckande helikoptrar i luften, rapporterar P4 Västerbotten.

Helikoptrarna är redo att bekämpa potentiella bränder i Västerbotten. 

Sedan tidigare har MSB fyra helikoptrar utplacerade i Västmanlands och Jämtlands län.

Fyra skopande flygplan är också stationerade i Södermanlands län. Planen kan ta upp vatten direkt från sjöar under flygning.

FAKTA: MSB:s bekämpning av skogsbränder

- Under skogsbrandssäsongen ska det finnas tillgång till minst tio släckande helikoptrar utöver den helikopter som vid behov kan användas för koordinering

- Helikopterresurserna kan placeras på olika platser baserat på aktuell brandriskprognos och är normalt självförsörjande med bränsle och andra förnödenheter.

- Styrande för MSB:s beslut om beredskap är en kombination av brandrisken, eventuella hotade värden och behovet av resurser. MSB analyserar brandriskerna flera gånger i veckan under de perioder på året då risken för skogsbränder vanligtvis är hög.

- MSB kan vid behov, vid exempelvis höga brandriskvärden, styra beredskapen genom att justera:

• Anspänningstiden (tiden från larm till dess att en helikopter senast ska lyfta mot en brand), 180 eller 90 minuter
• Antalet helikoptrar som ställs i en högre beredskap
• Positionering i landet av helikoptrar

Källa: MSB

Foto: P. Keno

Text: Redaktionen