ELKRISEN: Oväntat besked – Sverige ”bäst” i Europa

2023 03 03

Hela Europa drabbades av skyhöga elpriser under vintern.

Sverige var inte ett undantag.

Svenska hushåll har tampats med dyra elräkningar under årets kallaste månader.

Trots detta hade Sverige lägst elpriser i EU under 2022.

Det visar en sammanställning av SVT Nyheter.

Tv-kanalen har jämfört spotpriser, det vill säga de priser som elbolagen köper elen för.

– I Sverige var priset i genomsnitt 1,19 kronor/kWh under 2022, rapporterar SVT.

Det ger Sverige en förstaplats på listan, före Finland och Polen.

Flera faktorer

Hur dyra elräkningarna blir i slutändan påverkas dock även av andra faktorer – till exempel vilka elleverantörer och avtal varje kund har.

Flera EU-länder har även subventionerat elpriserna och infört olika typer av elstöd, vilket har påverkat slutpriset.

Dyrare i söder

Sveriges spottpriser påverkas av stora prisskillnaderna mellan norr och söder.

I det nordligaste elområdet SE1 beräknas snittpriset till 0,59 kr/kWh. Hälften så dyrt jämfört med Sveriges södra elområden SE2 och SE3.

– Skåne har haft Sveriges högsta priser, i snitt 1,52 kr/kWh, men även detta är lägre än alla andra EU-länder, uppger SVT.

Tre huvudförklaringar

Enligt Energimyndigheten finns det tre förklaringar till varför Sveriges spotpriser ligger på en relativt låg nivå.

- Sveriges stora överskott av el

- Bra tillgång till fossilfri el

- Låga driftkostnader för att producera el från vatten, vind och kärnkraft

Fördelning av elproduktion 2022 Sverige

Vattenkraft: I likhet med tidigare år var vattenkraften det kraftslag som producerade mest el, totalt 70 TWh. Det är cirka 6 procent mindre än år 2021.
Kärnkraften bidrog också till en stor andel av Sveriges totala elproduktion med 50 TWh, en minskning med cirka 3 procent jämfört med föregående år.
Konventionell värmekraft bidrog med 15 TWh, en minskning med cirka 1 procent.
Vindkraften producerade 33 TWh vilket är en ökning med 20 procent jämfört mot 2021. Under året producerades mest el från vindkraften i januari och minst i juni.
Solkraften producerade cirka 2 TWh, en ökning på cirka 75 procent jämfört med 2021. Elproduktionen från solen har ökat i flera år, vilket speglar en snabb utbyggnad av anläggningar. Trots utbyggnaden utgör solkraften en liten andel av den sammanlagda elproduktionen i Sverige. År 2022 var andelen cirka 1 procent.

Källa: Energimyndigheten

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen