ELKRISEN: Öppnar för nya regler efter prischock

2023 01 27

Anmälningarna har haglat in mot energijätten Eon.

Detta efter en chockhöjning på 20 procent av fjärrvärmetaxan i Malmö och Burlöv, jämfört med fem procent i hela landet.

Tolv fastighetsägare har tillsammans anmält Eon till Konkurrensverket och en stor konflikt har blossat upp mellan energibolaget och bostadsbolagen, rapporterar Dagens Nyheter på fredagen.

Hela 200 anmälningar har totalt skickats in till Fjärrvärmenämnden hos Energimyndigheten – vilket kan jämföras med att nämnden hade totalt två ärenden under hela fjolåret.

Kan förändra reglerna

Nu öppnar närings- och energiminister Ebba Busch (KD) för att förändra reglerna som möjliggjort ovan nämnda prischock på fjärrvärme.

– I dagsläget har inte reglering diskuterats, men om rådande ramverk inte fungerar kommer vi behöva ta ställning till om en reglering behövs, framhåller ministern till Sveriges Radio Ekot.

Hon tillägger:

– Regeringen följer utvecklingen noga.

Små förhoppningar

Trots de hundratals ansökningarna om medling som Fjärrvärmenämnden tagit emot är förhoppningarna små om konkreta utfall i dessa processer.

Utfall i nämnden är nämligen inte bindande.

– Man ska vara medveten om att Fjärrvärmenämnden inte är en domstol och det är inte heller så att nämnden har tillsyn över fjärrvärmeföretagen, säger nämndens ordförande Linn Pantzar till SR.

Monopol på fjärrvärme

I Malmö har fastigheter som värms upp med fjärrvärme enbart en leverantör att tillgå, det vill säga Eon.

Det är också det monopolet som energijätten anklagas för att utnyttja.

– Vi tycker det är viktigt att Konkurrensverket tittar på detta och om Eon har missbrukat sin dominerande ställning genom den här prisförändringen som genomfördes första januari, säger Magnus Hulthe Andersson, näringspolitiskt ansvarig vid Fastighetsägarna Syd, till DN.

Försvarar priserna

Eon själva har försvarat prissättningen med att varje fjärrvärmesystem har sin egen karaktär, och att en stor del av fjärrvärmen i Malmö kommer från Heleneholmsverket som eldas med gas.

– Det som har hänt är att gaspriset har skjutit i höjden, inte bara tjugo procent eller tio, femton. Det har fördubblats. Det har föranlett oss att fundera över vår prissättning, säger Marc Hoffman, vd på Eon i Sverige, till samma tidning.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen


26nov25

JUST NU: Lavrov sprider otäck lögn om Finland

2025 11 26

Att anklaga sina motståndare för att vara nazister är en av de mest centrala delarna i den ryska propagandan.

Kreml har genomgående, felaktigt, beskrivit Ukraina som en “naziststat” och påstår att den ukrainska regeringen och dess försvarsmakter är infiltrerade av nynazister.

Den ryska regeringen har också återkommande försökt motivera sitt krig i Ukraina med att landet ska “avnazifieras”.

Nu går Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ut med en liknande anklagelse mot Finland.

– Finlands långa decennier av neutralitet har inte tystat de strömningar som bottnar sig i den finska statens nazistiska förflutna, säger Lavrov enligt den finska tidningen Iltalehti.

Det hätska utspelet liknar den retorik som Kreml dundrade ut mot Ukraina innan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022.   

Ren lögn

Påståendet om att Finland har ett nazistiskt förflutet är en ren lögn.

Finland har aldrig styrts av ett nazistiskt parti och har – till skillnad från Ryssland – varit en fullvärdig demokrati i över 100 år.  

Efter att ha blivit invaderade av Sovjetunionen 1939 samarbetade Finland med Nazityskland under fortsättningskriget 1941–1944. Landets ambition var att återta finländskt territorium som Sovjetunion erövrat under vinterkriget 1939.

Samarbetet med Nazityskland var strikt militärt och inte ideologiskt.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Har ökat

Kremls propaganda mot Finland har ökat efter landets inträde i Nato och den ryska invasionen av Ukraina.

– Typiska påståenden är att framställa Finland som ett "fascistisk" och "rysshatande" land. Genom att sprida oro över riskerna för krigsupptrappning vill Ryssland undergräva Finlands engagemang för att stödja Ukraina, rapporterar Iltalehti.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 nov 2025

JUST NU: Dags för plan B – Macron ger besked om Ukraina

2025 11 26

Inom EU råder febrilt arbete för att ta fram en plan B för Ukraina.

Vid ett toppmöte inom EU för några veckor sedan var en av de stora frågorna hur unionen kan fortsätta att stödja Ukraina.

Många av unionens medlemmar, inklusive Sverige, drev förslaget att använda frysta ryska tillgångar för att stödja den ukrainska ekonomin.

Ett förslag som mötte starkt motstånd, främst av Belgiens premiärminister Bart De Wever.

Nytt förslag

Ukrainas ekonomi blöder och när nu nya fredssamtal eventuellt närmar sig behöver det krigshärjade landet EU i ryggen.

Nu kan ett nytt förslag närma sig, en plan B, för hur EU ska kunna stödja den ukrainska ekonomin, i alla fall tillfälligt.

– Tjänstemän inom EU överväger ett lån för att hjälpa Kiev att hålla sig flytande om de inte kan komma överens om att använda Moskvas frusna statliga tillgångar i tid, uppger Politco.

Sändebud sammanträdde

Under gårdagen sammanträdde flera EU-länder för att diskutera de olika alternativen.

Under mötet pressade flera länder, exempelvis Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Litauen och Luxemburg, EU-kommissionen att snabbt arbeta fram ett nytt förslag för att hjälpa till att finansiera Ukrainas kamp.

– Kommissionen är mycket medveten om behovet av att snabbt få en lösning på plats, och Kiev varnar för att de riskerar att få slut på pengar under de första månaderna av nästa år, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Macron och von der Leyen ger besked

Efter mötet lät också Frankrikes president Emmanuel Macron meddela att en lösning kommer presenteras de närmaste dagarna.

– EU kommer att slutföra en lösning inom de närmaste dagarna som kommer att säkra finansiering för Ukraina, säger han.

Också EU-toppen Ursula von der Leyen framhåller att det är skyndsamt att ta fram ett nytt stöd till Ukraina, och utesluter inte att ryska tillgångar trots allt kan användas.

– Vi måste stödja Ukraina. Vi har åtagit oss att täcka Ukrainas ekonomiska behov under 2026 och 2027, säger hon, rapporterar Reuters.

– Detta inkluderar en option på ryska tillgångar.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen