ELKRISEN: Ny krisåtgärd – slår mot elproducenter

2023 01 20

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag som möjliggör att Sverige kan tillämpa ett intäktstak för vissa elproducenter.

Förslaget är i grunden en EU-åtgärd.

– Det ska dämpa effekterna av energikrisen och innebär att vissa elproducenter tillfälligt ska betala en skatt på intäkter som överstiger en viss gräns, framhåller regeringen.

Fyra månader

EU:s energiministrar har tillsammans enats om flera krisåtgärder för att dämpa effekterna av energikrisen.

Det nya intäktstaket för elproducenter beräknas kunna tillämpas från och med den 1 mars 2023.

– Skatten ska tas ut på den del av elproducenternas realiserade intäkter som överstiger 1 957 kronor per megawattimme producerad el. Storleken på skatten föreslås vara 90 procent, framhåller regeringen.

Lagen tillämpas på viss el som produceras från mars till och med juni 2023.

– Lagen är alltså tillfällig och kommer inte att tillämpas retroaktivt, understryker regeringen.

150 miljoner till statskassan

El från kraftproduktionsanläggningar under 1 MW omfattas inte av den nya lagen.

Enligt regering bedöms det nya förslaget stärka de offentliga finanserna med cirka 150 miljoner kronor.

De äger elproduktionen i Sverige

Elproduktionen i Sverige domineras av tre aktörer:

- Statliga Vattenfall

- Fortum, som har finska staten som majoritetsägare

- Sveriges kommuner

Betydande produktion från vattenkraft

År 2021 bestod runt 60 procent av Sveriges elproduktion av el från förnybara källor, enligt Statistiska centralbyråns statistik.

Den allra största andelen av elproduktionen, 43 procent, kommer från vattenkraft.

Kärnkraft står för 31 procent av produktionen, vindkraft för 17 procent och värmekraft för nio procent.

– Industri, bostäder och service står för majoriteten av elanvändningen i Sverige, totalt 95 procent. I service ingår bland annat transporter, offentlig service (till exempel sjukhus) samt hotell, handel och byggverksamhet, uppger SCB.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

UPPMANING: Tanka inte bilen

2026 06 30

Svenska bilister uppmanas att inte tanka sina bilar.

Bränslepriserna har sänkts något efter helgen, men det lönar sig att vänta.

På onsdag väntas prissänkningen synas direkt vid pump.

Liten säkning

Under dagen justeras riktpriset på bemannade stationer ned med 10 öre per liter.

Det innebär att bensin 95 nu kostar 17,09 kronor per liter, medan diesel ligger på 18,79 kronor per liter.

Samtidigt rör sig oljepriset svagt uppåt.

Brentoljan handlas strax under 73 dollar per fat, vilket normalt hade pressat upp pumppriserna.

Ändå väljer drivmedelsbolagen att genomföra en mindre sänkning.

Vänta med att tanka

Trots dagens lilla prissänkning pekar mycket på att det inte är rätt tidpunkt att fylla tanken.

Om man kan bör man alltså avstå.

På onsdag träder regeringens tillfälliga skattesänkning på bensin och diesel i kraft.

– 1 juli sänker vi skatten på bensin och diesel så att prisets sänks med ytterligare 3 kronor vid pump till och med 30 november, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) för drygt en vecka sedan.

Enligt branschaktörer väntas det ge ett tydligt utslag direkt vid pump.

Om marknaden håller sig stabil väntas priserna sjunka med omkring tre kronor per liter.

– I det mycket osäkra omvärldsläget är det här en åtgärd för att motverka stigande drivmedelspriser vilket underlättar för alla som är beroende av bilen, sade Elisabeth Svantesson (M), tidigare i våras.

De senaste åtgärderna från regeringen väntas göra att Sverige snart har Europas näst lägsta bensinpris, uppger EFN.

Märkbar skillnad

Skillnaden väntas bli märkbar direkt för vanliga bilister.

För en tank på 30 liter motsvarar den kommande sänkningen en besparing på nästan 100 kronor jämfört med att tanka före förändringen.

Om prognoserna håller kan bensinpriset sjunka till omkring 14,20 kronor per liter och diesel till cirka 15,90 kronor per liter.

För många hushåll handlar det just nu om tajming.

Att tanka idag kan innebära att du betalar flera kronor mer per liter än vad som väntas inom bara några dagar.

Foto: Engin akyurt

Text: Redaktionen

Swedbank: Gränsen går vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 06 30

Pengar bidrar till minskad stress och oro och i förlängningen större lycka.

Men enbart upp till en viss gräns.

Och den gränsen går vid en lön på 50 000 kronor. Därefter tycks inte pengar göra människor särskilt lyckligare, enligt en rapport från Swedbank.

John Karsberg är forskare vid Handelshögskolans center för lycka och välmående och har tagit del av studien.

– Lycka är gemenskap, möjligheten att påverka sin egen situation, balans i livet och även framtidstro. Men ett visst mått av pengar kan ju vara en förutsättning för att driva välmående och lycka, säger han till Di.

Hälften missnöjda med lönen

Rapporten, som släpptes i vintras, har återaktualiserats efter att riksdagspartierna de senaste veckorna lagt extra mycket fokus på hushållsekonomi i valrörelsen. Under Almedalsveckan har exempelvis Moderaterna lovat att barnfamiljer ska få upp till 5 000 kronor mer i plånboken om Tidöpartierna får nytt förtroende. Vänsterpartiet har samtidigt lovat en “bebispeng” på 15 000 kronor till nyblivna föräldrar.

Enligt Swedbank är det bara hälften av undersökningens deltagare som är nöjda med sin inkomst.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår. En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank.

LÄS MER: Mobilräkningen kan skjuta i höjden – går att undvika

Folk med låga inkomster väljer pengar

Storbanken visar att folk tenderar att välja pengar framför lycka i större utsträckning fram till en lön på 37 000 kronor. Därefter avtar trenden och bryts alltså ännu tydligare vid 50 000 kronor.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka på Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm.

Handelshögskolan har dessutom frågat hur mycket folk skulle kunna tänka sig att betala varje månad för att bli ännu lyckligare, utifrån en tiogradig skala.

Omkring 3 000 kronor var det vanligaste svaret, enligt Di.

LÄS MER: Kritiskt läge inför hösten – tung smäll hotar hushållen

Foto D. Husted

Text: Redaktionen