ELKRISEN: Ny krisåtgärd – slår mot elproducenter
2023 01 20
Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag som möjliggör att Sverige kan tillämpa ett intäktstak för vissa elproducenter.
Förslaget är i grunden en EU-åtgärd.
– Det ska dämpa effekterna av energikrisen och innebär att vissa elproducenter tillfälligt ska betala en skatt på intäkter som överstiger en viss gräns, framhåller regeringen.
Fyra månader
EU:s energiministrar har tillsammans enats om flera krisåtgärder för att dämpa effekterna av energikrisen.
Det nya intäktstaket för elproducenter beräknas kunna tillämpas från och med den 1 mars 2023.
– Skatten ska tas ut på den del av elproducenternas realiserade intäkter som överstiger 1 957 kronor per megawattimme producerad el. Storleken på skatten föreslås vara 90 procent, framhåller regeringen.
Lagen tillämpas på viss el som produceras från mars till och med juni 2023.
– Lagen är alltså tillfällig och kommer inte att tillämpas retroaktivt, understryker regeringen.
150 miljoner till statskassan
El från kraftproduktionsanläggningar under 1 MW omfattas inte av den nya lagen.
Enligt regering bedöms det nya förslaget stärka de offentliga finanserna med cirka 150 miljoner kronor.
De äger elproduktionen i Sverige
Elproduktionen i Sverige domineras av tre aktörer:
- Statliga Vattenfall
- Fortum, som har finska staten som majoritetsägare
- Sveriges kommuner
Betydande produktion från vattenkraft
År 2021 bestod runt 60 procent av Sveriges elproduktion av el från förnybara källor, enligt Statistiska centralbyråns statistik.
Den allra största andelen av elproduktionen, 43 procent, kommer från vattenkraft.
Kärnkraft står för 31 procent av produktionen, vindkraft för 17 procent och värmekraft för nio procent.
– Industri, bostäder och service står för majoriteten av elanvändningen i Sverige, totalt 95 procent. I service ingår bland annat transporter, offentlig service (till exempel sjukhus) samt hotell, handel och byggverksamhet, uppger SCB.
Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät
Text: Redaktionen
