ELKRISEN: Ny krisåtgärd – slår mot elproducenter

2023 01 20

Förslaget är i grunden en EU-åtgärd.

– Det ska dämpa effekterna av energikrisen och innebär att vissa elproducenter tillfälligt ska betala en skatt på intäkter som överstiger en viss gräns, framhåller regeringen.

Fyra månader

EU:s energiministrar har tillsammans enats om flera krisåtgärder för att dämpa effekterna av energikrisen.

Det nya intäktstaket för elproducenter beräknas kunna tillämpas från och med den 1 mars 2023.

– Skatten ska tas ut på den del av elproducenternas realiserade intäkter som överstiger 1 957 kronor per megawattimme producerad el. Storleken på skatten föreslås vara 90 procent, framhåller regeringen.

Lagen tillämpas på viss el som produceras från mars till och med juni 2023.

– Lagen är alltså tillfällig och kommer inte att tillämpas retroaktivt, understryker regeringen.

150 miljoner till statskassan

El från kraftproduktionsanläggningar under 1 MW omfattas inte av den nya lagen.

Enligt regering bedöms det nya förslaget stärka de offentliga finanserna med cirka 150 miljoner kronor.

De äger elproduktionen i Sverige

Elproduktionen i Sverige domineras av tre aktörer:

- Statliga Vattenfall

- Fortum, som har finska staten som majoritetsägare

- Sveriges kommuner

Betydande produktion från vattenkraft

År 2021 bestod runt 60 procent av Sveriges elproduktion av el från förnybara källor, enligt Statistiska centralbyråns statistik.

Den allra största andelen av elproduktionen, 43 procent, kommer från vattenkraft.

Kärnkraft står för 31 procent av produktionen, vindkraft för 17 procent och värmekraft för nio procent.

– Industri, bostäder och service står för majoriteten av elanvändningen i Sverige, totalt 95 procent. I service ingår bland annat transporter, offentlig service (till exempel sjukhus) samt hotell, handel och byggverksamhet, uppger SCB.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Mastercard försvinner som betalkort

2026 06 09

Mastercard planerar en ny digital betalningsrevolution.

Kortjätten meddelar att de kommer ersätta dagens kortsystem för betalning.

Vill ersätta kort

Betalkorten som idag finns i nästan varje plånbok är på väg att försvinna.

Mastercard arbetar enligt uppgifter med ett nytt system som ska ersätta både kredit- och betalkort helt.

Målet är att gå från fysiska kort till helt digitala betalningar där användaren i stället identifieras med teknik som inte kräver plastkort.

LÄS MER: Tre Natojättar överens – ställer fem villkor till Ryssland

Får unika koder

Kärnan i förändringen är så kallade tokens – unika engångskoder som skapas för varje enskild betalning.

I stället för att ett kortnummer används flera gånger ska det ersättas av en tillfällig kod som bara gäller för ett köp.

Det gör att känsliga kortuppgifter inte behöver delas mellan butik och bank på samma sätt som idag.

– Tillsammans påskyndar dessa funktioner övergången till en tokeniserad och autentiserad betalningsupplevelse i kassan över olika enheter och plattformar, och lägger grunden för smidiga och pålitliga betalningar, uppger bolaget om utvecklingen.

För kunder innebär det i praktiken att kortuppgifter inte längre lagras och sprids i samma omfattning, vilket minskar risken för bedrägerier.

Ska godkännas med fingeravtryck

Samtidigt som tokenlösningarna utvecklas satsar Mastercard på biometrisk identifiering.

I stället för att använda ett kort och slå en PIN-kod ska betalningar även kunna godkännas med fingeravtryck, handflata eller ansiktsigenkänning.

I praktiken innebär det att kunder inte längre kommer behöva ta fram ett kort eller slå en PIN-kod i butik.

Tekniken testas redan tillsammans med banker och handelsaktörer för att bygga upp ett nytt betalningssystem inför framtiden.

Vill skrota kort före 2030

Målet är att de nya systemen ska vara fullt utbredda inom fyra år.

– Mastercard driver på utvecklingen av hur vi betalar online i Europa och närmar sig sitt mål för 2030 att ta bort manuell kortinmatning och minska beroendet av fasta kortuppgifter, uppger Mastercard i ett uttalande.

Utvecklingen sker samtidigt som kontanter redan minskar kraftigt i flera länder, vilket driver på övergången till digitala betalningar.

LÄS MER: Rysslands luftsköld spricker – panik i Moskva

Foto: Akuptsova

Text: Redaktionen