ELKRISEN: Ny krisåtgärd – slår mot elproducenter

2023 01 20

Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag som möjliggör att Sverige kan tillämpa ett intäktstak för vissa elproducenter.

Förslaget är i grunden en EU-åtgärd.

– Det ska dämpa effekterna av energikrisen och innebär att vissa elproducenter tillfälligt ska betala en skatt på intäkter som överstiger en viss gräns, framhåller regeringen.

Fyra månader

EU:s energiministrar har tillsammans enats om flera krisåtgärder för att dämpa effekterna av energikrisen.

Det nya intäktstaket för elproducenter beräknas kunna tillämpas från och med den 1 mars 2023.

– Skatten ska tas ut på den del av elproducenternas realiserade intäkter som överstiger 1 957 kronor per megawattimme producerad el. Storleken på skatten föreslås vara 90 procent, framhåller regeringen.

Lagen tillämpas på viss el som produceras från mars till och med juni 2023.

– Lagen är alltså tillfällig och kommer inte att tillämpas retroaktivt, understryker regeringen.

150 miljoner till statskassan

El från kraftproduktionsanläggningar under 1 MW omfattas inte av den nya lagen.

Enligt regering bedöms det nya förslaget stärka de offentliga finanserna med cirka 150 miljoner kronor.

De äger elproduktionen i Sverige

Elproduktionen i Sverige domineras av tre aktörer:

- Statliga Vattenfall

- Fortum, som har finska staten som majoritetsägare

- Sveriges kommuner

Betydande produktion från vattenkraft

År 2021 bestod runt 60 procent av Sveriges elproduktion av el från förnybara källor, enligt Statistiska centralbyråns statistik.

Den allra största andelen av elproduktionen, 43 procent, kommer från vattenkraft.

Kärnkraft står för 31 procent av produktionen, vindkraft för 17 procent och värmekraft för nio procent.

– Industri, bostäder och service står för majoriteten av elanvändningen i Sverige, totalt 95 procent. I service ingår bland annat transporter, offentlig service (till exempel sjukhus) samt hotell, handel och byggverksamhet, uppger SCB.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Sveriges billigaste matkedja – lägre priser än Willys

2026 01 23

När oberoende jämförelsesajten Matpriskollen har jämfört landets matkedjor har Willys återkommande pekats ut som den billigaste.

– Vi har gjort vår stora prisundersökning på de allra största butikerna i många år och fortfarande är det Willys som har de lägsta ordinarie butikspriserna, oavsett vilket område och vilka hushållstyper vi undersökt, har Matpriskollnes grundare och vd Ulf Mazur tidigare sagt vid en av utnämningarna.

I Matpriskollens undersökningar har dock kedjor som exempelvis Lidl och Hemköp inte ingått. Enligt Ulf Mazur beror det på att sortimentbreddden och djupet varierar för mycket, vilket omöjliggör relevanta jämförelser.

Här finns kedjorna med

Men i den undersökning som nu slutförts av Pensionärernas riksorganisation, PRO, finns både Lidl och Hemköp med.

Och då kommer man fram till en annan slutsats än Matpriskollen. Lidl har den billigaste matkassen, om än på håret, enligt PRO.

Den tyska lågprisjätten kunde erbjuda en matkasse på 1 082 kronor medan Willys låg på 1 088 kronor, vilket visserligen var billigast bland de större kedjorna. Ica Maxi Stormarknad var hack i häl med en matkasse på 1 090 kronor.

– Vi vill ha koll på matpriserna, helt enkelt. Årets resultat blir också en bra utgångspunkt för att se effekterna av den sänkta matmomsen i april, säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO, i en kommentar.

LÄS MER: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Anklagats för prisfusk

Årets PRO-undersökning fick i slutet av förra året stor uppmärksamhet då kedjor som Willys och Ica anklagades för att tillfälligt sänka sina priser under den period som PRO genomförde sin granskning.

Priskriget har inte gått organisationen obemärkt förbi och ett 50-tal butiker som uppvisade stora prisvariationer plockades därför bort i undersökningen.

– Vi använder bara ordinarie priser i undersökningen. Tillfälliga sänkningar, kampanjer och extrapriser räknas inte med. Vi har arbetat länge med ett kontrollsystem som fångar upp alltför stora avvikelser, säger Ola Nilsson, sakkunnig på PRO.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen läxar upp Mark Rutte

2026 01 22

USA:s president Donald Trump och Natos generalsekreterare Mark Rutte uppger att de enats om ett ramavtal för Grönland.

Exakt vad avtalet innehåller är oklart, men enligt Rutte handlar det bland annat om att Natoallierade ska intensifiera sitt säkerhetsarbete i Arktis.

Trump hävdar i sin tur att USA kommer få exklusiv tillgång till investeringar i Grönlands mineralresurser. Det har även rapporterats att Danmark och USA ska omförhandla försvarsavtalet om Grönland från 1951, vilket kan innebära att USA får kontroll över begränsade landområden på Grönland.

Läxar upp Natochefen

Nu svarar Danmarks statsminister Mette Frederiksen.

Hon vänder sig direkt till Natochefen Mark Rutte.

– Natos generalsekreterare har inte mandat att förhandla på Grönlands vägnar. Han har inte heller mandat att förhandla på Danmarks vägnar, säger hon till TV2.

Frederiksen understryker att Danmarks och Grönlands röda linjer kvarstår. Grönlands framtid kan endast definieras av Grönland, betonar hon.

– Vi har sagt från början att Konungariket Danmark kommer att bestå – även efter detta. Vi har aldrig övergett våra åsikter kring det. Så ingenting har förändrats i den danska positionen eller i den grönländska positionen, säger Mette Frederiksen.

LÄS MER: Busch läxar upp Trump – i amerikansk media

Påverkar Sverige

Det påstådda avtalet om Grönland kommer att påverka Sverige, enligt uppgifter till den finska tidningen Iltalehti.

Enligt tidningens uppgifter ska de nordliga Natoländerna, inklusive Sverige, delta i att utveckla ett stärkt robot- och luftförsvar för den arktiska regionen. Det nya avtalet omfattar även rymdkapacitet, i syfte att förhindra att Kina och Ryssland avfyrar robotar från rymden.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA ska störta regering ”innan årsskiftet”

Foto: Nato

Text: Redaktionen