ELKRISEN: Norra Sverige slår tillbaka

2022 11 29

Under november har prisskillnaderna på el mellan södra och norra Sverige i princip försvunnit.

I dag, tisdag, har elpriset i norra elområdena 1 och 2 stigit till 3,73 kronor per kilowattimme – ett nytt rekord för norra Sverige.

I södra Sverige blir det lite dyrare. I elområde 3 och 4 landar priset i snitt på 3,90 kronor/kWh, enligt prisindexet på elbörsen Nord Pool.

Ingen större prisskillnad mellan norra och södra Sverige. En genomgående trend under november. 

Trots att samtliga elområden tampats med höga elpriser de senaste veckorna utgår regeringens och Svenska kraftnäts retroaktiva kompensation endast till södra och mellersta Sverige – det vill säga elområde 3 och 4.

Helt fel enligt Anders Nilsson, ordförande i Villaägarna i Umeå.

– Det känns som en stor orättvisa. När elräkningarna kommer i december för novemberskonsumtionen räknar jag med att det blir starka reaktioner, säger han till SR Ekot.

”Rimligt att se över stödet”

Förra veckan var spotpriset i de norra elområdena högre än någonsin jämfört med de senaste åren, rapporterar SR. Priset landade i snitt på nästan två kronor per kilowattimme.

Om prisutvecklingen fortsätter är det rimligt att regeringen och Svenska kraftnät ser över sin modell för elstödet. Det anser Christian Holtz, energimarknadsanalytiker.

Han berättar att flera faktorer jämnat ut prisskillnaden mellan norr och söder – bland annat vädereffekten, en lägre vattenkraftsproduktion i norr och en högre efterfrågan i söder.

– Är det mindre prisskillnader verkar det väl rimligt att man ser över hur stödet är utformat. Det blir en extra tuff smäll för de i norr som inte kan ta del av elpriskompensationen, säger Christian Holtz till SR Ekot.

Experten tillägger att han på sikt tror att de stora prisskillnaderna mellan norr och söder kommer att komma tillbaka.

Så skriver Svenska kraftnät

Svenska kraftnät och regeringens modell utgår från medelpriset per kilowattimme under 12-månadersperioden  oktober 2021-september 2022.

Om medelpriset har varit högre än Nationellt referenspris under perioden har elkonsumenter i området rätt att ta del av stödet.

– I elområde SE1 och SE2 har medelpriset i öre/kWh under 12-månadersperioden oktober 2021-september 2022 inte nått upp till det nationella referenspriset för el, som är 75 öre/kWh. Det innebär att elanvändare inte får ta del av stödet för uttagspunkter där, framhåller Svenska kraftnät.

Räkna ut ditt stöd  

- SE4: 0,79 x din elförbrukning i kWh under oktober 2021-september 2022

- SE3: 0,5 x din elförbrukning i kWh under oktober 2021-september 2022

- SE1 och SE2: Stöd utgår inte eftersom medelpriset har inte nått upp till det nationella referenspriset

Källa: Svenska kraftnät

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Godislarm i svenska matbutiker – halva befolkningen påverkad

2024 07 19

Nästan hälften av svenska folket är föremål för ett större godislarm i landet.

Omkring 40 procent av befolkningen har svårt för att säga nej till godis och snacks när de stiger in i Sveriges matbutiker.

Det visar en ny undersökning från Cancerfonden, rapporterar Vetenskapsradion, som nu slår larm om förekomsten.

Lika många är det som inte kan behärska sig när det är extrapris. Särskilt påverkade blir folk av utomhusreklam, som pekas ut som en av de värsta bovarna.

Att det ofta är söta och fettrika livsmedel som syns på dessa är ingen tillfällighet, menar marknadsföringsforskaren Erik Modig från Handelshögskolan i Stockholm.

– Vi ska tänka ”Åh, choklad det är ju gott, det ska jag unna mig”. Efter reklambudskapet är det sällan långt till en affär eller kiosk. Vi människor är betydligt mer mottagliga för reklam för sådant vi ser som belöningar. Därför ser vi inte utomhusreklam för grönsaker och havregryn, säger Erik Modig i ett pressmeddelande.

Stor riskfaktor för tidig död

Vad vi äter, och vad vi inte äter, har pekats ut som den näst högsta riskfaktorn att dö i förtid.

– Våra matvanor rankas idag som en av de största riskfaktorerna för ohälsa och tidig död i befolkningen i Sverige, framhåller Livsmedelsverket.

– De största riskerna i matvanorna är att vi äter för lite fullkorn, för lite frukt och grönt, för mycket rött kött och chark och för mycket salt.

Även socker och mättat fett pekas ut som riskfylld mat.

Kritiserar mängdrabatter

Enligt Cancerfonden är omgivningens påtryckningar, bland annat i sociala medier, en stor del av problemet.

Samma sak gäller de vanligt förekommande mängdrabatterna av typen “ta tre betala för två”.

Produkter som erbjuds med mängdrabatt ofta är skräpprodukter, det vill säga att de är ohälsosamma eller håller sämre kvalitet. Man kan säga att om det finns en hög marginal på en vara, är den ofta sämre för hälsan, säger Erik Modig.

Inte aktuellt med sockerskatt

Trots den alarmerande siffran från Cancerfonden anser majoriteten i samma undersökning att det främsta ansvaret ligger på individen själv – men också industrin. De flesta anser även att mataffärer och politiker bör göra mer för att uppmuntra mer hälsosamma matvanor.

Förra året aktualiserades frågan om sockerskatt i Sverige efter att ett uttalande från Livsmedelsverket missuppfattats i medierna.

Regeringen och myndigheten förnekade senare att ett sådant förslag fanns på bordet.

– Däremot har Livsmedelsverket gjort en kunskapsgenomgång om effekterna av olika styrmedel för att främja en hälsosam livsmedelskonsumtion. Allt sker inom ramen för ett pågående regeringsuppdrag om salt och socker.

Foto: Cloetta Sverige

Text: Redaktionen


Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

2024 07 19

Varje år hanterar polisen drygt 300 000 ärenden där bilister fångats på bild av fartkameror.

Det är dock enbart en relativt liten del som faktiskt bötfälls.

År 2021 var det 100 000 som fick en bot hemskickad och förra året var det ännu färre – blott 80 000 personer.

Resursbrist är den stora förklaringen, enligt polisen.

– Det behövs mer personal, säger Björn Thunblad, som är samordnare för trafik i region öst, till SVT Nyheter.

Här går gränsen

Nu under sommarsemestern är det högsäsong på vägarna och högt tryck i trafiken. Då ökar också risken för olyckor.

Parallellt har frågan om hur väl fartkameror egentligen fungerar aktualiserats, senast av onlinemagasinet Carup.

Och det finns en “magisk” gräns för när kamerorna faktiskt blixtrar till. Det sker sex kilometer i timmen över hastighetensgränsen och på 14 meters avstånd, uppger Sveriges största biltidning Vi Bilägare.

Men det förutsätter att de ens är påslagna, vilket inte alltid är fallet – och inte heller ändamålet.

Bara det faktum att kamerorna finns gör nämligen att folk saktar ned.

– Syftet är inte att bötfälla så mycket folk som möjligt utan att sänka medelhastigheten och det vet vi att de gör, säger Björn Thunblad.

LÄS MER: Trafikpolis reder ut – det här är förbjudet att göra i bilen

Kan få ny funktion

I vintras öppnade regeringen för att börja använda fartkameror för livebevakning i syfte att kunna följa misstänkta kriminella på vägarna.

Nyligen kom också bekräftelsen. I juni meddelade regeringen att kameraövervakning i trafiken sätts in från och med 1 januari 2025.

Kamerabevakning är ett viktigt verktyg i brottsbekämpningen. Både för att kunna förebygga och förhindra brott, men också för att hitta, gripa och lagföra skyldiga. För medborgarnas trygghet är det angeläget att polisen har tillgång till effektiva verktyg, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) vid tillfället.

Ökat rejält senaste 20 åren

Det finns drygt 2 500 fartkameror runtom i Sverige. Det är en rejäl ökning – år 2006 fanns det blott 644 stycken.

Enligt Trafikverket räddas 20 liv och 70 personer från att bli allvarligt skadade varje år tack vare att kamerorna placerats ut.

– Mätningar visar att det fungerar väl, trafikanterna väljer att sänka hastigheten när man kör på en väg med trafiksäkerhetskameror, framhåller myndigheten.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen