ELKRISEN: Norra Sverige slår tillbaka

2022 11 29

Under november har prisskillnaderna på el mellan södra och norra Sverige i princip försvunnit.

I dag, tisdag, har elpriset i norra elområdena 1 och 2 stigit till 3,73 kronor per kilowattimme – ett nytt rekord för norra Sverige.

I södra Sverige blir det lite dyrare. I elområde 3 och 4 landar priset i snitt på 3,90 kronor/kWh, enligt prisindexet på elbörsen Nord Pool.

Ingen större prisskillnad mellan norra och södra Sverige. En genomgående trend under november. 

Trots att samtliga elområden tampats med höga elpriser de senaste veckorna utgår regeringens och Svenska kraftnäts retroaktiva kompensation endast till södra och mellersta Sverige – det vill säga elområde 3 och 4.

Helt fel enligt Anders Nilsson, ordförande i Villaägarna i Umeå.

– Det känns som en stor orättvisa. När elräkningarna kommer i december för novemberskonsumtionen räknar jag med att det blir starka reaktioner, säger han till SR Ekot.

”Rimligt att se över stödet”

Förra veckan var spotpriset i de norra elområdena högre än någonsin jämfört med de senaste åren, rapporterar SR. Priset landade i snitt på nästan två kronor per kilowattimme.

Om prisutvecklingen fortsätter är det rimligt att regeringen och Svenska kraftnät ser över sin modell för elstödet. Det anser Christian Holtz, energimarknadsanalytiker.

Han berättar att flera faktorer jämnat ut prisskillnaden mellan norr och söder – bland annat vädereffekten, en lägre vattenkraftsproduktion i norr och en högre efterfrågan i söder.

– Är det mindre prisskillnader verkar det väl rimligt att man ser över hur stödet är utformat. Det blir en extra tuff smäll för de i norr som inte kan ta del av elpriskompensationen, säger Christian Holtz till SR Ekot.

Experten tillägger att han på sikt tror att de stora prisskillnaderna mellan norr och söder kommer att komma tillbaka.

Så skriver Svenska kraftnät

Svenska kraftnät och regeringens modell utgår från medelpriset per kilowattimme under 12-månadersperioden  oktober 2021-september 2022.

Om medelpriset har varit högre än Nationellt referenspris under perioden har elkonsumenter i området rätt att ta del av stödet.

– I elområde SE1 och SE2 har medelpriset i öre/kWh under 12-månadersperioden oktober 2021-september 2022 inte nått upp till det nationella referenspriset för el, som är 75 öre/kWh. Det innebär att elanvändare inte får ta del av stödet för uttagspunkter där, framhåller Svenska kraftnät.

Räkna ut ditt stöd  

- SE4: 0,79 x din elförbrukning i kWh under oktober 2021-september 2022

- SE3: 0,5 x din elförbrukning i kWh under oktober 2021-september 2022

- SE1 och SE2: Stöd utgår inte eftersom medelpriset har inte nått upp till det nationella referenspriset

Källa: Svenska kraftnät

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Galet ljusfenomen på himlen – syns över hela Sverige

2025 11 12

Ett makalöst rött och grönt ljus har färgat himlen över hela landet.

Rapporterna kommer från ända från norr ned till Skåne i söder.

På sociala medier flödar bilderna på det sagolika norrsken som dansat över himlen i natt och ända in på morgonen, efter att en kraftig solstorm rusat mot jorden under tisdagen.

Det handlar om ett utbrott av typen X5.1 – ett av de starkaste utbrotten under hela året – vilket fått den amerikanska rymdvädermyndigheten Noaa att gå ut med varningsnivå 4 på den femgradiga skalan.

En geomagnetisk storm av den här kalibern har potential att störa jordens magnetfält så pass allvarligt att det blir strömavbrott och problem med internet och GPS-mottagare.

"Det kan bli sinnes"

Klockan 01.20 i natt kunde Noaa bekräfta en stormstyrka på G4-nivå, vilket kategoriseras som “svår”.

Geomagnetiska stormförhållanden förväntas fortsätta in på natten, framhåller myndigheten.

Under natten har effekterna kunnat skådas på himlen i hela Sverige. Många har varit uppe på småtimmarna och fått oförglömliga vyer över norrskenet när molntäcket lättat.

– Hela himlen är röd och grön! utbrister ett vittne i Saltsjöbaden i Stockholm som noterade ljusfenomenet strax före klockan 03.

Förhoppningar finns om att det kan bli en ny chans redan ikväll.

För den morgonpigge har norrsken fotats över Skåne redan, och då rejält högt upp på himlen. Det här är mäktigt. Hur eftermiddagen och kommande kväll utvecklar sig, tja. Det kan bli sinnes, framhåller Carl Bergstrand som driver Facebookkontot “Norrsken” med nästan 200 000 följare.

Forskare: underskattar risken

Det ljuvliga norrskenet är förstås en mycket vacker och trevlig följd av solens energiutbrott.

Samtidigt underskattas riskerna med kraftiga geomagnetiska stormar, varnade forskare vid Lunds universitet redan 2020. Till exempel drabbades Malmö av ett omfattande strömavbrott 2003 efter en sådan händelse.

En studie vid Grönland där forskarna tog hjälp av borrkärnor av is fann man bevis för att en mycket kraftig solstorm inträffade år 660 f Kr.

– Om den solstormen hade kommit idag kunde den ha fått förödande effekter i vårt högteknologiska samhälle, sade Raimund Muscheler, geologiprofessor vid Lunds universitet, vid tillfället.

Norrsken i Skåne under vid en geomagnetisk storm på nivå G4. Foto: MarcusOscarsson.se

Foto:

Text: Redaktionen


JUST NU: Inte hänt sedan 1967 – historisk opinionssiffra

2025 11 12

Mindre än ett år återstår till nästa riksdagsval.

Det är hög tid för partierna att börja mobilisera kommande års valrörelse.

För ett parti tycks det vara mer brådskande än någonsin.

Liberalerna hamnar nämligen på en historiskt låg nivå i en rykande färsk opinionsmätning, rapporterar SVT på onsdagen.

Med ett väljarstöd på 2,2 procent är det en historisk låg notering – så lågt har det inte varit för partiet sedan Verian (tidigare Sifo) började mäta partisympatier 1967.

– Vi är såklart inte nöjda med den här siffran, samtidigt så vet vi andra mätningar att vi ligger mellan 2 och 3 procent i opinionen så det kommer inte som någon stor överraskning, säger partiets partisekreterare Fredrik Brange (L) till SVT.

Pekar ut regeringsfrågan

Per Söderpalm, opinionsansvarig på Verian, tror att problemet bottnar i regeringsfrågan. Liberalerna har sagt nej till att sitta i en regering med Sverigedemokraterna efter nästa val. SD har i sin tur krävt en plats i regeringen – annars röstar partiet nej till Ulf Kristersson (M) som statsminister.

– Trots ”popcornstrategin” med flera olika skolförslag och en ny reklamkampanj med Simona Mohamsson märks såhär långt inget avtryck i opinionen. Liberalernas position i regeringsfrågan kan vara en orsak till den svaga utvecklingen, säger Per Söderpalm till tv-kanalen.

Annan mätning: avståndet krymper

När det gäller opinionen i stort ligger skillnaden mellan oppositionspartierna och Tidöpartierna på 8,2 procentenheter till oppositionens fördel.

Det är betydligt mer än i en mätning från DN/Ipsos i slutet av oktober som noterade en skillnad på fyra procentenheter, efter att avståndet legat på över 11 procentenheter i april.

Förklaringen då var bland annat att Socialdemokraterna backade till 33 procent, ett tapp på två procentenheter jämfört med Ipsos tidigare mätning.

– Det är inte rekordlågt och fortfarande över valresultatet. Vi får invänta nästa mätning innan vi drar några bestämda slutsatser, säger Nicklas Källebring till DN.

Samtidigt som avståndet krymper mellan blocken kvarstår många svåra frågor för respektive sida.

Magdalena Andersson (S) måste sannolikt få Vänsterpartiet och Centerpartiet att enas om en gemensam väg framåt om hon ska kunna bilda regeringen efter nästa val.

Hela mätningen

Nedan ser du mätningen i sin helhet. I den högra stapeln anges förändringen jämfört med SVT/Verian tidigare mätning

🔴Vänsterpartiet                      7,4          -0,1
🔴Socialdemokraterna        33,8        +1,0
🟢Miljöpartiet                            6,9         +1,1
🟢Centerpartiet                        4,9         +0,2
🔵Liberalerna                             2,2          -0,4
🔵Moderaterna                         18,5      +0,6
🔵Kristdemokraterna              4,0        -0,2
🔵Sverigedemokraterna      20,0       -0,1
 
🔴🟢 S+V+MP+C                        53         +0,2
🔵🔵 M+KD+SD+L                    44,7*   -0,1
 
*Liberalerna utanför riksdagen i denna mätning.
 
Foto: Magnus Liljegren/Ninni Andersson, Regeringskansliet
Text: Redaktionen