ELKRISEN: Norra Sverige slår tillbaka

2022 11 29

Under november har prisskillnaderna på el mellan södra och norra Sverige i princip försvunnit.

I dag, tisdag, har elpriset i norra elområdena 1 och 2 stigit till 3,73 kronor per kilowattimme – ett nytt rekord för norra Sverige.

I södra Sverige blir det lite dyrare. I elområde 3 och 4 landar priset i snitt på 3,90 kronor/kWh, enligt prisindexet på elbörsen Nord Pool.

Ingen större prisskillnad mellan norra och södra Sverige. En genomgående trend under november. 

Trots att samtliga elområden tampats med höga elpriser de senaste veckorna utgår regeringens och Svenska kraftnäts retroaktiva kompensation endast till södra och mellersta Sverige – det vill säga elområde 3 och 4.

Helt fel enligt Anders Nilsson, ordförande i Villaägarna i Umeå.

– Det känns som en stor orättvisa. När elräkningarna kommer i december för novemberskonsumtionen räknar jag med att det blir starka reaktioner, säger han till SR Ekot.

”Rimligt att se över stödet”

Förra veckan var spotpriset i de norra elområdena högre än någonsin jämfört med de senaste åren, rapporterar SR. Priset landade i snitt på nästan två kronor per kilowattimme.

Om prisutvecklingen fortsätter är det rimligt att regeringen och Svenska kraftnät ser över sin modell för elstödet. Det anser Christian Holtz, energimarknadsanalytiker.

Han berättar att flera faktorer jämnat ut prisskillnaden mellan norr och söder – bland annat vädereffekten, en lägre vattenkraftsproduktion i norr och en högre efterfrågan i söder.

– Är det mindre prisskillnader verkar det väl rimligt att man ser över hur stödet är utformat. Det blir en extra tuff smäll för de i norr som inte kan ta del av elpriskompensationen, säger Christian Holtz till SR Ekot.

Experten tillägger att han på sikt tror att de stora prisskillnaderna mellan norr och söder kommer att komma tillbaka.

Så skriver Svenska kraftnät

Svenska kraftnät och regeringens modell utgår från medelpriset per kilowattimme under 12-månadersperioden  oktober 2021-september 2022.

Om medelpriset har varit högre än Nationellt referenspris under perioden har elkonsumenter i området rätt att ta del av stödet.

– I elområde SE1 och SE2 har medelpriset i öre/kWh under 12-månadersperioden oktober 2021-september 2022 inte nått upp till det nationella referenspriset för el, som är 75 öre/kWh. Det innebär att elanvändare inte får ta del av stödet för uttagspunkter där, framhåller Svenska kraftnät.

Räkna ut ditt stöd  

- SE4: 0,79 x din elförbrukning i kWh under oktober 2021-september 2022

- SE3: 0,5 x din elförbrukning i kWh under oktober 2021-september 2022

- SE1 och SE2: Stöd utgår inte eftersom medelpriset har inte nått upp till det nationella referenspriset

Källa: Svenska kraftnät

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Klassisk dryck plockas bort – butikskedjor säger nej

2025 05 09

Sveriges kanske mest klassiska läsk är numera en utmaning att hitta i butikerna.

Detta trots ett kraftigt uppsving för intresset de senaste månaderna.

"Valt att plocka bort"

Drycken det handlar om är Cuba Cola, klassikern från 1953 som även var Sveriges första cola på läskmarknaden. Först efter lanseringen kom den amerikanska bjässen Coca-Cola till svenska butiker.

Men idag är det få som erbjuder Cuba Cola i sortimentet.

Flera butiker har plockat bort kultläsken, rapporterar Dagligvarunytt.

– Vi gör allt vi kan för att hjälpa konsumenter att hitta Cuba Cola i butik. Dock har flera dagligvarukedjor valt att plocka bort Cuba Cola ur sortimentet på grund av tidigare låg rotation för Cuba Cola, säger Annika Svensson, chef för externa relationer på Spendrups som tog över läsken 2020, till tidningen.

Hon tillägger att man på grund av ovanstående behövt skära ned på sortimentsbredden.

– Cuba Cola finns i dag inte alltid i handeln i de förpackningar som konsumenter önskar – vilket såklart är beklagligt. Får vi förbättrade listningar hos kedjorna så har vi kapaciteten att lösa det. 

Vanlig missuppfattning

Trots sitt namn har Cuba Cola ingenting med landet Kuba att göra.

Syftet när läsken kom fram på 50-talet var att ge varumärket “en exotisk och internationell känsla”.

– Det kändes trist med svensk cola, trots att den alltså är svensk. Borås Cola låter till exempel lite mindre spännande än Cuba Cola, framhåller företaget om namnet.

En annan vanlig missuppfattning är att drycken skulle ha kopplingar till vänsterpolitik.

– Nej, varumärket har inga kopplingar till politik oavsett läger. Däremot sägs det att många trodde att varumärket hade vänstersympatier under 70-talet med tanke på landet Kuba och dess politik, förklarar Cuba Cola.

Hade höga ambitioner

För fem år sedan köptes Cuba Cola upp av Spendrups. Ambitionen var då att “skaka om den svenska läskmarknaden och pigga upp svenska konsumenter”.

– Cuba Cola är ett varumärke med stor potential, många känner till varumärket men få kanske vet att det var Sveriges första cola. I och med köpet av Cuba Cola vill vi varsamt förädla och utveckla denna nationalklenod till en modern klassiker, sade Anna-Stina Hallberg, då marknadschef och numera marknadsdirektör på Spendrups, i ett uttalande i samband med uppköpet 2020.

I samband med att bojkotter mot amerikanska varor fått uppmärksamhet under våren har ett nyfunnet intresse visat sig för drycken.

Läs mer här: “Explosionsartat intresse" för Cuba Cola – istället för Coca-Cola och Pepsi

Foto V. Caricatte resp S. Hamal

Text: Redaktionen

Danmark har läxat upp USA

2025 05 09

Enligt uppgifter till The Wall Street Journal avser USA att öka spionaget mot Grönland, som tillhör det danska kungariket.

Uppgifterna har väckt starka reaktioner i Danmark. Den danska underrättelsetjänsten, PET, har konstaterat att det föreligger ett ökat hot om spionage efter att artikeln publicerats.

Nu har Danmark kontaktat USA.

Det bekräftar statsminister Mette Frederiksen.

– Det här är rykten i en internationell tidning, och som ni vet har vår utrikesminister redan haft ett samtal med USA. Självklart kan man inte spionera på en allierad, säger hon enligt nyhetsbyrån Ritzau.  

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen betonar att den danska regeringen har varit mycket tydlig i sin kommunikation.

– Det avgörande är att vi signalerat mycket tydligt till amerikanerna att kungarikets interna angelägenheter är kungarikets interna angelägenheter. Vi betraktar oss inte bara som en nära allierad till USA, vi är en nära allierad. Och därför kan vi naturligtvis inte tolerera om folk börjar spionera på varandra, säger han enligt TV2.

Utrikesministern betonar att det danska budskapet förmedlats till  den tillförordnade amerikanska ambassadören i Danmark, Jennifer Hall Godfrey, och att detta budskap nu sprids vidare i Washington.

Hotbild kvarstår

USA:s president Donald Trump har vid flera tillfällen framhållit att han vill se Grönland som en del av USA. Presidenten har dessutom vägrat att utesluta användning av militärt våld för att ta kontroll över världens största ö.

– För den nationella säkerhetens skull och för friheten i hela världen anser USA att ägande och kontroll av Grönland är av största vikt, har Trump utryckt på sin sociala medieplattform Truth Social.

USA har i dag en stor militär närvaro på Grönland. År 1951 ingicks ett försvarsavtal med Danmark som gav USA en betydande roll i försvaret av territoriet, inklusive rätten att bygga och upprätthålla militärbaser.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen