ELKRISEN: Norra Sverige slår tillbaka

2022 11 29

Under november har prisskillnaderna på el mellan södra och norra Sverige i princip försvunnit.

I dag, tisdag, har elpriset i norra elområdena 1 och 2 stigit till 3,73 kronor per kilowattimme – ett nytt rekord för norra Sverige.

I södra Sverige blir det lite dyrare. I elområde 3 och 4 landar priset i snitt på 3,90 kronor/kWh, enligt prisindexet på elbörsen Nord Pool.

Ingen större prisskillnad mellan norra och södra Sverige. En genomgående trend under november. 

Trots att samtliga elområden tampats med höga elpriser de senaste veckorna utgår regeringens och Svenska kraftnäts retroaktiva kompensation endast till södra och mellersta Sverige – det vill säga elområde 3 och 4.

Helt fel enligt Anders Nilsson, ordförande i Villaägarna i Umeå.

– Det känns som en stor orättvisa. När elräkningarna kommer i december för novemberskonsumtionen räknar jag med att det blir starka reaktioner, säger han till SR Ekot.

”Rimligt att se över stödet”

Förra veckan var spotpriset i de norra elområdena högre än någonsin jämfört med de senaste åren, rapporterar SR. Priset landade i snitt på nästan två kronor per kilowattimme.

Om prisutvecklingen fortsätter är det rimligt att regeringen och Svenska kraftnät ser över sin modell för elstödet. Det anser Christian Holtz, energimarknadsanalytiker.

Han berättar att flera faktorer jämnat ut prisskillnaden mellan norr och söder – bland annat vädereffekten, en lägre vattenkraftsproduktion i norr och en högre efterfrågan i söder.

– Är det mindre prisskillnader verkar det väl rimligt att man ser över hur stödet är utformat. Det blir en extra tuff smäll för de i norr som inte kan ta del av elpriskompensationen, säger Christian Holtz till SR Ekot.

Experten tillägger att han på sikt tror att de stora prisskillnaderna mellan norr och söder kommer att komma tillbaka.

Så skriver Svenska kraftnät

Svenska kraftnät och regeringens modell utgår från medelpriset per kilowattimme under 12-månadersperioden  oktober 2021-september 2022.

Om medelpriset har varit högre än Nationellt referenspris under perioden har elkonsumenter i området rätt att ta del av stödet.

– I elområde SE1 och SE2 har medelpriset i öre/kWh under 12-månadersperioden oktober 2021-september 2022 inte nått upp till det nationella referenspriset för el, som är 75 öre/kWh. Det innebär att elanvändare inte får ta del av stödet för uttagspunkter där, framhåller Svenska kraftnät.

Räkna ut ditt stöd  

- SE4: 0,79 x din elförbrukning i kWh under oktober 2021-september 2022

- SE3: 0,5 x din elförbrukning i kWh under oktober 2021-september 2022

- SE1 och SE2: Stöd utgår inte eftersom medelpriset har inte nått upp till det nationella referenspriset

Källa: Svenska kraftnät

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


20 okt 26

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.  

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.  

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa. 

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin 

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar 

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen


20 okt 26

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer 

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.  

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen 

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia 

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den 

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen