ELKRISEN: Norra Sverige slår tillbaka

2022 11 29

I dag, tisdag, har elpriset i norra elområdena 1 och 2 stigit till 3,73 kronor per kilowattimme – ett nytt rekord för norra Sverige.

I södra Sverige blir det lite dyrare. I elområde 3 och 4 landar priset i snitt på 3,90 kronor/kWh, enligt prisindexet på elbörsen Nord Pool.

Ingen större prisskillnad mellan norra och södra Sverige. En genomgående trend under november. 

Trots att samtliga elområden tampats med höga elpriser de senaste veckorna utgår regeringens och Svenska kraftnäts retroaktiva kompensation endast till södra och mellersta Sverige – det vill säga elområde 3 och 4.

Helt fel enligt Anders Nilsson, ordförande i Villaägarna i Umeå.

– Det känns som en stor orättvisa. När elräkningarna kommer i december för novemberskonsumtionen räknar jag med att det blir starka reaktioner, säger han till SR Ekot.

”Rimligt att se över stödet”

Förra veckan var spotpriset i de norra elområdena högre än någonsin jämfört med de senaste åren, rapporterar SR. Priset landade i snitt på nästan två kronor per kilowattimme.

Om prisutvecklingen fortsätter är det rimligt att regeringen och Svenska kraftnät ser över sin modell för elstödet. Det anser Christian Holtz, energimarknadsanalytiker.

Han berättar att flera faktorer jämnat ut prisskillnaden mellan norr och söder – bland annat vädereffekten, en lägre vattenkraftsproduktion i norr och en högre efterfrågan i söder.

– Är det mindre prisskillnader verkar det väl rimligt att man ser över hur stödet är utformat. Det blir en extra tuff smäll för de i norr som inte kan ta del av elpriskompensationen, säger Christian Holtz till SR Ekot.

Experten tillägger att han på sikt tror att de stora prisskillnaderna mellan norr och söder kommer att komma tillbaka.

Så skriver Svenska kraftnät

Svenska kraftnät och regeringens modell utgår från medelpriset per kilowattimme under 12-månadersperioden  oktober 2021-september 2022.

Om medelpriset har varit högre än Nationellt referenspris under perioden har elkonsumenter i området rätt att ta del av stödet.

– I elområde SE1 och SE2 har medelpriset i öre/kWh under 12-månadersperioden oktober 2021-september 2022 inte nått upp till det nationella referenspriset för el, som är 75 öre/kWh. Det innebär att elanvändare inte får ta del av stödet för uttagspunkter där, framhåller Svenska kraftnät.

Räkna ut ditt stöd  

- SE4: 0,79 x din elförbrukning i kWh under oktober 2021-september 2022

- SE3: 0,5 x din elförbrukning i kWh under oktober 2021-september 2022

- SE1 och SE2: Stöd utgår inte eftersom medelpriset har inte nått upp till det nationella referenspriset

Källa: Svenska kraftnät

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 31

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen