ELKRISEN: Myndighet ger besked – så ska Sverige klara historisk omställning

2022 12 15

Det fastslår Energimyndigheten i en ny rapport.

– I det högsta spannet ökar årsbehovet till 280 TWh redan 2035 för att nå 370 TWh 2045, uppger myndigheten.

Ökningen till 280 TWh är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh.

Utredningen tittar på en rad strategiskt viktiga frågor för samhällets elektrifiering – bland annat framtida elbehov, elsystemets kapacitet, infrastruktur för laddning och vätgas, utbyggnadstakten för elnät och elmarknadens utveckling.

– Elektrifieringen av samhället är en historisk strukturomvandling som påverkar i princip alla delar av samhället. Den skapar stora möjligheter till hållbar utveckling för klimatet och till att skapa nya jobb i innovativa och konkurrenskraftiga svenska företag, säger Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten.

”Har goda möjligheter”

För att nå målet krävs en ”historisk stor omställning”, uppger Energimyndigheten.

–  Utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas, skriver myndigheten.

Martin Olin, projektledare på Energiföretagen,  konstaterar att det finns flera stora utmaningar som måste åtgärdas om Sverige ska nå målet.

Oavsett hur mycket elbehovet kommer att öka så kommer cirka 110 TWh av dagens elproduktion fasas ut till 2045, rapporterar Tidningen Energi.  

– Vi har en teknikneutral inställning. De kraftslag som har bäst affärsmöjligheter kommer att växa. Det viktiga är att marknaden får rätt förutsättningar och att vi kan röja hinder för ny kraftproduktion. Det gäller till exempel tillståndstider för vindkraft och elnät, frågetecknen kring vattenkraftens miljöprövning och att värna kraftvärmen, säger Martin Olin till tidningen.

Vindkraft får avgörande roll

Enligt Energimyndigheten kommer landbaserad vindkraft bli avgörande för att klara av det ökade elbehovet på kort sikt. 

Energikällan beräknas stå för den största delen av ny elproduktion fram till 2035.

– Till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft, tillägger myndigheten.

Generaldirektör  Robert Andrén är positiv, trots att Sveriges elbehov väntas öka ordentligt.

–  Sverige har goda möjligheter att möta framtidens ökande elbehov. Utmaningarna ligger i att som samhälle hantera intressekonflikter, skapa de spelregler och ta de beslut som är nödvändiga för vägvalen i klimatomställningen, framhåller Robert Andrén.

Fakta Energimyndighetens utredning

Utredningen visar att:

- På lång sikt väntas elbehovet öka i spannet 210–370 TWh till år 2045. Det stora spannet beror på att det framtida behovet beräknats på olika möjliga scenarios för samhällsutvecklingen och den stora potentiella effekten av ett antal planerade stora industrisatsningar som ännu ligger i framtiden.

- På kort sikt ligger ett ökat elbehov i det övre spannet på 280 TWh till år 2035, vilket är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh. Det innebär behov av en historiskt snabb utbyggnadstakt av elproduktion och elnät för att möta ett snabbt ökande behov.

- Fram till 2035 bedöms landbaserad vindkraft stå för den största delen av ny elproduktion, till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft.

- Utmaningar som måste lösas för att säkra produktion och distribution i nivå med ett elektrifierat samhälles behov är bland annat acceptansfrågan för både ny produktion och nya elnät.

- För att skapa förutsättningar för omställningen behöver ledtiderna i alla processer kortas. Det gäller så väl för elproduktion, som elnät på alla nivåer inklusive förutsättningar för utbyggnaden av laddinfratruktur.

- Elmarknaden behöver utvecklas för att säkerställa en välfungerande marknad, som ger långsiktiga spelregler och rätt signaler till aktörer och som bidrar till ett effektivt system för att kunna möta samhällets behov på kort och lång sikt.

- En historiskt stor omställning och utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Jätteras i ny mätning

2026 09 02

Det handlar om TV4 Novus nya mätning  som lär leda till stort jubel hos Liberalerna.

Partiet har haft en mycket lång uppförsbacke och Simona Mohamsson har kämpat i stark motvind. Liberalerna fick 1,8 i Novus julimätning vilket är den lägsta nivån i mätbolagets historia, det vill säga sedan 2006. Förra veckans mätning var inte mycket bättre och landade på 1,9. 

Chansen ökar rejält

Men nu har det hänt något och Liberalerna ökar till 3,3 i dagens nya mätning. Det är det näst största lyftet bland samtliga partier och nu är Simona Mohamssons parti bara 0,7 procentenheter från riksdagsspärren.

Om Liberalerna klarar spärren så ökar chansen rejält för högersidan med M-SD-KD-L att vinna valet. Att Liberalerna lyfter till 3,3 innebär även att sannolikheten att få stödröster ökar kraftigt för partiet.

Dramatik för S

Den nya mätningen bjuder samtidigt på stor dramatik för Socialdemokraterna. Magdalena Anderssons parti rasar avsevärt i mätningen och sjunker ned så lågt som till 25,8 procent. Det innebär ett ras på hela 4,3 procentenheter och är den lägsta nivån för S under hela mandatperioden hos Novus.

På rödgröna sidan går det bättre för Vänsterpartiet och Centern som ökar med 1,0 respektive 1,2 procentenheter jämfört med förra veckan. V landar på 8,4 och Centern på 8,3.

Miljöpartiet står nästan stilla och får 7,8.

Sverigedemokraterna

På högersidan går det bäst för Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna som ökar med 1,6 till 20,7. Turerna med Ebba Busch har i nuläget inte skadat partiet. SD ligger därmed klart före Moderaterna som är det parti som tappar mest på högersidan. Ett tapp på -1,1 ger Moderaterna 17,2. Mycket talar för att en del M-väljare har gått över till L.

Kristdemokraterna ökar med 0,2 till 65. Ebba Busch genomför i dagarna en välbesökt bussturné genom landet.

Regeringsalternativen

Sammantaget knappar Team Kristersson in hela 4,3 procentenheter på Team Andersson.

Det blå laget ökar med 2,1 till 47,7 och det röda laget backar med -2,2 till 50,3.

Totalt sett leder vänstersidan med 2,6 när alla decimaler vägs in. Det kan jämföras med ledningen på hela 9,6 som det röda laget hade i Novusmätningen i juni. En väldigt stor del av de rödgrönas ledning är därmed utraderad.

ANDRA LÄSER: Magdalena Andersson varnar hela Sverige 

Hela mätningen 

Här är TV4 Novus nya mätning som presenterats på onsdagsmorgonen 2 september jämfört med Novus mätning från förra veckan.

Vänsterpartiet                    8,4         +1,0

Socialdemokraterna     25,8         -4,3

Miljöpartiet                          7,8         -0,1

Centern                                  8,3         +1,2

Liberalerna                           3,3          +1,4

Moderaterna                     17,2         -1,1

Kristdemokraterna           6,5         +0,2

Sverigedemokraterna   20,7        +1,6

 

S+V+MP+C                  50,3      -2,2

M+KD+SD+L              47,7*     +2,1

 

*Liberalerna ligger under riksdagsspärren i denna mätning.

 

LÄS OCKSÅ: "Det är omöjligt" - Tidöparti går rakt emot Ulf Kristersson 

Foto: Felix Berglund/Socialdemokraterna, Stubner/V, Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen