ELKRISEN: Myndighet ger besked – så ska Sverige klara historisk omställning

2022 12 15

Sveriges elbehov kan dubbleras på bara tio år.

Det fastslår Energimyndigheten i en ny rapport.

– I det högsta spannet ökar årsbehovet till 280 TWh redan 2035 för att nå 370 TWh 2045, uppger myndigheten.

Ökningen till 280 TWh är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh.

Utredningen tittar på en rad strategiskt viktiga frågor för samhällets elektrifiering – bland annat framtida elbehov, elsystemets kapacitet, infrastruktur för laddning och vätgas, utbyggnadstakten för elnät och elmarknadens utveckling.

– Elektrifieringen av samhället är en historisk strukturomvandling som påverkar i princip alla delar av samhället. Den skapar stora möjligheter till hållbar utveckling för klimatet och till att skapa nya jobb i innovativa och konkurrenskraftiga svenska företag, säger Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten.

”Har goda möjligheter”

För att nå målet krävs en ”historisk stor omställning”, uppger Energimyndigheten.

– Utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas, skriver myndigheten.

Martin Olin, projektledare på Energiföretagen, konstaterar att det finns flera stora utmaningar som måste åtgärdas om Sverige ska nå målet.

Oavsett hur mycket elbehovet kommer att öka så kommer cirka 110 TWh av dagens elproduktion fasas ut till 2045, rapporterar Tidningen Energi.

– Vi har en teknikneutral inställning. De kraftslag som har bäst affärsmöjligheter kommer att växa. Det viktiga är att marknaden får rätt förutsättningar och att vi kan röja hinder för ny kraftproduktion. Det gäller till exempel tillståndstider för vindkraft och elnät, frågetecknen kring vattenkraftens miljöprövning och att värna kraftvärmen, säger Martin Olin till tidningen.

Vindkraft får avgörande roll

Enligt Energimyndigheten kommer landbaserad vindkraft bli avgörande för att klara av det ökade elbehovet på kort sikt.

Energikällan beräknas stå för den största delen av ny elproduktion fram till 2035.

– Till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft, tillägger myndigheten.

Generaldirektör Robert Andrén är positiv, trots att Sveriges elbehov väntas öka ordentligt.

– Sverige har goda möjligheter att möta framtidens ökande elbehov. Utmaningarna ligger i att som samhälle hantera intressekonflikter, skapa de spelregler och ta de beslut som är nödvändiga för vägvalen i klimatomställningen, framhåller Robert Andrén.

Fakta Energimyndighetens utredning

Utredningen visar att:

- På lång sikt väntas elbehovet öka i spannet 210–370 TWh till år 2045. Det stora spannet beror på att det framtida behovet beräknats på olika möjliga scenarios för samhällsutvecklingen och den stora potentiella effekten av ett antal planerade stora industrisatsningar som ännu ligger i framtiden.

- På kort sikt ligger ett ökat elbehov i det övre spannet på 280 TWh till år 2035, vilket är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh. Det innebär behov av en historiskt snabb utbyggnadstakt av elproduktion och elnät för att möta ett snabbt ökande behov.

- Fram till 2035 bedöms landbaserad vindkraft stå för den största delen av ny elproduktion, till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft.

- Utmaningar som måste lösas för att säkra produktion och distribution i nivå med ett elektrifierat samhälles behov är bland annat acceptansfrågan för både ny produktion och nya elnät.

- För att skapa förutsättningar för omställningen behöver ledtiderna i alla processer kortas. Det gäller så väl för elproduktion, som elnät på alla nivåer inklusive förutsättningar för utbyggnaden av laddinfratruktur.

- Elmarknaden behöver utvecklas för att säkerställa en välfungerande marknad, som ger långsiktiga spelregler och rätt signaler till aktörer och som bidrar till ett effektivt system för att kunna möta samhällets behov på kort och lång sikt.

- En historiskt stor omställning och utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland öppnar eld mot Natolands fartyg

2025 12 12

Ryssland har attackerat fartyg ägda av ett Natoland.

Ryssland har utfört attacker mot två ukrainska hamnar på fredagen.

I samband med det har tre fartyg som tillhör Natolandet Turkiet skadats.

Attacken kom bara timmar efter att Putin träffade Turkiets president Erdogan.

Fartyg attackerade

Vladimir Putin har hotat med att hämnas för Ukrainas drönarattacker mot den ryska skuggflottan.

På fredagen har Ryssland attackerat två ukrainska hamnar, rapporterar Reuters.

Men i attackerna skadades tre fartyg ägda av Natolandet Turkiet. Det handlar om fartyg som bland annat fraktar livsmedel, uppger ukrainska källor.

Bara några timmar tidigare hade Turkiets president Tayyip Erdogan bett Putin om en begränsad vapenvila för att skydda energifaciliteter och just hamnar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har lagt upp bilder som visar ett brinnande fartyg i hamnen Chrnomorsk i Odesa-regionen.

– Det här visar återigen att ryssarna inte tar möjligheten till diplomati på allvar, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Ryskt militärplan utslaget

Bekräftas av ägare

Ägaren till det skeppet, Cenk Shipping, bekräftar att deras fartyg har drabbats av en attack klockan 16, lokal tid.

– I det här skedet finns det inga rapporter om döda eller skadade bland besättningen. Skadan tycks vara begränsad, kommenterar företaget i ett uttalande.

Den ryska attacken mot ukrainska hamnar kommer alltså efter att Ukraina i sin tur genomfört flera attacker, bland annat mot den så kallade ”skuggflottan” och mot fartyg i Kaspiska havet som fraktade militär utrustning.

Zelenskyj bekräftar Erdogans krav

Volodymyr Zelenskyj har också bekräftat att Turkiets president Erdogan vill se ett ”begränsat eldupphör” för att skydda energianläggningar och hamnar, och att han har tagit upp det med Putin.

– President Erdogan nämnde detta för mig. Jag sade till honom att vi skulle stödja det, säger Zelenskyj.

– Såvitt jag förstår sade ryssarna helt enkelt till dem att de inte skulle gå med på någon tillfällig vapenvila om inte ett avtal undertecknas, tillade Ukrainas president, vilket Ekonomibladet har rapporterat.

LÄS OCKSÅ: Erdogans uppmaning till Putin - träffades idag

Text: Redaktionen