ELKRISEN: Myndighet ger besked – så ska Sverige klara historisk omställning

2022 12 15

Det fastslår Energimyndigheten i en ny rapport.

– I det högsta spannet ökar årsbehovet till 280 TWh redan 2035 för att nå 370 TWh 2045, uppger myndigheten.

Ökningen till 280 TWh är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh.

Utredningen tittar på en rad strategiskt viktiga frågor för samhällets elektrifiering – bland annat framtida elbehov, elsystemets kapacitet, infrastruktur för laddning och vätgas, utbyggnadstakten för elnät och elmarknadens utveckling.

– Elektrifieringen av samhället är en historisk strukturomvandling som påverkar i princip alla delar av samhället. Den skapar stora möjligheter till hållbar utveckling för klimatet och till att skapa nya jobb i innovativa och konkurrenskraftiga svenska företag, säger Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten.

”Har goda möjligheter”

För att nå målet krävs en ”historisk stor omställning”, uppger Energimyndigheten.

–  Utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas, skriver myndigheten.

Martin Olin, projektledare på Energiföretagen,  konstaterar att det finns flera stora utmaningar som måste åtgärdas om Sverige ska nå målet.

Oavsett hur mycket elbehovet kommer att öka så kommer cirka 110 TWh av dagens elproduktion fasas ut till 2045, rapporterar Tidningen Energi.  

– Vi har en teknikneutral inställning. De kraftslag som har bäst affärsmöjligheter kommer att växa. Det viktiga är att marknaden får rätt förutsättningar och att vi kan röja hinder för ny kraftproduktion. Det gäller till exempel tillståndstider för vindkraft och elnät, frågetecknen kring vattenkraftens miljöprövning och att värna kraftvärmen, säger Martin Olin till tidningen.

Vindkraft får avgörande roll

Enligt Energimyndigheten kommer landbaserad vindkraft bli avgörande för att klara av det ökade elbehovet på kort sikt. 

Energikällan beräknas stå för den största delen av ny elproduktion fram till 2035.

– Till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft, tillägger myndigheten.

Generaldirektör  Robert Andrén är positiv, trots att Sveriges elbehov väntas öka ordentligt.

–  Sverige har goda möjligheter att möta framtidens ökande elbehov. Utmaningarna ligger i att som samhälle hantera intressekonflikter, skapa de spelregler och ta de beslut som är nödvändiga för vägvalen i klimatomställningen, framhåller Robert Andrén.

Fakta Energimyndighetens utredning

Utredningen visar att:

- På lång sikt väntas elbehovet öka i spannet 210–370 TWh till år 2045. Det stora spannet beror på att det framtida behovet beräknats på olika möjliga scenarios för samhällsutvecklingen och den stora potentiella effekten av ett antal planerade stora industrisatsningar som ännu ligger i framtiden.

- På kort sikt ligger ett ökat elbehov i det övre spannet på 280 TWh till år 2035, vilket är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh. Det innebär behov av en historiskt snabb utbyggnadstakt av elproduktion och elnät för att möta ett snabbt ökande behov.

- Fram till 2035 bedöms landbaserad vindkraft stå för den största delen av ny elproduktion, till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft.

- Utmaningar som måste lösas för att säkra produktion och distribution i nivå med ett elektrifierat samhälles behov är bland annat acceptansfrågan för både ny produktion och nya elnät.

- För att skapa förutsättningar för omställningen behöver ledtiderna i alla processer kortas. Det gäller så väl för elproduktion, som elnät på alla nivåer inklusive förutsättningar för utbyggnaden av laddinfratruktur.

- Elmarknaden behöver utvecklas för att säkerställa en välfungerande marknad, som ger långsiktiga spelregler och rätt signaler till aktörer och som bidrar till ett effektivt system för att kunna möta samhällets behov på kort och lång sikt.

- En historiskt stor omställning och utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Körkortet ryker – stenhårt straff kan införas i trafiken

2026 08 01

Det handlar om ordningsstörningar i trafiken på sådana nivåer att det håller folk vakna om nätterna. Ofta drabbas samma gator och områden och är rentav livsfarligt för omgivningen.

Det framhåller justitieminister Gunnar Strömmer (M) som nu har fått nog av buskörningen. Värst drabbat anses Malmö vara.

– Fordon som stör och medför otrygghet för omgivningen förekommer på flera platser i landet, inklusive i centrala Stockholm, men situationen i Malmö sticker ut. Även vi som inte är utsatta har tagit del av vittnesmål av familjer som inte kunnat sova om nätterna, och om människor som inte ser någon annan utväg än att flytta, framhäver ministern tillsammans med Malmös oppositionsråd Helena Nanne (M) i Sydsvenskan.

Ska utreda: körkortet kan ryka

Gunnar Strömmer understryker att regeringen “följt frågan noga i ett par år”. Det finns redan förslag och verktyg som böter och möjlighet att åtala förare med bullrande bilar för förargelseväckande beteende.

Nu är nya åtgärder på gång.

Bland annat ska det tittas på om det går att rycka körkortet från bilföraren som stör sin omgivning.

– I uppdraget ingår att se över om det finns skäl att skärpa straffen eller införa ett nytt brott för den här typen av agerande. Utredaren ska dessutom överväga om det bör bli lättare att sätta in andra verktyg, som exempelvis att förverka – det vill säga ta – fordonet eller återkalla förarens körkort, berättar Gunnar Strömmer.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

"Varken rimligt eller rättvist"

Senast i oktober 2027 ska utredningen ha lagt fram sina förslag för regeringen. Fram till dess att de ligger på bordet behöver verktygen som redan finns tillgängliga användas, uppmanar Strömmer. 

Bland dem finns exempelvis att polisen kan kräva en kontrollbesiktning efter en inspektion på plats, vilket leder till körförbud om föraren säger nej. 

– Det är varken rimligt eller rättvist att hänsynslösa människor medvetet och systematiskt ska kunna förstöra tillvaron för resten av Malmö. Både straffen och andra sanktionsverktyg behöver vara så pass skarpa att beteedet stoppas, skriver Gunnar Strömmer och Helena Nanne.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet reps Liza Simonsson/Transportstyrelsen

Text: Redaktionen