ELKRISEN: Myndighet ger besked – så ska Sverige klara historisk omställning

2022 12 15

Det fastslår Energimyndigheten i en ny rapport.

– I det högsta spannet ökar årsbehovet till 280 TWh redan 2035 för att nå 370 TWh 2045, uppger myndigheten.

Ökningen till 280 TWh är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh.

Utredningen tittar på en rad strategiskt viktiga frågor för samhällets elektrifiering – bland annat framtida elbehov, elsystemets kapacitet, infrastruktur för laddning och vätgas, utbyggnadstakten för elnät och elmarknadens utveckling.

– Elektrifieringen av samhället är en historisk strukturomvandling som påverkar i princip alla delar av samhället. Den skapar stora möjligheter till hållbar utveckling för klimatet och till att skapa nya jobb i innovativa och konkurrenskraftiga svenska företag, säger Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten.

”Har goda möjligheter”

För att nå målet krävs en ”historisk stor omställning”, uppger Energimyndigheten.

–  Utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas, skriver myndigheten.

Martin Olin, projektledare på Energiföretagen,  konstaterar att det finns flera stora utmaningar som måste åtgärdas om Sverige ska nå målet.

Oavsett hur mycket elbehovet kommer att öka så kommer cirka 110 TWh av dagens elproduktion fasas ut till 2045, rapporterar Tidningen Energi.  

– Vi har en teknikneutral inställning. De kraftslag som har bäst affärsmöjligheter kommer att växa. Det viktiga är att marknaden får rätt förutsättningar och att vi kan röja hinder för ny kraftproduktion. Det gäller till exempel tillståndstider för vindkraft och elnät, frågetecknen kring vattenkraftens miljöprövning och att värna kraftvärmen, säger Martin Olin till tidningen.

Vindkraft får avgörande roll

Enligt Energimyndigheten kommer landbaserad vindkraft bli avgörande för att klara av det ökade elbehovet på kort sikt. 

Energikällan beräknas stå för den största delen av ny elproduktion fram till 2035.

– Till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft, tillägger myndigheten.

Generaldirektör  Robert Andrén är positiv, trots att Sveriges elbehov väntas öka ordentligt.

–  Sverige har goda möjligheter att möta framtidens ökande elbehov. Utmaningarna ligger i att som samhälle hantera intressekonflikter, skapa de spelregler och ta de beslut som är nödvändiga för vägvalen i klimatomställningen, framhåller Robert Andrén.

Fakta Energimyndighetens utredning

Utredningen visar att:

- På lång sikt väntas elbehovet öka i spannet 210–370 TWh till år 2045. Det stora spannet beror på att det framtida behovet beräknats på olika möjliga scenarios för samhällsutvecklingen och den stora potentiella effekten av ett antal planerade stora industrisatsningar som ännu ligger i framtiden.

- På kort sikt ligger ett ökat elbehov i det övre spannet på 280 TWh till år 2035, vilket är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh. Det innebär behov av en historiskt snabb utbyggnadstakt av elproduktion och elnät för att möta ett snabbt ökande behov.

- Fram till 2035 bedöms landbaserad vindkraft stå för den största delen av ny elproduktion, till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft.

- Utmaningar som måste lösas för att säkra produktion och distribution i nivå med ett elektrifierat samhälles behov är bland annat acceptansfrågan för både ny produktion och nya elnät.

- För att skapa förutsättningar för omställningen behöver ledtiderna i alla processer kortas. Det gäller så väl för elproduktion, som elnät på alla nivåer inklusive förutsättningar för utbyggnaden av laddinfratruktur.

- Elmarknaden behöver utvecklas för att säkerställa en välfungerande marknad, som ger långsiktiga spelregler och rätt signaler till aktörer och som bidrar till ett effektivt system för att kunna möta samhällets behov på kort och lång sikt.

- En historiskt stor omställning och utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Kraftigt oväder på väg – då brakar det loss

2026 08 25

Veckan inleds med fint väder på de flesta håll i landet.

Ett högtryck dominerar väderläget och så väntas det fortsätta några dagar till.

Samtidigt är ett nytt kraftigt regnoväder på väg in västerifrån.

I danska medier varnas nu för ett häftigt väderomslag.

– Det är viktigt att njuta av det soliga och sommarvarma vädret på onsdag och torsdag, eftersom prognoserna på fredag förutspår en kraftig väderförändring, uppger TV2.

– En kallfront är på väg över Nordsjön, och redan från fredagsmorgonen kommer den att orsaka temperatursänkningar och perioder med kraftig nederbörd och lokal åska.

Lågtryck drar in över Sverige

Lågtrycket väntas under fredagen också dra in över Sverige. Även om prognosen ännu inte är helt säker, får flera delar av landet räkna med betydligt blötare väder den kommande helgen.

– På fredag närmar sig ett lågtryck på Nordsjön. Troligen rör sig tillhörande frontsystem med regn upp över Götaland under fredagens andra halva, uppger SMHI.

– Under helgen parkerar lågtrycket över Skandinavien med regn och skurar. Dock är detaljerna kring detta ännu osäkra.

LÄS OCKSÅ: Stor brand härjar i Ryssland

Stora regnmängder väntar

I Danmark visar prognosen på stora mängder regn under helgen.

Det är dags att ersätta parasollerna med regnkläder och paraplyer, skriver TV2.

– Resten av helgen kommer också att bjuda på stora mängder regn, och lokalt kan vi få upp till 60 millimeter. Som jämförelse ligger genomsnittet på cirka 80 millimeter i hela landet under augusti, rapporterar kanalen.

Orange varning ligger kvar

De stora regnmängderna i norra Sverige har ställt till stora bekymmer den senaste tiden.

Den orangea varning som legat sedan förra veckan, ligger kvar. I nuläget sträcker den sig till och med fredag.

– Stora regnmängder har lett till höga vattenstånd och risk för översvämning som drabbar byggnader och vägar runt Buddbyträsket, Bodträsket och Svartbyträsket i Boden, samt Ljusån, framhåller SMHI.

LÄS MER: Ryssland hotar Finland – ”är ett legitimt mål”

Foto: R. Sanner

Text: Redaktionen