13 mars 2026

ELKRISEN: Myndighet ger besked – så ska Sverige klara historisk omställning

2022 12 15

Sveriges elbehov kan dubbleras på bara tio år. 

Det fastslår Energimyndigheten i en ny rapport.

– I det högsta spannet ökar årsbehovet till 280 TWh redan 2035 för att nå 370 TWh 2045, uppger myndigheten.

Ökningen till 280 TWh är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh.

Utredningen tittar på en rad strategiskt viktiga frågor för samhällets elektrifiering – bland annat framtida elbehov, elsystemets kapacitet, infrastruktur för laddning och vätgas, utbyggnadstakten för elnät och elmarknadens utveckling.

– Elektrifieringen av samhället är en historisk strukturomvandling som påverkar i princip alla delar av samhället. Den skapar stora möjligheter till hållbar utveckling för klimatet och till att skapa nya jobb i innovativa och konkurrenskraftiga svenska företag, säger Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten.

”Har goda möjligheter”

För att nå målet krävs en ”historisk stor omställning”, uppger Energimyndigheten.

–  Utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas, skriver myndigheten.

Martin Olin, projektledare på Energiföretagen,  konstaterar att det finns flera stora utmaningar som måste åtgärdas om Sverige ska nå målet.

Oavsett hur mycket elbehovet kommer att öka så kommer cirka 110 TWh av dagens elproduktion fasas ut till 2045, rapporterar Tidningen Energi.  

– Vi har en teknikneutral inställning. De kraftslag som har bäst affärsmöjligheter kommer att växa. Det viktiga är att marknaden får rätt förutsättningar och att vi kan röja hinder för ny kraftproduktion. Det gäller till exempel tillståndstider för vindkraft och elnät, frågetecknen kring vattenkraftens miljöprövning och att värna kraftvärmen, säger Martin Olin till tidningen.

Vindkraft får avgörande roll

Enligt Energimyndigheten kommer landbaserad vindkraft bli avgörande för att klara av det ökade elbehovet på kort sikt. 

Energikällan beräknas stå för den största delen av ny elproduktion fram till 2035.

– Till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft, tillägger myndigheten.

Generaldirektör  Robert Andrén är positiv, trots att Sveriges elbehov väntas öka ordentligt.

–  Sverige har goda möjligheter att möta framtidens ökande elbehov. Utmaningarna ligger i att som samhälle hantera intressekonflikter, skapa de spelregler och ta de beslut som är nödvändiga för vägvalen i klimatomställningen, framhåller Robert Andrén.

Fakta Energimyndighetens utredning

Utredningen visar att:

- På lång sikt väntas elbehovet öka i spannet 210–370 TWh till år 2045. Det stora spannet beror på att det framtida behovet beräknats på olika möjliga scenarios för samhällsutvecklingen och den stora potentiella effekten av ett antal planerade stora industrisatsningar som ännu ligger i framtiden.

- På kort sikt ligger ett ökat elbehov i det övre spannet på 280 TWh till år 2035, vilket är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh. Det innebär behov av en historiskt snabb utbyggnadstakt av elproduktion och elnät för att möta ett snabbt ökande behov.

- Fram till 2035 bedöms landbaserad vindkraft stå för den största delen av ny elproduktion, till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft.

- Utmaningar som måste lösas för att säkra produktion och distribution i nivå med ett elektrifierat samhälles behov är bland annat acceptansfrågan för både ny produktion och nya elnät.

- För att skapa förutsättningar för omställningen behöver ledtiderna i alla processer kortas. Det gäller så väl för elproduktion, som elnät på alla nivåer inklusive förutsättningar för utbyggnaden av laddinfratruktur.

- Elmarknaden behöver utvecklas för att säkerställa en välfungerande marknad, som ger långsiktiga spelregler och rätt signaler till aktörer och som bidrar till ett effektivt system för att kunna möta samhällets behov på kort och lång sikt.

- En historiskt stor omställning och utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen


07 aug 26

Stort regnoväder på väg

2026 08 07

Svalare väder med lägre temperaturer väntas under de kommande dagarna.

Under lördagen och söndagen beräknas temperaturer på omkring runt 20 grader i mellersta och södra Sverige.

I norr blir det svalare med 12–18 grader, uppger SMHI.

Stort regnoväder på väg 

Den som hoppas på sommarvärme efter helgen lär bli besviken.

Under måndagen drar ett omfattande regnområde in över nästan hela landet.

Lågtrycket från Norska havet drar med sig stora nederbördsmängder.

– I samband med det väntas regn i stora delar av landet och troligen även ganska blåsigt, framhåller SMHI.

Myndigheten flaggar dock för att det finns vissa oklara omständigheter.

– Prognosen för lågtryckets bana och djup är fortfarande lite osäker och därmed är det också lite osäkert hur mycket regn det blir, exakt vilka delar av landet som får del av regnet samt hur blåsigt det blir.

ANDRA LÄSER: Stor ökning för bostäder – högsta sedan pandemin

Varning utfärdad  

Under fredagen har SMHI utfärdat en gul varning för kraftigt regn i Norrbottens län.

Enligt myndigheten kan det falla uppemot 100 millimeter regn på vissa håll.

– Ett lågtryck med tillhörande regn och skurar stannar upp i området och ger långvarigt och tidvis kraftigt regn med risk för lokalt stora totala regnmängder, varnar SMHI.

Invånare i Norrbotten uppmanas att tänka på följande när ovädret drar in:        

- Översvämningar kan uppstå i exempelvis källare och dagvattensystem. Se över om du kan täta din källare, eller flytta på föremål som riskerar att skadas av vatten.

- Rensa hängrännor, dagvattenbrunnar och andra vattenvägar så att vattnet kan rinna bort obehindrat.

- Vägar och viadukter kan översvämmas, undvik att köra genom vattensamlingarna.

- Restider kan bli längre då det kan vara dålig sikt och risk för vattenplaning. Avsätt längre tid för din resa och anpassa hastigheten.

LÄS OCKSÅ: Tyskt jättefartyg attackerat

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen


07 aug 26

LARMET: Svensk rusning till Ryssland

2026 08 07

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har svensk export till Ryssland begränsats kraftigt.

I enlighet med EU:s sanktioner får svenska företag inte exportera varor med dubbla användningsområden, exempelvis elektroniska produkter och maskiner.

Trots det har införelsen av känslig svensk teknik till Ryssland skjutit i höjden, enligt en kartläggning från analysföretaget Strider Technologies.

Sedan den fullskaliga invasionen inleddes 2022 har exporten av svensk teknik med dubbla användningsområden ökat med 455 procent jämfört med 2019–2021.

Förklaringen stavas Indien. Enligt rapporten uppges landet smuggla enorma mängder europeisk teknik till Ryssland.

– Utöver den lokala produktionen ger Indien Ryssland indirekt tillgång till avancerade komponenter och produkter med dubbla användningsområden som omfattas av europeiska exportkontroller, skriver Strider Technologies.

”Ursprung i europeiska ekonomier”

Indien exporterar bland annat vidare elektronik, maskiner, precisionsinstrument, transportutrustning, metaller och avancerade elektriska komponenter.

– En betydande del av exporten sker inom sektorer som normalt omfattas av internationella sanktionsregimer. Många av dessa varor har sitt ursprung i europeiska ekonomier innan de vidareexporteras via indiska mellanhänder, framhåller Strider Technologies.

ANDRA LÄSER: Ikoniskt cykelmärke i konkurs – efter 104 år

Stort frihandelsavtal

EU och Indien har nyligen enats om ett stort frihandelsavtal.

Avtalet beräknas öka EU:s handel med landet med mellan 8 och 8,5 miljarder euro. Den svenska exporten till Indien beräknas öka kraftigt. Det handlar bland annat om export inom tillverkningsindustrin, exempelvis maskiner, papper och stål.

– Beräkningar från 2023 visar att EU:s export kan öka betydligt i flera sektorer där Sverige redan idag har en betydande export till Indien, rapporterar Kommerskollegium.

– För övrig tillverkningsindustri beräknas EU:s export öka med 87 procent i det mer begränsade scenariot och med 154 procent i det mer omfattande scenariot. För pappersvaror är ökningen 93 respektive 154 procent, och för metaller 118 respektive 213 procent.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Clas Ohlson

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen