25 sep 26

ELKRISEN: Myndighet ger besked – så ska Sverige klara historisk omställning

2022 12 15

Sveriges elbehov kan dubbleras på bara tio år. 

Det fastslår Energimyndigheten i en ny rapport.

– I det högsta spannet ökar årsbehovet till 280 TWh redan 2035 för att nå 370 TWh 2045, uppger myndigheten.

Ökningen till 280 TWh är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh.

Utredningen tittar på en rad strategiskt viktiga frågor för samhällets elektrifiering – bland annat framtida elbehov, elsystemets kapacitet, infrastruktur för laddning och vätgas, utbyggnadstakten för elnät och elmarknadens utveckling.

– Elektrifieringen av samhället är en historisk strukturomvandling som påverkar i princip alla delar av samhället. Den skapar stora möjligheter till hållbar utveckling för klimatet och till att skapa nya jobb i innovativa och konkurrenskraftiga svenska företag, säger Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten.

”Har goda möjligheter”

För att nå målet krävs en ”historisk stor omställning”, uppger Energimyndigheten.

–  Utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas, skriver myndigheten.

Martin Olin, projektledare på Energiföretagen,  konstaterar att det finns flera stora utmaningar som måste åtgärdas om Sverige ska nå målet.

Oavsett hur mycket elbehovet kommer att öka så kommer cirka 110 TWh av dagens elproduktion fasas ut till 2045, rapporterar Tidningen Energi.  

– Vi har en teknikneutral inställning. De kraftslag som har bäst affärsmöjligheter kommer att växa. Det viktiga är att marknaden får rätt förutsättningar och att vi kan röja hinder för ny kraftproduktion. Det gäller till exempel tillståndstider för vindkraft och elnät, frågetecknen kring vattenkraftens miljöprövning och att värna kraftvärmen, säger Martin Olin till tidningen.

Vindkraft får avgörande roll

Enligt Energimyndigheten kommer landbaserad vindkraft bli avgörande för att klara av det ökade elbehovet på kort sikt. 

Energikällan beräknas stå för den största delen av ny elproduktion fram till 2035.

– Till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft, tillägger myndigheten.

Generaldirektör  Robert Andrén är positiv, trots att Sveriges elbehov väntas öka ordentligt.

–  Sverige har goda möjligheter att möta framtidens ökande elbehov. Utmaningarna ligger i att som samhälle hantera intressekonflikter, skapa de spelregler och ta de beslut som är nödvändiga för vägvalen i klimatomställningen, framhåller Robert Andrén.

Fakta Energimyndighetens utredning

Utredningen visar att:

- På lång sikt väntas elbehovet öka i spannet 210–370 TWh till år 2045. Det stora spannet beror på att det framtida behovet beräknats på olika möjliga scenarios för samhällsutvecklingen och den stora potentiella effekten av ett antal planerade stora industrisatsningar som ännu ligger i framtiden.

- På kort sikt ligger ett ökat elbehov i det övre spannet på 280 TWh till år 2035, vilket är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh. Det innebär behov av en historiskt snabb utbyggnadstakt av elproduktion och elnät för att möta ett snabbt ökande behov.

- Fram till 2035 bedöms landbaserad vindkraft stå för den största delen av ny elproduktion, till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft.

- Utmaningar som måste lösas för att säkra produktion och distribution i nivå med ett elektrifierat samhälles behov är bland annat acceptansfrågan för både ny produktion och nya elnät.

- För att skapa förutsättningar för omställningen behöver ledtiderna i alla processer kortas. Det gäller så väl för elproduktion, som elnät på alla nivåer inklusive förutsättningar för utbyggnaden av laddinfratruktur.

- Elmarknaden behöver utvecklas för att säkerställa en välfungerande marknad, som ger långsiktiga spelregler och rätt signaler till aktörer och som bidrar till ett effektivt system för att kunna möta samhällets behov på kort och lång sikt.

- En historiskt stor omställning och utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen


18 november 2026

USA varnar Ryssland

2026 11 18

Rysslands ledare har varnats av USA.

Varningen kommer från USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff och Jared Kushner.

Nyligen träffade de amerikanska representanterna statscheferna för Ukraina och Ryssland för en ny omgång av samtal. Kanske är det den sista chansen att nå en uppgörelse, innan pressen ökar betydligt på Ryssland, ska sändebuden ha varnat den ryske diktatorn, rapporterar Kyiv Independent.

– Det kan vara den sista realistiska möjligheten att nå fram till en överenskommelse innan den politiska dynamiken i Washington förändras, uppger tidningen.

Demokraterna får mer makt

Varningen syftar på det maktskifte som nu sker i de den amerikanska kongressen, efter att det demokratiska partiet tagit en övertygande seger i både senaten och representanthuset vid mellanårsvalen.

Det kan innebära att Rysslands inflytande vid förhandlingsbordet snart är på väg att minska drastiskt. Dessutom vill många demokrater öka stödet till Ukraina.

– Ett maktskifte kan utlösa förnyat politiskt tryck att öka militärt och finansiellt bistånd till Ukraina, samtidigt som granskningen av Trumpadministrationens kontakter med Kreml intensifieras, uppger en källa med insyn, enligt tidningen.

– USA:s sändebud kan också ställas inför kongressutredningar och utfrågningar, vilket potentiellt kan begränsa administrationens handlingsutrymme i Rysslandspolitiken.

Villkoren ändras

Vladimir Putin och Ryssland varnas alltså för att de villkor som gäller just nu, inte kommer vara för evigt.

– Om den nya kongressen driver på för en hårdare hållning gentemot Ryssland kan Kreml gå miste om en möjlighet att få eftergifter från Washington, framhåller tidningen.

Läs också: Skruva upp värmen – många svenskar uppmanas

Möts i Kina

Under dagen har statscheferna för USA, Kina och Ryssland möts i Shenzhen, Kina. Det är den första gången som Donald Trump, Xi Jinping och Vladimir Putin möts alla tre ansikte mot ansikte.

Xi Jinping ska ha diskuterat möjligheten att få slut på kriget i Ukraina med Vladimir Putin, enligt Kremls talesperson Dmitrij Peskov, rapporterar Kyiv Independent.

Läs mer: UPPGIFTER: S dröm på väg att glida ur händerna

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


18 nov 2026

Xi Jinping förnedrar Putin

2026 11 19

Idag anslöt Donald Trump, Xi Jinping och Vladimir Putin till Apecmötet i Shenzen, där bland annat kärnvapen och kriget i Iran väntas avhandlas.

Men under mötets första dag är det någonting annat som har stulit rubrikerna, nämligen den kinesiska ledarens behandling av Putin.

När de tre världsledarna samlades på scen för fotografering uppstod nämligen en besynnerlig situation. När Putin anslöt sig till Xi och Trump blev det inget handslag mellan de två förstnämnda. Istället beordrade Xi Jinping kyligt den ryska diktatorn till en plats mellan Xis fru och Vietnams president To Lam, till synes till stor besvikelse för Putin.

Själv tog Xi Jinping plats bredvid Donald Trump framför kamerorna.

Se videon längst ned i artikeln.

Skickade "reserven" att hämta Putin

Anton Gerashchenko, tidigare biträdande inrikesminister i Ukraina, hånar Putin efter draget från Xi.

– Putin sattes på plats igen. Baserat på hans ansiktsuttryck verkar han inte så glad över det. Xi Jinping erbjöd inte Putin något handslag och visade honom hans plats, skriver han på X.

Den finländska tidningen Iltalehti har också uppmärksammat klippet och kallar det både “pinsamt” och "förödmjukande" för Putin.

Till saken hör dessutom att Xi Jinping skickade Cai Qi, chefen för kommunistpartiets generalkansli, att möta Vladimir Putin på flygplatsen. Donald Trump mötte han dock upp personligen under stort pompa och ståt med röd matta och orkester.

– Putin förödmjukades offentligt i Kina, menar Anton Gerashchenko och fortsätter:

– President Trump fick ett högt välkomnande, till skillnad från Kinas allierade Putin. Detta var ett tydligt sätt för Peking att signalera Rysslands underordnade position i sin relation med Kina. Ryska propagandister och mediebolag undvek att visa detta möte och sände endast bilder från hans flygplans landning. 

Vladimir Putin ställdes åt sidan. Foto: President of Russia Office.

Historiskt möte

Mötet i Kina är första gången i modern tid som ledarna från USA, Kina och Ryssland samlas vid samma bord för ett trilateralt möte. Från början var det sagt att Ukrainakriget inte skulle finnas på dagordningen.

Trump har dock sagt att han avser att ta upp det.

– Ryssland förlorar 25 000 soldater i månaden. Så vi kommer att prata om det, sade Trump före avresan enligt RBC-Ukraine.

Se videon genom att klicka här (länk till X, tidigare Twitter).

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen