ELKRISEN: Myndighet ger besked – så ska Sverige klara historisk omställning

2022 12 15

Sveriges elbehov kan dubbleras på bara tio år.

Det fastslår Energimyndigheten i en ny rapport.

– I det högsta spannet ökar årsbehovet till 280 TWh redan 2035 för att nå 370 TWh 2045, uppger myndigheten.

Ökningen till 280 TWh är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh.

Utredningen tittar på en rad strategiskt viktiga frågor för samhällets elektrifiering – bland annat framtida elbehov, elsystemets kapacitet, infrastruktur för laddning och vätgas, utbyggnadstakten för elnät och elmarknadens utveckling.

– Elektrifieringen av samhället är en historisk strukturomvandling som påverkar i princip alla delar av samhället. Den skapar stora möjligheter till hållbar utveckling för klimatet och till att skapa nya jobb i innovativa och konkurrenskraftiga svenska företag, säger Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten.

”Har goda möjligheter”

För att nå målet krävs en ”historisk stor omställning”, uppger Energimyndigheten.

– Utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas, skriver myndigheten.

Martin Olin, projektledare på Energiföretagen, konstaterar att det finns flera stora utmaningar som måste åtgärdas om Sverige ska nå målet.

Oavsett hur mycket elbehovet kommer att öka så kommer cirka 110 TWh av dagens elproduktion fasas ut till 2045, rapporterar Tidningen Energi.

– Vi har en teknikneutral inställning. De kraftslag som har bäst affärsmöjligheter kommer att växa. Det viktiga är att marknaden får rätt förutsättningar och att vi kan röja hinder för ny kraftproduktion. Det gäller till exempel tillståndstider för vindkraft och elnät, frågetecknen kring vattenkraftens miljöprövning och att värna kraftvärmen, säger Martin Olin till tidningen.

Vindkraft får avgörande roll

Enligt Energimyndigheten kommer landbaserad vindkraft bli avgörande för att klara av det ökade elbehovet på kort sikt.

Energikällan beräknas stå för den största delen av ny elproduktion fram till 2035.

– Till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft, tillägger myndigheten.

Generaldirektör Robert Andrén är positiv, trots att Sveriges elbehov väntas öka ordentligt.

– Sverige har goda möjligheter att möta framtidens ökande elbehov. Utmaningarna ligger i att som samhälle hantera intressekonflikter, skapa de spelregler och ta de beslut som är nödvändiga för vägvalen i klimatomställningen, framhåller Robert Andrén.

Fakta Energimyndighetens utredning

Utredningen visar att:

- På lång sikt väntas elbehovet öka i spannet 210–370 TWh till år 2045. Det stora spannet beror på att det framtida behovet beräknats på olika möjliga scenarios för samhällsutvecklingen och den stora potentiella effekten av ett antal planerade stora industrisatsningar som ännu ligger i framtiden.

- På kort sikt ligger ett ökat elbehov i det övre spannet på 280 TWh till år 2035, vilket är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh. Det innebär behov av en historiskt snabb utbyggnadstakt av elproduktion och elnät för att möta ett snabbt ökande behov.

- Fram till 2035 bedöms landbaserad vindkraft stå för den största delen av ny elproduktion, till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft.

- Utmaningar som måste lösas för att säkra produktion och distribution i nivå med ett elektrifierat samhälles behov är bland annat acceptansfrågan för både ny produktion och nya elnät.

- För att skapa förutsättningar för omställningen behöver ledtiderna i alla processer kortas. Det gäller så väl för elproduktion, som elnät på alla nivåer inklusive förutsättningar för utbyggnaden av laddinfratruktur.

- Elmarknaden behöver utvecklas för att säkerställa en välfungerande marknad, som ger långsiktiga spelregler och rätt signaler till aktörer och som bidrar till ett effektivt system för att kunna möta samhällets behov på kort och lång sikt.

- En historiskt stor omställning och utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

JUST NU: Putins hemliga krets avslöjad – mitt i Moskva

2025 11 16

Putins hemliga krets finns samlad på en plats i Moskva.

Putinregimen är extremt noggrann med säkerheten kring den politiska elit som omger Vladimir Putin.

Men nu avslöjas var denna elit bor – i en hemlig och hårt övervakad ”elitby” mitt i Moskva.

Hemlig by mitt i Moskva

Oberoende ryska medier har avslöjat en hemlig ”elitby” som övervakas av den ryska federala skyddstjänsten FSO, rapporterar Iltalehti.

Byn ligger mitt i Moskva, i Vorobyvye Gory-regionen, och övervakas av den ryska federala skyddstjänsten FSO.

I området bor Vladimir Putins innersta krets, och byn har varit stängd för utomstående i årtionden, rapporterar tidningen, som hänvisar till en granskning från det oberoende mediet Projekt.

Det är Vladimir Putin själv som beslutar vem som får bo i området. Bara Putins egna förtrogna kan komma ifråga.

Bland de boende i området finns bland annat säkerhetsrådets sekreterare Sergej Sjojgu, befälhavaren för de väpnade styrkorna Valerij Gerasimov och flera oligarker nära Putin, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Putinallierad halverar sitt stöd - tung smäll för Ryssland

Samlar Putins elit

Bostadsområdet beskrivs som ett ”datjparadis”. ”Datja” är ett ryskt begrepp som syftar på sommarbostäder, alltifrån enklare stugor till lyxiga villor.

– Datjorna byggdes på 1950-talet för medlemmar av centralkommittén i Sovjetunionens kommunistiska parti, rapporterar tidningen.

Villorna hyrs i hemlighet ut av FSO till utvalda personer.

Hyran sägs uppgå till motsvarande drygt 33 000 euro i månaden.

Bland de boende i området finns också oligarker som Roman Abramovitj, Gennadij Timtjenko, Dmitrij Mazepin och Ruslan Baisarov, enligt tidningen. Även Kazakstans tidigare president Nursultan Nazarbajev har en villa i den hemliga elitbyn.

Putin gömmer sig i skogen

Huruvida Putin själv brukar uppehålla sig i det hemliga området framgår inte.

Det har tidigare rapporterats att Putin har blivit allt mer paranoid på senare år och att han av säkerhetsskäl har börjat undvika vissa lyxresidens som han tidigare har använt.

De senaste rapporterna gör gällande att Putin uppehåller sig i Valdaj-skogen mellan Moskva och Sankt Petersburg, omgiven av 14 luftvärnssystem, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

LÄS OCKSÅ: Himlen lyser upp - Ryssland attackerat

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen

JUST NU: Åkesson till angrepp – ”De får ge sig”

2025 11 16

Jimmie Åkesson (SD) går till angrepp.

Den senaste tiden har Tidöpartierna framstått som mer splittrade än vanligt.

Nu går Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson till angrepp mot ett annat Tidöparti – och menar att de ”får ge sig”.

Går till angrepp

Åkesson vill att SD-företrädare ska undvika alltför spetsiga utspel i valrörelsen 2026, rapporterar DN.

Trots det går Åkesson nu själv till angrepp – mot Liberalerna, som ingår i Tidösamarbetet tillsammans med SD.

Liberalerna säger nej till att sitta med i eller stödja en regering där SD ingår, och har bland annat framfört argumentet att SD ”inte kan bete sig”, bland annat med hänvisning till TV4:s avslöjande om SD:s så kallade trollfabrik.

Jimmie Åkesson totalsågar det argumentet.

– Om vi hade betett oss som Liberalerna kanske vi också hade haft två procent i opinionsmätningarna snarare än 20 procent. Jag vet inte om det är så mycket mer eftersträvansvärt, säger Jimmie Åkesson till tidningen.

Samtidigt menar han att L ”får ge sig”.

LÄS OCKSÅ: Saab får jätteorder

”De får ge sig”

Åkesson är inte orolig för att Tidösamarbetet håller på att krackelera, trots motstridiga ultimatum från hans eget parti och L.

SD kräver att få sitta med i regeringen.

Och L kommer att få ge sig, menar SD-ledaren.

– Om de kommer in i riksdagen och får fyra procent och vi fortsatt är det största partiet i regeringsunderlaget, då är det rimliga är att de får ge sig, säger Jimmie Åkesson till tidningen.

Oenigheten inom Tidösamarbetet har också förstärkts av att Ebba Busch (KD) nyligen gav uttryck för att hon var öppen för ett visst samarbete över blockgränsen med S.

Kristersson inte orolig

SD har gett beskedet att man efter valet 2026 antingen kommer att sitta med i en regering, eller gå i opposition. Att fortsätta som stödparti utan egna ministerposter är alltså inte aktuellt.

Men Liberalerna säger alltså nej till att sitta med i eller stödja en regering där SD ingår.

– Vi har en regering som fungerar och ett Tidöavtal som fungerar just för att det är de borgerliga partierna som sitter i regering och ett gott samarbete med Sverigedemokraterna, har Simona Mohamsson (L) sagt, enligt SVT.

Statsminister Ulf Kristersson (M) har dock sagt att han inte är oroad.

– Vi kommer att få ihop det även efter nästa val, har Kristersson sagt, enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: UPPMANINGEN: Så mycket kontanter måste du ha hemma

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen