ELKRISEN: Myndighet ger besked – så ska Sverige klara historisk omställning

2022 12 15

Sveriges elbehov kan dubbleras på bara tio år.

Det fastslår Energimyndigheten i en ny rapport.

– I det högsta spannet ökar årsbehovet till 280 TWh redan 2035 för att nå 370 TWh 2045, uppger myndigheten.

Ökningen till 280 TWh är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh.

Utredningen tittar på en rad strategiskt viktiga frågor för samhällets elektrifiering – bland annat framtida elbehov, elsystemets kapacitet, infrastruktur för laddning och vätgas, utbyggnadstakten för elnät och elmarknadens utveckling.

– Elektrifieringen av samhället är en historisk strukturomvandling som påverkar i princip alla delar av samhället. Den skapar stora möjligheter till hållbar utveckling för klimatet och till att skapa nya jobb i innovativa och konkurrenskraftiga svenska företag, säger Robert Andrén, generaldirektör på Energimyndigheten.

”Har goda möjligheter”

För att nå målet krävs en ”historisk stor omställning”, uppger Energimyndigheten.

– Utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas, skriver myndigheten.

Martin Olin, projektledare på Energiföretagen, konstaterar att det finns flera stora utmaningar som måste åtgärdas om Sverige ska nå målet.

Oavsett hur mycket elbehovet kommer att öka så kommer cirka 110 TWh av dagens elproduktion fasas ut till 2045, rapporterar Tidningen Energi.

– Vi har en teknikneutral inställning. De kraftslag som har bäst affärsmöjligheter kommer att växa. Det viktiga är att marknaden får rätt förutsättningar och att vi kan röja hinder för ny kraftproduktion. Det gäller till exempel tillståndstider för vindkraft och elnät, frågetecknen kring vattenkraftens miljöprövning och att värna kraftvärmen, säger Martin Olin till tidningen.

Vindkraft får avgörande roll

Enligt Energimyndigheten kommer landbaserad vindkraft bli avgörande för att klara av det ökade elbehovet på kort sikt.

Energikällan beräknas stå för den största delen av ny elproduktion fram till 2035.

– Till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft, tillägger myndigheten.

Generaldirektör Robert Andrén är positiv, trots att Sveriges elbehov väntas öka ordentligt.

– Sverige har goda möjligheter att möta framtidens ökande elbehov. Utmaningarna ligger i att som samhälle hantera intressekonflikter, skapa de spelregler och ta de beslut som är nödvändiga för vägvalen i klimatomställningen, framhåller Robert Andrén.

Fakta Energimyndighetens utredning

Utredningen visar att:

- På lång sikt väntas elbehovet öka i spannet 210–370 TWh till år 2045. Det stora spannet beror på att det framtida behovet beräknats på olika möjliga scenarios för samhällsutvecklingen och den stora potentiella effekten av ett antal planerade stora industrisatsningar som ännu ligger i framtiden.

- På kort sikt ligger ett ökat elbehov i det övre spannet på 280 TWh till år 2035, vilket är en fördubbling jämfört med dagens användning på 140 TWh. Det innebär behov av en historiskt snabb utbyggnadstakt av elproduktion och elnät för att möta ett snabbt ökande behov.

- Fram till 2035 bedöms landbaserad vindkraft stå för den största delen av ny elproduktion, till 2045 är potentialen hög för både havsbaserad vindkraft samt kärnkraft.

- Utmaningar som måste lösas för att säkra produktion och distribution i nivå med ett elektrifierat samhälles behov är bland annat acceptansfrågan för både ny produktion och nya elnät.

- För att skapa förutsättningar för omställningen behöver ledtiderna i alla processer kortas. Det gäller så väl för elproduktion, som elnät på alla nivåer inklusive förutsättningar för utbyggnaden av laddinfratruktur.

- Elmarknaden behöver utvecklas för att säkerställa en välfungerande marknad, som ger långsiktiga spelregler och rätt signaler till aktörer och som bidrar till ett effektivt system för att kunna möta samhällets behov på kort och lång sikt.

- En historiskt stor omställning och utbyggnad av elnät och produktion ställer mycket stora krav på kompetens och resurser när tillgång på personal, material och råvaror ska säkerställas.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen.

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden.

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd.

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle.

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen