ELKRISEN: Kaos bland Europas kärnkraftverk

2022 12 04

Elkrisen har påverkat många svenska hushåll som fått stå ut med skyhöga elräkningar.

Nu kommer uppgifter om att flera kärnkraftverk i Sverige, Finland och Frankrike stängs av under vintern, rapporterar SvD.

– Att Frankrike har fått dra ner på kärnkraften har haft mycket större betydelse för elproduktionen i Europa än att Tyskland har stängt vissa av sina kärnkraftverk. Mycket kapacitet är borta nu, säger Lennart Söder, professor i elkraftsystem vid KTH.

Strul i Sverige

I Sverige krånglar kärnkraftverket Ringhals fyra, reaktorn har stått stilla sedan i augusti.

Vattenfall skickade under fredagen ut ett meddelande gällande problemet.

– Reparationen i tryckhållaren pågår. Enligt en ny mer detaljerad handlingsplan kommer Ringhals fyra att kunna starta om 23.02.2023, står det i meddelandet.

Problem utrikes

Sveriges största reaktor, Oskarshamn tre, kommer att tas bort från elnätet under december.

Det är dock inte bara i Sverige som kärnkraftverket strular mitt under elkrisen.

I Finland har verket Olkiluoto tre skjutit upp sin produktion flera gånger.

Även Frankrike har tvingats stänga av nästan hälften av sina 56 reaktorer och måste nu importera el från bland annat Tyskland.

Elstöd kommer

Regeringen förbereder ett elstöd som är menat att hjälpa konsumenter med de höga räkningarna.

Kompenseringen väntas betalas ut under februari nästa år men regeringen har varnat för att det kan ta tid, uppger SVT.

– Vi kommer hantera utbetalningen i två led. Första steget blir till hushållen, andra blir till företagen. Försäkringskassan kommer göra utbetalningarna som ska ske per automatik, säger energi-och näringsminister Ebba Busch (KD).

Trycker upp priserna

Priset på elen baseras på det dyraste tillgångsslaget som måste startas för att täcka efterfrågan.

Till följd av Rysslands anfallskrig i Ukraina har Ryssland strypt tillgången till naturgas.

Den ryska invasionen av Ukraina är nu inne på sin tionde månad.

Foto:  N. Andersson, regeringskansliet resp Vattenfall Group

Text: Redaktionen

JUST NU: Flera oväntade länder ger stöd till Ukraina

2025 07 13

Efter ett toppmöte i Kroatien den 12 juli har utrikesministrar och vice premiärministrar från flera sydösteuropeiska länder uttryckt sitt gemensamma stöd för Ukrainas framtida medlemskap i NATO.

Uttalandet släpptes gemensamt av Ukrainas presidentkansli och den kroatiska regeringen.

–Vi stödjer Ukraina på dess väg mot fullständig euro-atlantisk integration, inklusive ett medlemskap i NATO, och välkomnar en inbjudan till Ukraina att gå med när alla allierade är överens och villkoren är uppfyllda, betonar länderna enligt Kyiv Independent.

Enligt uttalandet anses NATO-medlemskap vara "det mest kostnadseffektiva säkerhetsalternativet för Ukraina."

Tydlig markering mot Ryssland

Deklarationen understryker att beslut om NATO:s framtida utvidgning enbart bör fattas av medlemsländerna själva.

– Varken Ryssland eller någon annan stat som inte är medlem i NATO har rätt att lägga in veto mot alliansens utvidgning, uttrycker länderna.

Bland undertecknarna finns företrädare från Kroatien, Kosovo, Moldavien, Montenegro, Albanien, Nordmakedonien, Rumänien och Slovenien, samt Ukrainas vice utrikesminister Andrii Sybiha.

Ryssland motsätter sig starkt Ukrainas medlemskap i NATO av flera sammanflätade geopolitiska, säkerhetsmässiga och ideologiska skäl. Ukrainas medlemskap i NATO har därför varit en av de mest kritiska frågorna i kriget mellan de två länderna.

Stöd för EU-medlemskap

Utöver NATO-frågan uttrycker länderna sitt stöd för ett framtida EU-medlemskap för Ukraina, Moldavien och de västra Balkanländerna.

– Ukrainas, Moldaviens och våra västbalkanska partners framtida medlemskap i EU är avgörande för vår regions och hela Europas långsiktiga stabilitet, säkerhet och välstånd, framhåller länderna.

Trump överväger nytt stöd till Ukraina

Nu överväger även USA:s president Donald Trump att ge Ukraina nytt ekonomiskt stöd, uppger diplomatiska källor till CBS News.

Stödet ses som en möjlig markering mot Ryssland, som nyligen genomfört sina hittills största attacker mot Ukraina. Samtidigt har Trump återupptagit den tidigare pausade vapenhjälpen.

Foto: R. Gieling

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Flera av Putins lönnmördare har skjutits

2025 07 13

Ukraina har skjutit ihjäl torpeder som jobbar för den ryska underrättelsetjänsten FSB.

Det hävdar den ukrainska underrättelsetjänsten SBU på söndagen.

De skjutna ryska agenterna uppges ha legat bakom mordet på en ukrainsk underrättelseofficer i Kyiv i veckan.

Skottlossning bröt ut

Den ukrainske underrättelseofficeren Ivan Voronych blev ihjälskjuten på en parkeringsplats nära sin bostad i Kyiv den 10 juli.

Mordet skedde vid 9-tiden på morgonen, lokal tid. Ivan Voronych sköts med fem skott.

Nu har ukrainska SBU slagit till mot de ryska agenter som misstänks ligga bakom mordet, rapporterar Kyiv Independent.

Skottlossning ska ha utbrutit när SBU skulle gripa de ryska agenterna.

– I morse genomförde SBU-styrkor en gripandeoperation mot den ryska federala säkerhetstjänstens agent-och-stridsgrupp, som i förväg dirigerades till Ukraina och för tre dagar sedan mördade en SBU-officer, vår vapenbroder, överste Ivan Voronych, säger SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

”Fiendens enda utsikt är döden”

Den ryska agentgruppen hade alltså skickades alltså till Ukraina av rysk underrättelsetjänst för att utföra den operation där Voronych mördades.

Själva mordet ska ha utförts av två personer, en man och en kvinna. Dessa har följt efter Voronych och kartlagt hans schema och rutter, enligt SBU. Därefter har de fått koordinater till ett hemligt gömställe där det fanns vapen.

Efter mordet på Voronych har mördarna försökt gömma sig, men SBU och polisen lyckades fastställa att de fortfarande befann sig i Kyiv Oblast, uppger den ukrainska underrättelsetjänsten.

Och när de skulle gripas uppstod alltså skottlossning, där de misstänkta ryska agenterna sköts ihjäl.

– Jag vill påminna er om att fiendens enda utsikt på Ukrainas territorium är döden, understryker SBU-chefen Vasyl Maliuk, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen