Det meddelar Svenska kraftnät i dag, onsdag.

Tillsammans med elbolaget Eon planerar myndigheten att bygga ut stamnätet i södra Sverige.

Utvalda regionnätsledningar med lägre spänning i södra Skåne ska rivas och ersättas med ett nytt stamnät respektive regionnät.

Enligt Svenska kraftnät kommer projektet att öka den driftsäkra kapaciteten till södra elområde SE4 med över 1 000 megawatt.

– Det motsvarar två gånger förbrukningen i Stor-Malmö, framhåller myndigheten i ett uttalande.

14 miljarder kronor

Stamnätet i södra Sverige kommer att byggas ut i tre etapper, huvudsakligen under tidsperioden 2036-2045.

Det är osäkert vad prislappen kommer landa på, men det rör sig om en rejäl summa.

– Totalt omfattar planen cirka 36 mil ledningsnät i stamnätet. Det strategiska inriktningsbeslutet innehåller inget investeringsbelopp. Men bedömningen vi gör, med reservation för osäkerhet, är att de tre åtgärdspaketen kostar drygt 14 miljarder kronor, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem, Svenska kraftnät.

Långsiktiga behov

Svenska kraftnät uppger att elkapaciteten i södra Sverige ska stärkas långsiktigt.

Bland de viktigaste långsiktiga behoven är förstärkt överföringskapacitet och ökad förmåga att återgå till normal drift efter en störning i de tätbefolkade västra delarna av Skåne. 

– Ledtiderna för nätutbyggnad är långa och vi behöver därför bli mer proaktiva i vår planering av stamnätet om vi ska kunna möta framtidens elbehov i tid. Med det här angreppssättet vill vi skapa förutsägbarhet och långsiktiga planeringsramar för elinfrastrukturen, vilket bör vara gynnsamt för hela södra Sveriges konkurrenskraft, säger Daniel Gustafsson.

Fakta Svenska kraftnät

- Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för el, som omfattar cirka 16 000 kilometer ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser. 

- Svenska kraftnät har flera olika verksamhetsområden. Centralt är att underhålla och utveckla det svenska transmissionsnätet för el. På transmissionsnätets kraftledningar transporteras el från vind-, vatten- och kärnkraftverk till regionala och lokala nät som för elen vidare till elanvändarna via lokalnäten.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen