Det meddelar Svenska kraftnät i dag, onsdag.

Tillsammans med elbolaget Eon planerar myndigheten att bygga ut stamnätet i södra Sverige.

Utvalda regionnätsledningar med lägre spänning i södra Skåne ska rivas och ersättas med ett nytt stamnät respektive regionnät.

Enligt Svenska kraftnät kommer projektet att öka den driftsäkra kapaciteten till södra elområde SE4 med över 1 000 megawatt.

– Det motsvarar två gånger förbrukningen i Stor-Malmö, framhåller myndigheten i ett uttalande.

14 miljarder kronor

Stamnätet i södra Sverige kommer att byggas ut i tre etapper, huvudsakligen under tidsperioden 2036-2045.

Det är osäkert vad prislappen kommer landa på, men det rör sig om en rejäl summa.

– Totalt omfattar planen cirka 36 mil ledningsnät i stamnätet. Det strategiska inriktningsbeslutet innehåller inget investeringsbelopp. Men bedömningen vi gör, med reservation för osäkerhet, är att de tre åtgärdspaketen kostar drygt 14 miljarder kronor, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem, Svenska kraftnät.

Långsiktiga behov

Svenska kraftnät uppger att elkapaciteten i södra Sverige ska stärkas långsiktigt.

Bland de viktigaste långsiktiga behoven är förstärkt överföringskapacitet och ökad förmåga att återgå till normal drift efter en störning i de tätbefolkade västra delarna av Skåne. 

– Ledtiderna för nätutbyggnad är långa och vi behöver därför bli mer proaktiva i vår planering av stamnätet om vi ska kunna möta framtidens elbehov i tid. Med det här angreppssättet vill vi skapa förutsägbarhet och långsiktiga planeringsramar för elinfrastrukturen, vilket bör vara gynnsamt för hela södra Sveriges konkurrenskraft, säger Daniel Gustafsson.

Fakta Svenska kraftnät

- Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för el, som omfattar cirka 16 000 kilometer ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser. 

- Svenska kraftnät har flera olika verksamhetsområden. Centralt är att underhålla och utveckla det svenska transmissionsnätet för el. På transmissionsnätets kraftledningar transporteras el från vind-, vatten- och kärnkraftverk till regionala och lokala nät som för elen vidare till elanvändarna via lokalnäten.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen