ELKRISEN: Jätteprojekt i södra Sverige – kostar 14 miljarder

2024 10 02

Elkapaciteten i södra Sverige ska öka ordentligt.

Det meddelar Svenska kraftnät i dag, onsdag.

Tillsammans med elbolaget Eon planerar myndigheten att bygga ut stamnätet i södra Sverige.

Utvalda regionnätsledningar med lägre spänning i södra Skåne ska rivas och ersättas med ett nytt stamnät respektive regionnät.

Enligt Svenska kraftnät kommer projektet att öka den driftsäkra kapaciteten till södra elområde SE4 med över 1 000 megawatt.

– Det motsvarar två gånger förbrukningen i Stor-Malmö, framhåller myndigheten i ett uttalande.

14 miljarder kronor

Stamnätet i södra Sverige kommer att byggas ut i tre etapper, huvudsakligen under tidsperioden 2036-2045.

Det är osäkert vad prislappen kommer landa på, men det rör sig om en rejäl summa.

– Totalt omfattar planen cirka 36 mil ledningsnät i stamnätet. Det strategiska inriktningsbeslutet innehåller inget investeringsbelopp. Men bedömningen vi gör, med reservation för osäkerhet, är att de tre åtgärdspaketen kostar drygt 14 miljarder kronor, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem, Svenska kraftnät.

Långsiktiga behov

Svenska kraftnät uppger att elkapaciteten i södra Sverige ska stärkas långsiktigt.

Bland de viktigaste långsiktiga behoven är förstärkt överföringskapacitet och ökad förmåga att återgå till normal drift efter en störning i de tätbefolkade västra delarna av Skåne. 

– Ledtiderna för nätutbyggnad är långa och vi behöver därför bli mer proaktiva i vår planering av stamnätet om vi ska kunna möta framtidens elbehov i tid. Med det här angreppssättet vill vi skapa förutsägbarhet och långsiktiga planeringsramar för elinfrastrukturen, vilket bör vara gynnsamt för hela södra Sveriges konkurrenskraft, säger Daniel Gustafsson.

Fakta Svenska kraftnät

- Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för el, som omfattar cirka 16 000 kilometer ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser. 

- Svenska kraftnät har flera olika verksamhetsområden. Centralt är att underhålla och utveckla det svenska transmissionsnätet för el. På transmissionsnätets kraftledningar transporteras el från vind-, vatten- och kärnkraftverk till regionala och lokala nät som för elen vidare till elanvändarna via lokalnäten.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

JUST NU: Diktatur redo att avfyra robotar mot USA – “öppnar Pandoras ask”

2025 03 31

Diktaturen Iran besvarar Donald Trumps bombhot genom att förbereda sina egna robotar.

Dödläget mellan USA och Iran fortsätter att eskalera.

Den amerikanske presidenten Donald Trump hotar med “bombningar” om Iran inte skriver på ett nytt kärnvapenavtal – och nu svarar diktaturen med att ladda sina egna robotar, enligt Newsweek.

– Om Iran inte går med på ett avtal kommer det att bli bombningar. Och det kommer att bli bombningar som de aldrig har sett maken till förut, säger Trump enligt tidningen.

“Öppnar Pandoras ask …”

Det är statskontrollerade Tehran Times som nu meddelar att iranska långdistansrobotar är “redo för avfyrning”.

Dessutom kommer USA och dess allierade att ställas inför allvarliga konsekvenser om man fortsätter sin upptrappning, enligt den iranska tidningen.

– Öppnar man Pandoras ask kommer det att innebära ett högt pris för den amerikanska regeringen och dess allierade, heter det i Tehran Times.

Varnar för “skarp respons”

Samtidigt uppger stabschefer för den iranska försvarsmakten att man är redo att möta varje amerikansk aggressionshandling mot Iran med “skarp respons”.

Regeringen Trumps bombhot mot Iran kommer efter att den iranske ledaren Ayatollah Ali Khamenei vägrat förhandla fram ett nytt kärnvapenavtal med USA.

Trump uppger dock att han skulle föredra ett avtal framför “det andra alternativet”, enligt Newsweek.

Har inga kärnvapen

Iran, en av världens mest extrema diktaturer, har ingen egen tillgång till kärnvapen – åtminstone inte ännu.

Amerikansk underrättelsetjänst bedömer nämligen att diktaturen ännu inte har påbörjat någon kärnvapenproduktion, rapporterar Fox News.

Däremot ska landet ha genomfört vissa aktiviteter som “ger bättre förutsättningar för att producera en kärnladdning”, enligt kanalen.

Arkivfoto: Ministerie Van Defensie

Text: Redaktionen

Tre branscher skriker efter personal – trots höga arbetslösheten

2025 03 31

Flera branscher har stora rekryteringsbehov, trots den höga arbetslösheten i Sverige.

Det uppger Statistiska centralbyrån, SCB, i en ny sammanställning.

Myndigheten har för första gången kartlagt personalbristen per yrke på svensk arbetsmarknad.

Statistiken visar att flera branscher är i stort behov av att rekrytera. Under det tredje kvartalet 2024 rådde det brist på sammanlagt 70 000 yrkespersoner. Detta trots att arbetslösheten uppgick till 8 procent under samma period.

Rekryteringsbehoven finns både inom branscher som kräver eftergymnasial utbildning och branscher som inte kräver det.

– Vi ser att det saknas kompetenser inom flera olika områden, där ibland it, teknik och vård, säger Katja Olofsson, arbetsmarknadsstatistiker på SCB.

Hela listan 

Här är samtliga branscher som har stora rekryteringsbehov:

1, Vården
 Inom vården saknas det både läkare och sjuksköterskor – de med specialistkompetenser såväl som de med grundutbildning. Drygt hälften av arbetsgivarna uppger att de inte lyckas få tag i personer med rätt kompetens till många av vårdyrkena.

2, It-branschen
Inom data och it saknas personer med längre eftergymnasial utbildning, som mjukvaru- och systemutvecklare. Här uppger dock nio av tio arbetsgivare att de i regel lyckas rekrytera personal.

3, Skolan
Inom skolan saknas lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Skolorna har svårast att rekrytera fritidspedagoger, men desto lättare är det att rekrytera lärare till förskoleklass och lågstadium.

Två av fem misslyckas

Många arbetsgivare har mycket svårt att rekrytera personal.

Under mätperioden har 39 procent av arbetsgivarna misslyckats med att rekrytera så många personer som de sökt, uppger SCB.

– Tre av fyra arbetsgivare som upplevt rekryteringsproblem har vidtagit åtgärder, som att förlänga rekryteringstiden eller sänka eller ändra kraven för tjänsten de vill tillsätta, säger Katja Olofsson.

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen