ELKRISEN: Häpnadsväckande uppgifter från norra Sverige

2022 12 16

Genomsnittsvillan i Kiruna får räkna med en elräkning för december som är högre än i 229 av 239 kommuner i södra Sverige.

Det visar en ny sammanställning av tidningen Ny Teknik. Häpnadsväckande uppgifter, då norra Sverige historiskt sett undkommit saftiga elräkningar.

Tidningen har tillsammans med datajournalister från nyhetssajten Newsworthy analyserat historisk förbrukningsdata.

Elpriset är förvisso lägre i norr, men förbrukningen är högre, vilket resulterar i dyra elräkningar för december. Dessutom har elpriset varit rekordhögt i norra Sverige under årets sista månad.

– Om priset ligger kvar på samma nivå månaden ut skulle det innebära att en eluppvärmd villa med årsförbrukning på 20 000 kilowattimmar kan vänta sig en elräkning på uppemot 11 000 efter skatter och påslag i de nordliga elområdena, uppger Ny Teknik.

Många hushåll i norr i topp

Flera faktorer påverkar hur mycket el ett typisk villahushåll konsumerar – bland annat klimat, husets storlek och uppvärmningskälla.

Datajournalisternas sammanställning visar att några områden och kommuner har en särskilt hög elförbrukning – till exempel Norbotten, Dalarna och Bohuslän.

Norbotten tillhör elområde SE1 och är ett exempel på ett område som inte inkluderas i regeringen elprisstöd.

Om nuvarande elpriser håller i sig kommer många nordliga kommuner hamna högt upp listan över kommuner som kan förvänta sig höga elräkningar för december, rapporterar Ny Teknik.

Genomsnittsvillan i Kiruna får till exempel räkna med en elräkning för december som är högre än i 229 av 239 av de berättigade elstödskommunerna i södra Sverige.

– Med tanke på att elstödet i grund och botten syftar till att hjälpa elanvändarna betala sina elräkningar så vore det rimligt att det nu även gäller norra Sverige, säger Björn Björnson, chef för affärsutveckling på God el, till Ny Teknik.

Regeringens elprisstöd

Svenska kraftnät och regeringens modell utgår från medelpriset per kilowattimme under 12-månadersperioden oktober 2021-september 2022.

Om medelpriset har varit högre än nationellt referenspris under perioden har elkonsumenter i området rätt att ta del av stödet. Därför utgår ej stöd till Sveriges två nordligaste elområden.

– I elområde SE1 och SE2 har medelpriset i öre/kWh under 12-månadersperioden oktober 2021-september 2022 inte nått upp till det nationella referenspriset för el, som är 75 öre/kWh. Det innebär att elanvändare inte får ta del av stödet för uttagspunkter där, framhåller Svenska kraftnät.

Men de senaste veckorna har hela Sverige tampats med höga elpriser.

– Norra Sverige kom relativt lindrigt undan förra vintern. Det är först nu som elpriserna blivit riktigt höga i norr, säger Björn Björnson till Ny Teknik.

Han tillägger dock att han tror att elpriserna kommer att sjunka i norra Sverige under vintern.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen