ELKRISEN: Häpnadsväckande uppgifter från norra Sverige

2022 12 16

Genomsnittsvillan i Kiruna får räkna med en elräkning för december som är högre än i 229 av 239 kommuner i södra Sverige.

Det visar en ny sammanställning av tidningen Ny Teknik. Häpnadsväckande uppgifter, då norra Sverige historiskt sett undkommit saftiga elräkningar.

Tidningen har tillsammans med datajournalister från nyhetssajten Newsworthy analyserat historisk förbrukningsdata.

Elpriset är förvisso lägre i norr, men förbrukningen är högre, vilket resulterar i dyra elräkningar för december. Dessutom har elpriset varit rekordhögt i norra Sverige under årets sista månad.

– Om priset ligger kvar på samma nivå månaden ut skulle det innebära att en eluppvärmd villa med årsförbrukning på 20 000 kilowattimmar kan vänta sig en elräkning på uppemot 11 000 efter skatter och påslag i de nordliga elområdena, uppger Ny Teknik.

Många hushåll i norr i topp

Flera faktorer påverkar hur mycket el ett typisk villahushåll konsumerar – bland annat klimat, husets storlek och uppvärmningskälla.

Datajournalisternas sammanställning visar att några områden och kommuner har en särskilt hög elförbrukning – till exempel Norbotten, Dalarna och Bohuslän.

Norbotten tillhör elområde SE1 och är ett exempel på ett område som inte inkluderas i regeringen elprisstöd.

Om nuvarande elpriser håller i sig kommer många nordliga kommuner hamna högt upp listan över kommuner som kan förvänta sig höga elräkningar för december, rapporterar Ny Teknik.

Genomsnittsvillan i Kiruna får till exempel räkna med en elräkning för december som är högre än i 229 av 239 av de berättigade elstödskommunerna i södra Sverige.

– Med tanke på att elstödet i grund och botten syftar till att hjälpa elanvändarna betala sina elräkningar så vore det rimligt att det nu även gäller norra Sverige, säger Björn Björnson, chef för affärsutveckling på God el, till Ny Teknik.

Regeringens elprisstöd

Svenska kraftnät och regeringens modell utgår från medelpriset per kilowattimme under 12-månadersperioden oktober 2021-september 2022.

Om medelpriset har varit högre än nationellt referenspris under perioden har elkonsumenter i området rätt att ta del av stödet. Därför utgår ej stöd till Sveriges två nordligaste elområden.

– I elområde SE1 och SE2 har medelpriset i öre/kWh under 12-månadersperioden oktober 2021-september 2022 inte nått upp till det nationella referenspriset för el, som är 75 öre/kWh. Det innebär att elanvändare inte får ta del av stödet för uttagspunkter där, framhåller Svenska kraftnät.

Men de senaste veckorna har hela Sverige tampats med höga elpriser.

– Norra Sverige kom relativt lindrigt undan förra vintern. Det är först nu som elpriserna blivit riktigt höga i norr, säger Björn Björnson till Ny Teknik.

Han tillägger dock att han tror att elpriserna kommer att sjunka i norra Sverige under vintern.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Sverige – ”historieböckerna måste skrivas om”

2026 01 28

Massiva fynd har hittats i norra Sverige.

Historieböckerna om norra Sverige kan behöva skrivas om.

Detta efter att flera arkeologiska fynd har gjorts vid bygget av Västra länken i Umeå.

Fynden förändrar historien

Under utgrävningarna för Västra länken i Umeå har arkeologer gjort enastående stora fynd från bronsåldern som visar på långt mer avancerad bosättning och jordbruk än man tidigare trott i norra Sverige.

Arkeologer har hittat spår av bofast jordbruk med tamboskap, något som tidigare inte varit känt för denna del av landet under bronsåldern.

Den enorma mängden fyndmaterial, inklusive redskap och spår av byggnader, gör att forskarna beskriver upptäckten som en av de största i modern svensk arkeologi.

– Vi kan konstatera att vi skriver om historien, just när det gäller bronsåldern här i Umeåregionen. Det påverkar synen av hur vi bott och ekonomin vi haft i norra Sverige, säger Jans Heinerud, arkeolog på Västerbottens museum, till SVT.

LÄS MER: Husbilsjätte i konkurs – omsatte en halv miljard

Tydlig tidslinje

Forskare betonar att storleken på fynden, både i antal föremål och omfattning av bosättningsspår, gör dem unika.

– Ingen av oss var förberedda på de enorma mängderna fynd, den tydliga tidslinjen och framför allt fynden som ikullkastar det vi lärt oss på historielektionerna, säger Nina Karlsson, sektionschef vid Västerbottens museum.

Upptäckterna har nu dokumenterats i en rapport på cirka 1 000 sidor, som nyligen godkänts av Länsstyrelsen och resultaten beskrivs som mycket uppseendeväckande.

– Fynden är supersensationella – liknande hus har tidigare bara hittats i södra Sverige, säger Tone Hellsten, arkeolog på Västerbottens museum, till SR.

Fynden ställs nu ut på Västerbottens museum.

Andra fynd i Sverige

Fyndet i Umeå är unikt i sitt slag, men kan jämföras med andra stora arkeologiska upptäckter i Sverige.

Ett exempel är Spillingsskatten på Gotland, världens största vikingatida silverskatt med över 67 kilo silver från 800‑talet, en upptäckt som omdefinierat synen på handel och rikedom i vikingatidens Skandinavien.

Andra betydande fynd inkluderar Molnby‑skatten i Uppland med 163 vikingatida silvermynt och Sundveda‑skatten, en stor silverskatt från Vikingatiden som hittades nära Märsta i Stockholm.

LÄS MER: Svenska kronan dundrar förbi drömnivån

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen

SWEDBANK: Gräns dras vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 01 27

Relationen mellan pengar och lycka är sedan länge ett omdebatterat ämne.

Studier har visat ett visst samband mellan ökad inkomst och nivå av lycka.

Nu presenterar Swedbank, i samarbete med Sparbankerna och Handelshögskolan i Stockholm, en färsk rapport på ämnet.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i ett uttalande.

– En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll.

Gränsen dras vid 50 000 kronor

Det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av lycka, men ålder och inkomst är en av dem.

– Lyckan ökar med ålder och inkomst, men högre lön än 50 000 kronor verkar inte göra människor så mycket lyckligare, uppger Swedbank, med hänvisning till rapporten.

– Andelen som är olycklig är däremot betydligt högre bland de med lägst inkomst.

Två av tre väljer lycka

Rapporten innehåller också en studie hur människor värderar pengar i jämförelse med lycka.

Två av tre skulle hellre höja sin känsla av lycka än att höja sin inkomst.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

LÄS OCKSÅ: Ica slår tillbaka om kontanter

Fler slutsatser

Rapporten bekräftar också att de som kan lägga undan pengar i sparande upplever större lycka, och de som spenderar pengar på upplevelser, istället för att köpa grejer, generellt är lyckligare.

– Man kan påverka sin lycka genom att hantera sin ekonomi klokt, säger Madelén Falkenhäll.

– Med ett sparande får man större möjligheter att påverka sitt liv, det ger trygghet och framtidstro. Att göra en budget och att lägga sina pengar på upplevelser och fritidsintressen snarare än shopping skapar också förutsättningar för lycka.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen