ELKRISEN: Glatt besked för alla elkonsumenter

2023 02 02

Det uppger statliga Vattenfall.

”Väldigt positivt”

–  Många har haft det tufft under januari då decemberräkningen skulle betalas. Lyckligtvis har året börjat hyfsat milt med betydligt högre temperaturer vilket påverkar det rörliga elpriset nedåt. Även marknaden ser mer positivt på energisituationen i Europa, vilket pressar ned elpriset även i Norden, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef för Vattenfall Försäljning Norden.

Han fortsätter:

– Att priset nu dalar är väldigt positivt men det rasar fortfarande ett krig i Europa och vädret framåt är det svårt att sia om. Mycket pekar på att den värsta elpristoppen har passerat.

Bantad elräkning

För personer med rörligt avtal väntar en betydligt billigare elräkning för januari jämfört med föregående månad.

Medelsportspriserna för hela Sverige mer än halverades i januari jämfört med december.

Trenden ser dessutom ut att hålla i sig.

Enligt Jonas Stenbeck beror det på flera saker.

- Den nordiska vattenkraften ger fortsatt hög effekt och den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, är kraftigt förbättrad sedan december.

- Den senare återstarten av kärnkraftreaktorn Ringhals 4 har fått en minskad betydelse eftersom övriga reaktorer levererar enligt plan, vilket verkar stabiliserande på elpriset.

- Det milda vädret i Europa har lett till välfyllda gaslager. Dessutom är flera kärnkraftsreaktorer i Frankrike tillbaka i drift.

Tillsammans med lägre bränslepriser har ovanstående faktorer bidragit till att priserna på termins- och spotmarknaden sjunkit markant, uppger Vattenfall.

Fakta elpriset december 2022

Fakta elpriset januari 2023

Foto: Ellevio

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen