ELKRISEN: Flera satsningar 2023 – regeringen ger besked

2023 01 02

Regeringen har fattat beslut om årets regleringsbrev för de statliga myndigheterna som verkar inom energiområdet.

I regleringsbrevet framgår årets direktiv för Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Statens energimyndighet.

– Regeringen lägger nu om den svenska energipolitiken för att trygga energiförsörjningen på både kort och lång sikt. Myndigheterna som verkar inom energiområdet har en central roll i det långsiktiga arbetet med att säkra ett robust elsystem. Genom uppdragen i regleringsbreven kan vi inrikta arbetet och stärka prioriterade områden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

En av de viktigaste uppgifterna tilldelas Svenska kraftnät.

Myndigheten får i uppdrag att utvidga transmissionsnätet till att även omfatta Gotland. 

– En robust elförsörjning till Gotland är viktigt ur ett totalförsvarsperspektiv. En ny förbindelse är också nödvändig för att möjliggöra en nödvändig elektrifiering, framhåller regeringen.

Svenska kraftnät ska redovisa teknikval samt tidplan för det fortsatta arbetet senast den 29 september 2023.

Myndigheten ska även redovisa och bedöma uppnådda resultat av de aktiviteter som har genomförts för verksamheterna transmissionsnät och systemansvar.

– Redovisningen ska särskilt beskriva åtgärder som stärker leveranssäkerheten på kort och lång sikt, inklusive upphandling av planerbar elproduktion, betonar regeringen.

Satsning på kärnkraft

Energimyndigheten tilldelas tio olika uppdrag.

Fyra av dessa ingår i Tidöavtalet mellan regeringen och SD.

Bland annat ska 50 miljoner kronor gå till forskning och innovation om kärnkraft.

– I detta ingår bland annat forskning om strålsäkerhet samt öronmärkta medel till forskning som bidrar till att minska miljöpåverkan under hela livscykeln från solcellssystem, skriver regeringen.

Minskad energianvändning

Regeringen avser även att investera i insatser för ökad energieffektivisering och minskad energianvändning.

Särskilt fokus riktas mot en minskad användning av el och gas – drygt 300 miljoner kronor ska disponeras för energieffektiviseringsåtgärder i småhus.

Fler snabbladdningsstationer

Avslutningsvis meddelar regeringen att de kommer att förlänga och utöka satsningen på publika snabbladdningsstationer i anslutning till större vägar.

– Samtidigt påskyndar regeringen elektrifieringen av tunga lastbilar genom ytterligare satsningar på regionala elektrifieringspiloter, framhåller Mia Widell, presschef hos Ebba Busch, i ett pressmeddelande.

Foto: Armin Dröge

Text: Redaktionen


19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen