ELKRISEN: Flera satsningar 2023 – regeringen ger besked

2023 01 02

I regleringsbrevet framgår årets direktiv för Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Statens energimyndighet.

– Regeringen lägger nu om den svenska energipolitiken för att trygga energiförsörjningen på både kort och lång sikt. Myndigheterna som verkar inom energiområdet har en central roll i det långsiktiga arbetet med att säkra ett robust elsystem. Genom uppdragen i regleringsbreven kan vi inrikta arbetet och stärka prioriterade områden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

En av de viktigaste uppgifterna tilldelas Svenska kraftnät.

Myndigheten får i uppdrag att utvidga transmissionsnätet till att även omfatta Gotland. 

– En robust elförsörjning till Gotland är viktigt ur ett totalförsvarsperspektiv. En ny förbindelse är också nödvändig för att möjliggöra en nödvändig elektrifiering, framhåller regeringen.

Svenska kraftnät ska redovisa teknikval samt tidplan för det fortsatta arbetet senast den 29 september 2023.

Myndigheten ska även redovisa och bedöma uppnådda resultat av de aktiviteter som har genomförts för verksamheterna transmissionsnät och systemansvar.

– Redovisningen ska särskilt beskriva åtgärder som stärker leveranssäkerheten på kort och lång sikt, inklusive upphandling av planerbar elproduktion, betonar regeringen.

Satsning på kärnkraft

Energimyndigheten tilldelas tio olika uppdrag.

Fyra av dessa ingår i Tidöavtalet mellan regeringen och SD.

Bland annat ska 50 miljoner kronor gå till forskning och innovation om kärnkraft.

– I detta ingår bland annat forskning om strålsäkerhet samt öronmärkta medel till forskning som bidrar till att minska miljöpåverkan under hela livscykeln från solcellssystem, skriver regeringen.

Minskad energianvändning

Regeringen avser även att investera i insatser för ökad energieffektivisering och minskad energianvändning.

Särskilt fokus riktas mot en minskad användning av el och gas – drygt 300 miljoner kronor ska disponeras för energieffektiviseringsåtgärder i småhus.

Fler snabbladdningsstationer

Avslutningsvis meddelar regeringen att de kommer att förlänga och utöka satsningen på publika snabbladdningsstationer i anslutning till större vägar.

– Samtidigt påskyndar regeringen elektrifieringen av tunga lastbilar genom ytterligare satsningar på regionala elektrifieringspiloter, framhåller Mia Widell, presschef hos Ebba Busch, i ett pressmeddelande.

Foto: Armin Dröge

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen