ELKRISEN: Flera satsningar 2023 – regeringen ger besked

2023 01 02

Regeringen har fattat beslut om årets regleringsbrev för de statliga myndigheterna som verkar inom energiområdet.

I regleringsbrevet framgår årets direktiv för Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Statens energimyndighet.

– Regeringen lägger nu om den svenska energipolitiken för att trygga energiförsörjningen på både kort och lång sikt. Myndigheterna som verkar inom energiområdet har en central roll i det långsiktiga arbetet med att säkra ett robust elsystem. Genom uppdragen i regleringsbreven kan vi inrikta arbetet och stärka prioriterade områden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

En av de viktigaste uppgifterna tilldelas Svenska kraftnät.

Myndigheten får i uppdrag att utvidga transmissionsnätet till att även omfatta Gotland. 

– En robust elförsörjning till Gotland är viktigt ur ett totalförsvarsperspektiv. En ny förbindelse är också nödvändig för att möjliggöra en nödvändig elektrifiering, framhåller regeringen.

Svenska kraftnät ska redovisa teknikval samt tidplan för det fortsatta arbetet senast den 29 september 2023.

Myndigheten ska även redovisa och bedöma uppnådda resultat av de aktiviteter som har genomförts för verksamheterna transmissionsnät och systemansvar.

– Redovisningen ska särskilt beskriva åtgärder som stärker leveranssäkerheten på kort och lång sikt, inklusive upphandling av planerbar elproduktion, betonar regeringen.

Satsning på kärnkraft

Energimyndigheten tilldelas tio olika uppdrag.

Fyra av dessa ingår i Tidöavtalet mellan regeringen och SD.

Bland annat ska 50 miljoner kronor gå till forskning och innovation om kärnkraft.

– I detta ingår bland annat forskning om strålsäkerhet samt öronmärkta medel till forskning som bidrar till att minska miljöpåverkan under hela livscykeln från solcellssystem, skriver regeringen.

Minskad energianvändning

Regeringen avser även att investera i insatser för ökad energieffektivisering och minskad energianvändning.

Särskilt fokus riktas mot en minskad användning av el och gas – drygt 300 miljoner kronor ska disponeras för energieffektiviseringsåtgärder i småhus.

Fler snabbladdningsstationer

Avslutningsvis meddelar regeringen att de kommer att förlänga och utöka satsningen på publika snabbladdningsstationer i anslutning till större vägar.

– Samtidigt påskyndar regeringen elektrifieringen av tunga lastbilar genom ytterligare satsningar på regionala elektrifieringspiloter, framhåller Mia Widell, presschef hos Ebba Busch, i ett pressmeddelande.

Foto: Armin Dröge

Text: Redaktionen


13 aug 26

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 14

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


13 aug 26

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.  

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.  

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen