ELKRISEN: Flera satsningar 2023 – regeringen ger besked

2023 01 02

Regeringen har fattat beslut om årets regleringsbrev för de statliga myndigheterna som verkar inom energiområdet.

I regleringsbrevet framgår årets direktiv för Svenska kraftnät, Energimarknadsinspektionen och Statens energimyndighet.

– Regeringen lägger nu om den svenska energipolitiken för att trygga energiförsörjningen på både kort och lång sikt. Myndigheterna som verkar inom energiområdet har en central roll i det långsiktiga arbetet med att säkra ett robust elsystem. Genom uppdragen i regleringsbreven kan vi inrikta arbetet och stärka prioriterade områden, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

En av de viktigaste uppgifterna tilldelas Svenska kraftnät.

Myndigheten får i uppdrag att utvidga transmissionsnätet till att även omfatta Gotland. 

– En robust elförsörjning till Gotland är viktigt ur ett totalförsvarsperspektiv. En ny förbindelse är också nödvändig för att möjliggöra en nödvändig elektrifiering, framhåller regeringen.

Svenska kraftnät ska redovisa teknikval samt tidplan för det fortsatta arbetet senast den 29 september 2023.

Myndigheten ska även redovisa och bedöma uppnådda resultat av de aktiviteter som har genomförts för verksamheterna transmissionsnät och systemansvar.

– Redovisningen ska särskilt beskriva åtgärder som stärker leveranssäkerheten på kort och lång sikt, inklusive upphandling av planerbar elproduktion, betonar regeringen.

Satsning på kärnkraft

Energimyndigheten tilldelas tio olika uppdrag.

Fyra av dessa ingår i Tidöavtalet mellan regeringen och SD.

Bland annat ska 50 miljoner kronor gå till forskning och innovation om kärnkraft.

– I detta ingår bland annat forskning om strålsäkerhet samt öronmärkta medel till forskning som bidrar till att minska miljöpåverkan under hela livscykeln från solcellssystem, skriver regeringen.

Minskad energianvändning

Regeringen avser även att investera i insatser för ökad energieffektivisering och minskad energianvändning.

Särskilt fokus riktas mot en minskad användning av el och gas – drygt 300 miljoner kronor ska disponeras för energieffektiviseringsåtgärder i småhus.

Fler snabbladdningsstationer

Avslutningsvis meddelar regeringen att de kommer att förlänga och utöka satsningen på publika snabbladdningsstationer i anslutning till större vägar.

– Samtidigt påskyndar regeringen elektrifieringen av tunga lastbilar genom ytterligare satsningar på regionala elektrifieringspiloter, framhåller Mia Widell, presschef hos Ebba Busch, i ett pressmeddelande.

Foto: Armin Dröge

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy. 

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy. 

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna. 

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen