ELJÄTTENS UPPMANING: Så stor buffert behövs inför vintern

2022 08 31

Elräkningarna i vinter kan bli så dyra som uppemot 40 000 kronor för en del hushåll.

Det varnar elbolaget Varbergs energi för.

I ett nyhetsbrev uppmanar elbolaget sina kunder att avsätta en buffert på minst 50 000 kronor inför vintern, rapporterar Expressen.

– För er som har ett rörligt avtal så innebär detta att om ni då hade enstaka månadsfakturor på 5 000 – 10 000 kr så lär motsvarande faktura denna vinter ligga på i storleksordningen 15 000 – 40 000 kr, skriver Varbergs energi och fortsätter:

– För att inte hamna i ett hopplöst läge när vinterns elräkningar dimper ner i brevlådan/inboxen så bör därför den genomsnittliga villaägaren redan nu sätta av en buffert på cirka 50 000 kronor. Har man inte den möjligheten så är det en bra idé att börja prata med sin bank redan nu.

"Kan bli dramatiskt"

Varbergs energis vd, Björn Sjöström, förklarar att nyhetsbrevet syftar till att öka medvetenheten hos bolagets kunder.

– Vår tanke var att försöka konkretisera det hela. Man kanske inte fullt ut tar såna här saker till sig. Om man har ett rörligt avtal och priserna drar i väg, då kan det bli dramatiskt för många och ser man då det här svart på vitt så hoppas jag att man reagerar, säger han till Expressen.

Eniga experter

Hösten och vintern kan bjuda på en rejäl elsmocka för kunder som tillhör elområde 3 och 4.

I Sydsverige väntar en ökning på fyra kronor per kilowattimme, enligt flera experter.

– För dem som bor i villa i Stockholmsområdet kan det röra sig om 50 000 kronor mer än vad de är vana vid för perioden oktober till mars. Om man normalt sett har en räkning på 20 000 kronor kan man stå med en räkning på 70 000 kronor, sa Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på energikonsultbolaget Merlin & Metis, i en interjvu med SvD.

En liknande prisökning väntar villaägare i Göteborg med omnejd.

– För dem som bor i södra Sverige, i elprisområde 4, runt Malmö, kan det röra sig om ännu lite mera, berättar Christian Holtz.

Fyra stora elområden

Sverige är indelat i fyra stora elområden:

-Elområde SE1 – Luleå

-Elområde SE2 – Sundsvall

-Elområde SE3 – Stockholm

-Elområde SE4 – Malmö

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen