Elbilstillverkare vill ofta locka kunder genom en snygg och lyxig design.

Men nu varnar experter för en farlig detalj – som snart kommer att förbjudas i Kina.

”Kan bli instängd”

Många elbilar har infällda och batteridrivna dörrhandtag.

Det har blivit en populär trend på de mest moderna bilarna.

Men den moderiktiga detaljen har beskrivits som en ren ”dödsfälla”, rapporterar SR.

Om strömmen slutar fungera riskerar man att hamna i en mycket farlig situation.

– Den största risken är ju just om det blir ett elfel. Du kan de facto bli instängd i din bil, vid en brand till exempel eller i ett vattendrag, säger motorjournalisten Stefan Nilsson till radiokanalen.

Om det uppstår ett elfel kan bilister alltså få det svårt att ta sig ut.

Kritiker menar att detta är ett exempel på när designen prioriteras högre än säkerheten.

– Jag tycker inte om det, jag vill verkligen ha ett riktigt handtag. Jag känner mig inte trygg i en bil om inte jag kan ta i ett handtag, säger Stefan Nilsson till radiokanalen.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Populäraste elbilarna i Sverige - hela listan

Kina inför nya regler

Problemet har uppmärksammats på grund av flera tragiska olyckor runt om i världen.

2024 förlorade tre ungdomar livet i Kalifornien efter att deras bil hade kört in i ett träd.

Enligt uppgift kunde räddningspersonalen inte ingripa i tid, eftersom de elstyrda dörrarna inte gick att öppna.

Liknande olyckor har skett i Europa och i Kina.

I Kina har man beslutat sig för att sätta stopp för de infällda, elstyrda dörrhandtagen.

Från och med den 1 januari 2027 kommer handtagen att förbjudas i landet, har Auto motor & sport rapporterat.

Skälet är just att man är orolig över säkerheten. Detta efter att landet haft flera olyckor där dörrar inte gått att öppna för att strömmen har brutits, enligt tidningen.

De nya reglerna innebär att dörren måste kunna öppnas även om bilen är strömlös efter en olycka. Dessutom införs nya regler om tydligare märkning, placering av handtag och krav på hur lås och upplåsning ska fungera vid strömavbrott.

LÄS OCKSÅ: Tesla tappar förstaplatsen - inte längre störst på elbilar 

Foto: Michael Förtsch

Text: Reaktionen

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen