De senaste årens elkris har fått många svenskar att fundera över sin konsumtion och sina kostnader för el.

Många har också vidtagit aktiva åtgärder för att få ner kostnaderna.

Det märks bland annat i det ökande intresset för att teckna timavtal.

Den typen av avtal har ökat explosionsartat de senaste åren, rapporterar SR.

– På några år så har gått från att ett fåtal har haft den här typen av avtal till att vi idag har 12-13 procent av alla kunder som har ett timavtal, säger Maria Westin, enhetschef på Energimyndigheten, till radiokanalen.

Lättare minska sina kostnader

Timavtal gör det lättare för kunden att minska sin totala elförbrukning och därmed få ner sina elkostnader.

När man har timavtal så kan man välja att exempelvis tvätta, diska eller ladda elbilen när elen är billig.

Dessa avtal har alltså ökat kraftigt i popularitet sedan elpriserna började skjuta i höjden.

– Det tog ju fart då när priserna var höga, under 2022-23, att det fanns ett större incitament för kunder att faktiskt vara flexibel och styra sin användning, säger Maria Westin till radiokanalen.

Bra för hela elsystemet

Timavtal är bra för hela elsystemet, eftersom det leder till en mer jämn konsumtion över dygnet och ett mer effektivt utnyttjande.

Prismässigt kan det också göra stor skillnad för elkonsumenten.

– Det vi kan se är ju att det finns en skillnad på att priserna kan vara 100-200 öre i skillnad en timme från en annan, säger Maria Westin.

Inte lönsamt för alla

Man bör dock vara medveten om att timavtal inte är det bästa alternativet för alla elkonsumenter.

Man måste ha möjlighet att göra aktiva val i sin elkonsumtion för att timavtalet ska bli lönsamt.

– För att du ska bli en vinnare med ett timprisavtal i jämförelse med ett traditionellt rörligt avtal behöver du flytta en så stor del av din elanvändning som möjligt till dygnets billigaste timmar, uppger Energimyndigheten på sin hemsida.

Man bör alltså inte välja timprisavtal om man inte har möjlighet att aktivt följa upp sin elförbrukning och kostnaden per timme, enligt Energimyndigheten.

Foto: Foto T Barbhuiya

Text: Redaktionen

Sveriges största livsmedelskedja valde att plocka bort flera av Gevalias produkter från sina hyllor.

Anledningen: Kaffejättens priser nådde Icas smärtgräns.

– I detta läge har Ica ett dubbelt samhällsansvar.

– Det innebär att vi ska säkerställa att svenska matproducenter får skäligt betalt, samtidigt som det är viktigt att värna om bästa möjliga pris till våra konsumenter, framhöll Rickard Gustafsson, chef för kolonial på Ica Sverige, i en kommentar till TV4 Nyheterna.

Rasar i försäljning

Nu syns konsekvenserna av Icas bojkott.

Gevalias försäljning backar kraftigt i Sverige, rapporterar Dagligvarunytt med hänvisning till bolagets årsredovisning för 2023.

Enligt rapporten omsatte Gevalias svenska verksamhet 1,2 miljarder kronor under fjolåret. Det är ett tapp på cirka 400 miljoner kronor jämfört med 2022, då bolaget omsatte 1,6 miljarder kronor i Sverige.

Gevalia nämner inte Icas bojkott i årsredovisningen.

– Det har inte förekommit några händelser som på ett väsentligt sätt påverkat bolagets verksamhet under räkenskapsåret, framhåller bolaget enligt Dagligvarunytt.

Fakta Gevalia

- 1914 registrerades namnet Gevalia, men det var först på 1920-talet som namnet verkligen etablerades: då fanns det tryckt på de röda, färdigpackade kaffepaketen man började sälja. 

- 1957 började Gevalia vacuumpacka kaffet, vilket innebar att man kunde transportera och lagra det färdiga kaffet utan att smaken och kvalitet påverkades. Gevalias popularitet växte och 1966 blev kaffet från Gävle det mest druckna i landet. 

- 2021 stod Gevalia för cirka 40 procent av den totala försäljningen av bryggkaffe i Sverige. Därefter kom Zoegas med en marknadsandel på 20 procent, följt av Löfbergs Lila med en marknadsandel på cirka 15 procent.

Källor Gevalia resp expertvalet.se  

Foto: A. Padurariu

Text: Redaktionen

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen