Elavtalet som rekordmånga väljer – för lägre kostnader

2024 06 30

Rekordmånga svenskar väljer en typ av elavtal som gör det möjligt att få ner kostnaderna.

De senaste årens elkris har fått många svenskar att fundera över sin konsumtion och sina kostnader för el.

Många har också vidtagit aktiva åtgärder för att få ner kostnaderna.

Det märks bland annat i det ökande intresset för att teckna timavtal.

Den typen av avtal har ökat explosionsartat de senaste åren, rapporterar SR.

– På några år så har gått från att ett fåtal har haft den här typen av avtal till att vi idag har 12-13 procent av alla kunder som har ett timavtal, säger Maria Westin, enhetschef på Energimyndigheten, till radiokanalen.

Lättare minska sina kostnader

Timavtal gör det lättare för kunden att minska sin totala elförbrukning och därmed få ner sina elkostnader.

När man har timavtal så kan man välja att exempelvis tvätta, diska eller ladda elbilen när elen är billig.

Dessa avtal har alltså ökat kraftigt i popularitet sedan elpriserna började skjuta i höjden.

– Det tog ju fart då när priserna var höga, under 2022-23, att det fanns ett större incitament för kunder att faktiskt vara flexibel och styra sin användning, säger Maria Westin till radiokanalen.

Bra för hela elsystemet

Timavtal är bra för hela elsystemet, eftersom det leder till en mer jämn konsumtion över dygnet och ett mer effektivt utnyttjande.

Prismässigt kan det också göra stor skillnad för elkonsumenten.

– Det vi kan se är ju att det finns en skillnad på att priserna kan vara 100-200 öre i skillnad en timme från en annan, säger Maria Westin.

Inte lönsamt för alla

Man bör dock vara medveten om att timavtal inte är det bästa alternativet för alla elkonsumenter.

Man måste ha möjlighet att göra aktiva val i sin elkonsumtion för att timavtalet ska bli lönsamt.

– För att du ska bli en vinnare med ett timprisavtal i jämförelse med ett traditionellt rörligt avtal behöver du flytta en så stor del av din elanvändning som möjligt till dygnets billigaste timmar, uppger Energimyndigheten på sin hemsida.

Man bör alltså inte välja timprisavtal om man inte har möjlighet att aktivt följa upp sin elförbrukning och kostnaden per timme, enligt Energimyndigheten.

Foto: Foto T Barbhuiya

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen