24 oktober 2025

Elavtalet som rekordmånga väljer – för lägre kostnader

2024 06 30

Rekordmånga svenskar väljer en typ av elavtal som gör det möjligt att få ner kostnaderna.

De senaste årens elkris har fått många svenskar att fundera över sin konsumtion och sina kostnader för el.

Många har också vidtagit aktiva åtgärder för att få ner kostnaderna.

Det märks bland annat i det ökande intresset för att teckna timavtal.

Den typen av avtal har ökat explosionsartat de senaste åren, rapporterar SR.

– På några år så har gått från att ett fåtal har haft den här typen av avtal till att vi idag har 12-13 procent av alla kunder som har ett timavtal, säger Maria Westin, enhetschef på Energimyndigheten, till radiokanalen.

Lättare minska sina kostnader

Timavtal gör det lättare för kunden att minska sin totala elförbrukning och därmed få ner sina elkostnader.

När man har timavtal så kan man välja att exempelvis tvätta, diska eller ladda elbilen när elen är billig.

Dessa avtal har alltså ökat kraftigt i popularitet sedan elpriserna började skjuta i höjden.

– Det tog ju fart då när priserna var höga, under 2022-23, att det fanns ett större incitament för kunder att faktiskt vara flexibel och styra sin användning, säger Maria Westin till radiokanalen.

Bra för hela elsystemet

Timavtal är bra för hela elsystemet, eftersom det leder till en mer jämn konsumtion över dygnet och ett mer effektivt utnyttjande.

Prismässigt kan det också göra stor skillnad för elkonsumenten.

– Det vi kan se är ju att det finns en skillnad på att priserna kan vara 100-200 öre i skillnad en timme från en annan, säger Maria Westin.

Inte lönsamt för alla

Man bör dock vara medveten om att timavtal inte är det bästa alternativet för alla elkonsumenter.

Man måste ha möjlighet att göra aktiva val i sin elkonsumtion för att timavtalet ska bli lönsamt.

– För att du ska bli en vinnare med ett timprisavtal i jämförelse med ett traditionellt rörligt avtal behöver du flytta en så stor del av din elanvändning som möjligt till dygnets billigaste timmar, uppger Energimyndigheten på sin hemsida.

Man bör alltså inte välja timprisavtal om man inte har möjlighet att aktivt följa upp sin elförbrukning och kostnaden per timme, enligt Energimyndigheten.

Foto: Foto T Barbhuiya

Text: Redaktionen


11 dec 2025

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet. 

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen


Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen